Sverige, 2012. Daglönare, till vår tjänst. De nya trälarna. Modernt, eller?
Kaliber delade med sig av ett oerhört viktigt reportage idag, med fokus på visstidsanställda, det man ofta benämner som projektanställda. Idag kallas anställningsformen “Allmän visstidsanställning” och det krävs ingen särskild motivering för att ingå en sådan anställning. I vissa kollektivavtal finns det begränsningar för hur många personer som samtidigt får ha en visstidsanställning, eller dylikt.
Det som stör mig allra mest är att man undantar en mängd rättigheter för denna anställningsgrupp och att det i slutänden kan innebära att berörda personer inte ens har rätt till A-kassa, eftersom det förutom ett medlemsvillkor även finns ett arbetsvillkor om 80 timmar i månaden. Se exempelvis AEA:s grundregler. Den här saken gör mig kluven kring hur det ska hanteras, då jag primärt sett tycker att förbunden ska vara ansvariga för A-kassorna.
Vad som inte inte tas upp här är att det 2006 dels infördes en förändring beträffande avdragsrätt för medlemsavgift både hos A-kassan och fackförbund, en avdragsrätt som företagen har kvar idag. Rättvist?
Dessutom infördes förändrade regler för A-kassorna som har lett till konsekvensen att det sedan dess har blivit kraftigt höjda avgifter i många A-kassor, medan den grupp som har drabbats minst av arbetslöshet, akademiker, har en avgift på 90 kr/månad. Den har alltså t o m sänkts från hur det var tidigare. Rättvist med en sådan differentiering utifrån vilken bransch man tillhör? Så både a-kasseavgiften och i flera fall medlemsavgiften hos respektive förbund har höjts markant. Drabbar det mig? Nej.
För att återgå till de visstidsanställda så finns det faktiskt en sak som kan vara positiv i och med att man alltså inte omfattas av turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydds 22 § och det är att man inte kan turordnas bort, vilket alltså kan vara en fördel om man har ett längre vikariat, eller allmän visstidsanställning. Hörde jag ett “Yay!”? Det kanske bara var inbillning.
Det är mycket därför som TCO-, LO- och Saco-förbunden (oftast, för att vara mer exakt, sker påtryckningarna av PTK och LO tillsammans, då de är en förhandlingsmotpart till Svenskt Näringsliv på den nivån)trycker på hårt för att man som visstidsanställd självklart ska omfattas av de omställningsavtal OCH försäkringar som finns. Ett omställningsavtal innebär att det t ex inom privat sektor vid en arbetsbristsituation finns ett stöd för de anställda, förlåt, de tillsvidareanställda med att hitta nytt jobb, där t ex Trygghetsrådet TRR gör ett ypperligt arbete med att stötta personer som blivit uppsagda. Deras statistik är f e n o m e n a l.
Vi måste ha i åtanke att det är arbetsgivarna som har tryckt på och varit framgångsrika när det handlar om att lobba för sådana här förändringar i lagstiftningen. Och det gör naturligtvis att ansvaret någonstans ligger på oss själva, eftersom det är vi som röstar fram våra förtroendevalda politiker. Ett praktexempel, vilket också lyfts i Kalibers reportage, på regeringens hållning i den här frågan är att det har setts som tillåtet att stapla olika visstidsanställningar på varandra, så att du rent tekniskt har kunnat ha först 2 års allmän visstidsanställning följt av två års vikariat. detta är helt i strid med EU:s visstidsdirektiv, vilket Samuel Engblom (utredare, TCO) tar upp i reportaget.
Jag tycker att det ska vara enkelt att anställa. Jag tycker att det ska finnas ett bra ramverk kring hur man säger upp anställningar. Jag tycker att arbetsmarknadens parter är överlägsna på att hantera en överväldigande majoritet av sådana frågor.
Jag tycker däremot inte att det ska behövas någon långbänk om villkoren för de här daglönarna som beskrevs i Kaliber-reportaget. Ingen ska behöva låna pengar för att klara av en period när man blir sjuk.
I det här sammanhanget är det slutligen viktigt att betona att sjukförsäkringssystemet går ofattbart mycket plus. De pengarna skulle enkelt kunna användas för att säkra upp en rimlig sjukpenning för personer som omnämns i reportaget.
Och ja, jag tycker att förbunden måste verka för att sänka sina medlemsavgifter rejält på köpet och en sådan sak skulle dessutom kunna vara att medlemsavgiften mycket snabbare kan sänkas när det finns tydliga ekonomiska (för individen) skäl för detta, men framförallt att sänka avgifterna i sin helhet, så får vi organisera oss efter de resurser som finns.
(den svenska) modellen 