Tag Archives: #mittsverige

Hur väljer man fackförbund, IV – Vad ingår egentligen i medlemskapet?

Ursprungligen publicerad 2012-04-30 Reviderad 2012-12-09

Välkommen till del IV i hur man kan resonera kring att välja fackförbund att gå med i, eller som knäckfrågan ju kanske ska formuleras, nämligen om man ska vara med i ett förbund eller inte. Det är inte ovanligt att framträdande personer lägger in värderingar kring att vara med i ett fackförbund som inte stämmer alls, t ex som den om att de som går med i facket inte tror på individens kraft. Det är ju i själva verket det motsatta som gäller, att det stöd du som medlem får via facket gör att du kan fokusera än mer på att använda och utveckla dina egna styrkor. Inte att du blir inlåst i en box.

Den här delen kommer av begripliga skäl inte att vara heltäckande, till stor del eftersom det finns mer än 50 olika fackförbund som är verksamma på svensk arbetsmarknad. Förbunden är indelade i paraplyorganisationer, LO, TCO och Saco, eller så står de utanför centralorganisationer, som t ex Ledarna och så finns det förbund som vare sig är med i en paraply-, eller centralorganisation och som inte heller ens tecknar kollektivavtal, som t ex Syndikalisterna.

Och beträffande kollektivavtal så finns det som sagt över 600 stycken, där en del förbund enbart tecknar avtal inom privat sektor, som t ex TCO-förbundet Unionen, med gott och väl över 100 kollektivavtal som de tecknar och så har vi Sveriges Ingenjörer, som tecknar avtal inom alla arbetsmarknadssektorer, alltså statlig, kommuner och landsting, samt den privata sektorn och totalt tecknar ca 80 olika kollektivavtal.

Observera att jag tycker att det SKA finnas många olika kollektivavtal, annars så försvinner möjligheten till anpassning efter respektive branschs förutsättningar och behov.

Den viktiga uppgiften och kanske gordiska knuten att lösa, det är att argumentera för personer som aldrig varit medlemmar i facket, eller som inte är medlem i facket för stunden och jag ser det som en ren ära att göra ett försök att visa på bredden och djupet med det fackliga medlemskapet, att visa på vissa skillnader mellan förbunden, men framförallt att visa på kärnfrågor som i någon mening alltid ingår i ett fackligt medlemskap. Kärnfrågor som sannerligen inte innebär att du måste vara socialist eller tycka att alla ska ha samma lön, samt löneutveckling, för så är det absolut inte.

De här sakerna skulle säkert kunna rangordnas utifrån den betydelse de har, men eftersom vi alla lägger in olika värdering på sådana här saker så räknar jag upp dem utan någon som helst inbördes ordning, så får du själv fatta beslut om vilka saker som är, eller skulle kunna vara mest betydelsefulla för din egen del. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor, via exempelvis Twitter.

1. Kunna ringa/maila in till förbundet för att få ett anställningsavtal, eller en del av ett anställningsavtal granskat. Om jag fick en femma för så ofta en tvist skulle ha kunnat undvikas genom att parterna hade sett till att diskutera anställningsavtalets innehåll mer seriöst innan, då hade jag varit rik som ett troll. Det handlar om allt från anställningsform via uppsägningstid till konkurrensklausuler och mycket annat.

-Exempel: En medlem tyckte att det var märkligt att vederbörande hade sex månaders uppsägningstid, medan arbetsgivaren hade 1 månad. Enkelt att hantera via hjälpt till självhjälp, då detta utgjorde en enormt tydlig avvikelse från praxis.

2. Granskning av CV och personliga brev. Värdefullt för dig som studerande, för dig mellan jobb, eller för dig som funderar på att byta arbete (Det är ju dessutom lönsamt att byta jobb tämligen regelbundet, glöm inte det).

3. Individuell, eller gruppvis karriärcoachning, samt karriärseminarier.

4. Tillgång till lönestatistik. Saco-förbunden, TCO-förbunden och Ledarna tror väldigt starkt på en individuell och differentierad lönesättning där din relevanta kompetens ska värdesättas, samt att din prestation i förhållande uppsatta mål ska belönas och, självklart för Saco-förbunden, att relevant utbildning ska löna sig, att chefsansvar ska löna sig, m m.

5. Kunna ringa/maila in till förbundet när det har inträffat något som gör att du behöver stöd, akut, eller inte, t ex om du har blivit uppsagd. Detta kan uppdelas i:

a) Hjälp till självhjälp. Tips och råd helt utifrån din situation för att du ska kunna lösa det hela på egen hand i diskussion med din chef/arbetsgivaren.
b) Förhandlingsstöd. Antingen att en lokal förtroendevald som har kännedom om hur det fungerar hos just din arbetsgivare OCH kan arbetsrätt+förhandling, eller att en ombudsman/förhandlare ansvarar för att stötta dig genom en förhandlingsprocess.
c) Rättshjälp med stöd av förbundsjurister om det inte går att ingå en förlikning i tvistefrågan (Förbundet beslutar i slutänden vilka frågor som drivs till rätten).

Särskilt de fall som går till domstol riskerar att bli oerhört kostsamma för personer som inte är medlemmar i facket. Kan ge två färska exempel på lyckosamma rättsprocesser från Arbetsdomstolen här, för den s k Facebook-domen och här, för programledar-fallet. De medlemmarna har kunnat andas ut tack vare det stöd de har fått hela vägen, kan jag garantera.

Det är relativt få ärenden som går hela vägen till domstol och det tycker vi från förbunden är bra. Det är bra att en överväldigande majoritet av ärendena går att lösa genom att förhandling påkallas och att man kommer överens om en lösning av problemet som parterna kan acceptera.

6. Vi tecknar kollektivavtal som är anpassade för branschen du verkar inom, vilket utgör ett grundfundament för dina villkor, men du kan alltid komma överens om bättre villkor än vad som anges i kollektivavtalet och vissa frågor kan man även komma överens om avvikelser med en lokal part och i andra fall t o m med enskild person.

Se del 3 för en uppräkning av vad ett kollektivavtal kan innehålla och värdet av det för dig som medlem. I det inlägget räknade jag inte upp en sak som är oerhört värdefull för många, men som inte finns med i alla kollektivavtalsområden, nämligen arbetstidsförkortning.

7. Flera förbund, av förklarliga skäl framförallt Saco-anslutna förbund, kan utbildningsfrågor och finns på plats på flera universitet och högskolor. Det gör att du kan, för en mycket rimlig penning, bli medlem i dessa förbund redan under studietiden. Saco-förbunden verkar även för att kvaliteten på universitets- och högskoleutbildningarna ska förbättras och att kopplingen mellan studier och arbetsliv ska förbättras. Och mycket annat, förstås.

8. Rätt till en inkomstförsäkring, med tanke på att A-kassan bara ger 14960 kr/månad före skatt. Olika förbund har olika kvalificeringstider och -regler, olika tak, olika längd på utbetalningsperioden, tak för till vilken ålder de gäller och olika möjligheter till tilläggsförsäkringar som kan förlänga perioden som inkomstförsäkringen kan utbetalas. I de allra flesta fall ska uppsägningen bero på arbetsbrist, alltså grovt sett att uppsägningen inte beror på personliga skäl.

9. Informationsseminarier om tjänstepension, föräldraledighet, ledarskap och mycket annat. Yup, helt kostnadsfritt.

-Hur påverkas tjänstepensionen av föräldraledigheten, hur mycket får du ut i föräldralön och vad blir konsekvenserna för lönerevision och semesterintjänande under din föräldraledighet? Det är bara några exempel på frågor du kan få svar på.

10. Tips och råd för dig som ska arbeta utomlands, inklusive viss statistik om löner i olika länder (gäller inte alla förbund).

11. Tillgång till förbundstidning och t ex Ny Teknik (vansinnigt populär medlemsförmån för dig som går med i Sveriges Ingenjörer).

12. Förmånliga villkor beträffande försäkringar (Hem-, olycksfall, liv-, sjukskydds- och sjukvårsförsäkringar). Även företagarförsäkringar för egenföretagare. De första tre månaderna ingår för nya medlemmar, så får man fatta beslut om man vill förlänga avtalet sedan.

13. Banklån med särskild ränta för medlemmar och rabatt på vissa tidskrifter.

14. Gratis individuell och, mycket viktigt, OBEROENDE rådgivning via PTK när det handlar om pensioner och försäkringar.

15. Kunna påverka förbundet via förbundets fullmäktige genom att skriva motioner och mycket annat. Man kan löpande, dessutom, skriva till förbundsstyrelsen med idéer.

16. Beräkningsverktyg för vad din övertid är värd när du diskuterar med arbetsgivaren om att inte längre ha rätt till övertidsersättning.

17. Checklista över vad du ska tänka på att ha med i ditt enskilda anställningsavtal.

18. Tips och råd inför löne- och utvecklingssamtal.

19. Att vi verkar för att det ska finnas lokala förtroendevalda, där även du som medlem kan engagera dig för att utöva inflytande genom att föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren i viktiga verksamhets- och individfrågor. Från Sacoförbunden så har vi satt en ära i att inom ett flertal avtalsområden arbeta oerhört resurssmart med att ge stöd till medlemmar som vill etablera Akademikerföreningar och där målet alltid är att få igång en konstruktiv dialog, vilket innebär en otrolig medlemsnytta och det är ytterst värdefullt för företaget att ha ett konstruktivt bollplank.

20. Möjligheter till enormt bra nätverk via något av de distrikt/regioner som många förbund har. En del utbildningar/yrken har t o m särskilda yrkesföreningar. Naturligtvis finns det i många även chefsföreningar, eftersom Saco-förbunden totalt har ca 30 % chefer och särskilda chefsseminarier.

21. Granskning och rådgivning beträffande VD-avtal (Sveriges Ingenjörer är, för att skriva i klartext, bäst där, bl a med tanke på att våra VD-mallar används flitigt av arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer.). Öht mycket rådgivning till chefer från ett flertal av förbunden utifrån det särskilda ansvar och de behov chefsmedlemmar har.

22. Möjlighet att söka stipendier och bidrag. Se t ex här, när det handlar om Sveriges Ingenjörer-medlemmar.

Ja, det här är bara några av de förmåner som facket arbetat fram, vilket har fått ca 3,5 miljoner personer att gå med i ett fackförbund, ett antal som ledigt borde ligga rejält över 4 miljoner.

Höll nästan på att glömma att förbunden arbetar för att utveckla lagstiftningen tillsammans med arbetsgivarna, t ex i frågan om turordningsregler i Lagen om anställningsskydd (LAS), som ofta (och väldigt grundlöst) angrips som om den skulle utgöra ett enormt hinder på arbetsmarknaden, t ex i samband med att LAS skulle göra ungdomar arbetslösa.

Och att förbunden arbetar hårt för att bolagen ska förbättra sitt arbete med kompetensutveckling för medarbetarna. Myten om att bolagen inte har tid för kompetensutveckling i goda tider och inte råd i sämre tider är alltför sann. Det duger inte, särskilt inte som läget är nu, med en enorm kompetensbrist, att gömma sig bakom att medarbetarna får sin kompetensutveckling inom ramarna för sin ordinarie tjänst. De bolag som arbetar strategiskt i den här frågan kommer att tjäna kopiöst med pengar under de närmaste åren, eller snarare decennierna.

Förbunden arbetar också hårt för att förbättra försäkringarna för långtidssjukskrivna, t ex genom att personer som sagts upp eller riskerar att sägas upp p g a ohälsa ska ges möjlighet till omställningsstöd via Trygghetsrådet (ett av 10). Det har alltså uppnåtts inom ett av tio Trygghetsråds-områden, så det arbetet måste fortsätta med kraft.

Förbunden arbetar också hårt för att bolagen ska bli bättre på att arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete, också det en enorm vinstmaskin för arbetsgivare genom att folk blir friskare, de producerar mer, trivs bättre och att bolagen därmed får en minskning av den oönskade personalomsättningen.

Många förbund verkar för förbättrad utbildning och skola, förbättrade möjligheter för företagande, och mycket annat.

Vad säger du som oorganiserad, låter inte ovanstående rätt okej? Tycker du att du på något sätt blir begränsad i din frihet av de saker jag räknar upp ovan, eller utgör de tvärtom bara ett ypperligt fundament för att du ska kunna ägna dig åt det du är bäst på, nämligen att utföra ditt arbete och att du kan fortsätta att utvecklas genom din karriär? Om något saknas för att du skulle vara intresserad, vad skulle det i sådana fall vara?

Och vad säger du som redan är organiserad i något förbund, känner du till allt av det jag räknar upp ovan och finns det något som du ändå tycker saknas för att förbundet du är medlem i skulle bli ännu bättre?

Och till alla förbund – Reflektera över vad som är det viktigaste i er verksamhet och satsa stenhårt på det. Ett fackligt medlemskap får inte förenklas till att handla om att få några biobiljetter vid medlemsvärvning. Och ingen blir i det långa loppet hjälpt av att förbunden siktar in sig på varandras medlemmar istället för att nå ut till oorganiserade medlemmar och så måste vi alla lyssna på varför en del väljer att vara oorganiserade. Vi kan inte slå oss för bröstet och tro att det som gällde i Gällivare på 70-talet ska gälla i Kista 2012. Och därför måste vi bli mycket synligare i skolor, på universitet, på arbetsplatser, mässor, m m.

På sikt bör förbunden se till att verka för att medlemsavgifterna sänks och att vi skalar bort saker som inte är till nytta för våra medlemmar, för vi är och förblir medlemsstyrda organisationer. Lätt att glömma bort, men det får absolut inte ignoreras.

Förbunden, och framförallt politikerna, bör även se till att verka för att regelverket kring A-kassan förändras, så att även A-kasseavgifterna kan sänkas. Regelförändringarna som infördes 2006 var inte bra alls, oavsett politiskt perspektiv, p g a att flera A-kassor var tvungna att höja sina avgifter radikalt. Och att taket för A-kassan inte har höjts sedan 2002 är skamligt. Max 12 % får idag ut 80 % av sin lön i A-kasseersättning. Det är förbunden som effektivast administrerar A-kassan, men jag får en hel del signaler om att det fungerar sisådär i vissa fall och där måste berörd A-kassa skärpa sig. I anslutning till det vore det på sin plats att (åter)införa avdragsrätt för fackligt medlemskap, vilket ju är något som gäller för arbetsgivare när de blir medlem i en arbetsgivarorganisation.

Här finner du länkar till de tidigare publicerade delar där jag resonerar kring hur (och varför) man väljer fackförbund att vara medlem i:

Del I

Del II

Del III

#Facket är en förbaskat bra företeelse, bövlar anamma och darra mina spant!

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, II – Utifrån kollektivavtal, eller vad?

Jag är väl medveten om att del I på denna odyssé kanske inte var den mest logiska, nämligen att börja med att resonera utifrån om ett fackförbund har en partipolitisk koppling eller inte. Orsaken till att jag valde att göra så är att jag har fått väldigt många frågor om det med partipolitisk koppling till fackförbunden och att många uttrycker en tveksamhet kring detta, medan det för många andra är en absolut självklarhet. Mitt mål är att visa på hela spektrat av vad facket är och kan göra, att visa på likheter och olikheter, inte att spela ut olika förbund mot varandra. Facket har viktigare uppgifter än så att ta tag i. Och vem vet, jag kanske stuvar om i de olika delarna när hela serien är klar!

I denna del tänker jag gå igenom det här med att resonera utifrån att bli medlem i ett fackförbund utifrån om ett förbund är s k avtalsbärande part, alltså att de rent konkret har varit med och förhandlat fram ett kollektivavtal, ofta tillsammans med ett, eller flera andra fackförbund och förstås tillsammans med en motpart i form av en arbetsgivarorganisation (ELLER direkt med ett företag).

Grunden för vad som utgör ett kollektivavtal är ett skriftligt (obs) avtal mellan arbetsgivarorganisation (t ex Almega, IT & Telekom-företagen) och arbetstagarorganisation, alltså det vi kallar facket (t ex IF Metall), eller mellan facket och direkt med ett företag. Tele2 är ett exempel på ett företag som har ett eget kollektivavtal. De fackliga parterna på det avtalet är Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna (för Saco-förbundens räkning), Unionen (för TCO), SEKO (för LO) och Ledarna (som ju inte är medlem i en facklig paraplyorganisation).

En stor skillnad för företagets del är att de alltså inte är med i en arbetsgivarorganisation, som i deras fall skulle ha varit just IT- & Telekom-företagen inom Almega och därmed inte kan få rådgivning av dem och inte heller förhandlingsstöd. En viktig del av kollektivavtalet, nämligen s k omställningsstöd via TRR, blir också dyrare, 0,7 % av lönesumman istället för 0,3 %.

En komplicerande faktor är att det finns gott och väl över 600 kollektivavtal, där exempelvis Sveriges Ingenjörer ensamt är part på över 80 olika kollektivavtal. Och det är därför vi i rådgivningen/jouren alltid frågar om bolaget du har anställning på har kollektivavtal och om ja, i sådana fall vilket, för om det uppstår en tvist i någon fråga så börjar man alltid med att se i a) anställningsavtalet, b) lokala och centrala kollektivavtal och c) i relevanta lagar. Även praxis från domstolar, eller t o m branschsedvänja kan bli något man tittar på.

Sedan måste man ha i bakhuvudet att det är en skillnad utifrån vilken sektor du är anställd inom, privat, statlig, eller inom kommun/landsting. Jag fokuserar något mer på privat sektor, eftersom det är mer ovanligt inom privat sektor med kollektivavtal och lokalavdelningar än inom offentlig sektor.

Så, varför ska du då ha det här med om ett förbund är s k avtalsbärande part när det handlar om att välja förbund att bli medlem i?

Till att börja med därför att de förbund som har varit med och tecknat kollektivavtalet kan förhandla i alla viktiga frågor som rör det s k verksamhetsfallet (chefstillsättnngar, budget, omorganisation, övertalighet) samt även i det s k arbetstagarfallet, alltså viktigare förändringar som berör enbart den personen beträffande arbets-, eller anställningsvillkor. Arbetsgivaren har alltså en s k primär förhandlingsskyldighet i den typen av frågor och som arbetsgivare är det väldigt värdefullt att få konstruktiv feedback på förslag som man vill driva igenom, plus att det blir avsevärt enklare att förankra det bland de anställda. Se Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) , särskilt 11 §.

Om du däremot är medlem i ett förbund som INTE finns med på kollektivavtalet så behöver arbetsgivaren bara förhandla i arbetstagarfallet (Se MBL, 13 §, 1 st), alltså när det handlar om något som rör en enskild medlems arbets-, eller anställningsvillkor. Enligt samma §, men i det andra stycket, står det också att arbetsgivaren måste förhandla (enligt MBL 11 §) med ALLA fackförbund som har medlemmar som berörs när det handlar om att bolaget behöver genomföra uppsägningar på grund av s k arbetsbrist eller vid verksamhetsövergångar. Det senare gäller dock för arbetsgivare som inte alls är bundna av ett kollektivavtal.

Konsekvensen blir alltså att man som medlem i ett förbund som inte står med på kollektivavtalet inte har chansen att kunna föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren utifrån en rättslig grund. Det ska i sammanhanget nämnas att det finns arbetsgivare där det finns personalföreningar, men dessa får då föra en dialog utifrån arbetsgivarens goda vilja, vilket tyvärr är något som kan tendera att påminna om aprilvädret.

Och är man medlem i förbund som finns med på kollektivavtalet, då finns den rättsliga grunden att etablera lokalavdelningar till de centrala fackförbunden som får förhandlingsmandat lokalt och det är där dialogen i första hand ska vara, utifrån att man bygger upp bra, tillitsfulla relationer och där man sätter verksamhetens väl och ve i fokus, men utan att för den skull äventyra arbetsmiljön och anställdas hälsa. När lokala Akademikerföreningar, Unionenklubbar, eller IF Metall-klubbar etableras så måste de även utgå från de stadgar som finns inom respektive förbund för den saken. Det utgör i alla fall, enligt mig, en nyckelfaktor i hela den svenska modellen med “medbestämmande” och kollektivavtal, att det finns en lokal part där man noga ska undvika att vara en missnöjesmegafon, utan så långt det är möjligt vara konstruktiv och komma med förslag på lösningar.

En myt här är att det är facket som fattar beslut i diverse samverkansförhandlingar, som t ex en omorganisation utgör, på ett bolag som har tecknat kollektivavtal, men det är självklart arbetsgivaren som i slutänden fattar beslutet, men förhandling ska ske innan beslut har fattats, vilket är nyckeln.

Är du som akademiker och medlem i ett Saco-anslutet förbund inom privat sektor anställd på ett företag som har kollektivavtal men inte har en Akademikerförening på plats så har förbunden flera personer som arbetar mycket aktivt med att ge medlemmar stöd med att bilda föreningar. Det är bra för arbetsgivaren, det är bra för dig som medlem och det är bra för alla anställda. Är man medlem i Unionen kontaktar man deras regionkontor och är du medlem i exempelvis IF Metall så kontaktar du dem.

Sammanfattningsvis:

a) fråga arbetsgivaren om de har tecknat kollektivavtal och om vilket. En del arbetsgivare säger att de FÖLJER ett kollektivavtal, vilket inte har samma kraft som att man tillämpar det utifrån att man har blivit fullvärdig medlem i en arbetsgivarorganisation.

b) Funderar du över var det är lämpligast att bli medlem så talar mycket för att det är klokt att gå med i ett förbund som är avtalsbärande, eftersom det ger helt andra möjligheter till att få fortlöpande information OCH att få tycka till i viktiga verksamhetsfrågor, vilket är fenomenalt för arbetsgivaren. Dessutom så är ju de förbunden avsevärt mer insatta i vad som gäller och vad som händer inom just den branschen, vilket är ännu en fördel.

c) kontakta de förbund som är parter på respektive avtal för att bolla med dem om vad som gäller om ni vill bilda en lokalavdelning när en sådan inte finns.

d) har arbetsgivaren inget kollektivavtal alls så spelar det avsevärt mindre roll vilket förbund du går med i, men ett tips är ändå att gå med i ett förbund som förstår sig på den bransch företaget verkar inom (se punkt b).

e) Baserat på Tele2-exemplet ovan så skulle medlemskap i Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna), Unionen, SEKO, eller Ledarna alltså lämpa sig extra bra utifrån att samtliga är avtalsbärande parter.

Skulle man ta ett exempel utifrån Almegas IT-avtal så är det Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna) eller Unionen som är avtalsbärande fackförbund och alltså INTE SEKO eller Ledarna.

Och i nästa del kommer jag att gå in på något som är otroligt relevant när vi pratar om kollektivavtal, nämligen om vad ett kollektivavtal innehåller och vad det innebär för dig som medlem och icke-medlem. Därefter kommer jag att gå in på saker som ingår i medlemskapet i ett fackförbund.

Och till alla fackförbund säger jag bara följande: Se till att synliggöra de kollektivavtal som ni tecknar. Det stora problemet är att arbetsgivare och medarbetare inte känner till avtalet och än mindre känner till dess innehåll. Och uppmanar vidare alla förbund att bli mycket bättre på att verka för etablerande av lokalavdelningar, vilket skapar bättre möjligheter till lokala avtal och är det bästa sättet att få koll på att/hur kollektivavtalet tillämpas.

Glöm inte heller att Saco-förbunden organiserar många chefer, totalt ca 30 %, där över 50 % av dessa är kvinnor. Unionen har ca 20 % chefsmedlemmar, men vet inte hur stor andel av dessa som är kvinnor.

Än en gång, tveka inte att kontakta mig med frågor och kommentarer, antingen här nedan, eller via Twitter.

Tills vi ses igen – Ta-tah och glöm inte att #facketäger i #mittsverige!

Tagged , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, I – Partipolitisk koppling, eller inte?

“Jag vet att det finns en del olika fackförbund att gå med i, men jag har ingen som helst aning om vilket man ska välja och varför man ska välja att gå med i just det förbundet?”

Den här frågan har jag fått i säkert femtio olika varianter bara den senaste månaden efter att jag har börjat skriva mer systematiskt på Twitter om #facketäger (obs, sedan detta skrevs så har jag valt att inte använda den taggen mer, utan har kört på #facket). Ska försöka att bistå med några enkla tumregler om vad du ska tänka på för att välja ett fackförbund som passar för just dig. Kommer att lotsa nyfikna själar genom ett antal steg, allt för att underlätta ditt val av fackförbund att gå med i, eller för dig som vill lära dig mer om den svenska modellen.

Vi börjar i denna första del med att du ska ställa dig frågan om du vill vara medlem i ett fackförbund som har en partipolitisk koppling, eller inte. Egentligen kanske jag skulle börja med att räkna upp skäl till att vara med i facket överhuvudtaget, men jag tänkte komma in på det lite längre fram och hoppas att du kommer att hänga med hela vägen.

Vill du ha det så ska du tveklöst välja att bli medlem i ett LO-förbund. LO är en s k paraplyorganisation och består av 14 medlemsförbund och organiserar ca 1,5 miljoner medlemmar som s k kollektivanställda på arbetsplatser inom alla sektorer (Privat, statlig och kommun/landsting). Exempel på förbund är Kommunal, IF Metall, SEKO, Hotell- och RestaurangFacket(HRF), m fl. Jag länkar i denna del enbart till respektive paraplyorganisations största medlemsförbund. Viktigt i sammanhanget är att de 14 olika förbunden inom LO självständigt bestämmer om stöd till ett eventuellt parti.

Vill du däremot inte gå med i ett fackförbund som har en partipolitisk koppling så ska du förstås välja att gå med i ett förbund som inte har en partipolitisk koppling och då finns det två andra paraplyorganisationer att välja förbund inom, nämligen TCO, bestående av 15 olika medlemsförbund som totalt har 1,5 miljoner medlemmar. I ett TCO_anslutet förbund kan du bli medlem om du arbetar som tjänsteman, oavsett om du har en högskole-, eller universitetsutbildning. Här är några av förbunden: Unionen, Vision, m fl. Unionen, t ex, organiserar ca 20 % chefer.

En paraplyorganisation som däremot enbart organiserar medlemmar med högskole-, eller universitetsutbildning är Saco, som med sina 22 medlemsförbund organiserar 630000 akademiker. Saco-förbunden utgör både intresseorganisationer och fackförbund och i de förbunden kan du vara medlem genom hela din yrkesverksamma karriär och med tanke på förbundens koppling till utbildning så har alla förbund mer, eller än mer suveräna erbjudanden för studerandemedlemmar. Några av Saco-förbunden är exempelvis Sveriges Ingenjörer, Jusek, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Naturvetarna, m fl.

Slutligen finns det Ledarna, som inte är med i någon paraplyorganisation, men som också finns med på ett antal kollektivavtalsområden. De organiserar knappt 100000 medlemmar, varav ca 88000 yrkesverksamma. Som förbundets namn antyder så organiserar man i första hand chefer på olika nivåer.

Saco-förbunden organiserar f ö ca 25 % chefsmedlemmar, där drygt hälften av dessa är kvinnor. Inte illa, vad?!

I nästa del kommer jag att gå in på vad ett kollektivavtal är, vad det innebär att ett förbund är s k avtalsbärande part och vilka konsekvenser det kan ha när det gäller ditt val av fackförbund, se här.

Därefter går jag igenom vad ett kollektivavtal kan innehålla.

Vad som kan ingå i medlemskapet gås igenom i den fjärde delen.

Slutligen går jag igenom hur viktigt det är med god dialog mellan arbetsgivare och fackförbund, där man utgår ifrån relationsbyggande och kunskap om verksamheten och om att tillsammans ta ansvar för att verksamheten kan utvecklas.

Tveka inte att ställa frågor via kommentarer här, eller via Twitter. Försöker att vara hyfsat rapp med att svara.

#Facket äger i #mittsverige.

Ta-tah!

Tagged , , , , , , , ,

Bekräftelse och om skillnaden mellan juridik och förhandling

Som ombudsman/förhandlare handlar det väldigt ofta om att försöka förmedla att det finns en stor skillnad mellan att tjäna något på kort sikt vs på lång sikt till en medlem som har sökt stöd. En medlem som dessutom kan vara i ett rent kristillstånd efter att ha blivit uppsagd av arbetsgivaren. Sådana gånger kan drivkraften, förståeligt nog, utgöras av en önskan om att ge tillbaka och av att få rätt mot arbetsgivaren.

Fastnar jag som ombudsman i ett sådant läge i att prata om juridik och regelverk så är risken stor – vill än en gång betona att det finns gånger då det är den enda möjliga vägen att gå, trots allt – att medlemmen inte kommer att kunna släppa oförrätten som begåtts förrän mycket lång tid har gått, till viss del p g a att rättstvister kan ta otroligt lång tid och suga enormt med energi ur den person som är berörd av den. Apropå tidsåtgången menar jag att den är ett hot mot rättssäkerheten och att det därför ligger i allas att processerna måste handläggas kopiöst mycket snabbare än idag.

Om jag istället kan få igång en dialog med medlemmen om hur själva problemet kan lösas på ett sätt som gör att hen kan blicka framåt och samtidigt ändå faktiskt får lite klorhexidin till såret så är väldigt mycket vunnet. Sedan återstår förstås en dialog på ytterligare ett plan, den med arbetsgivaren, men även där är förutsättningarna oftast avsevärt förbättrade om parterna lyckas behålla ett fokus på dialog istället för att inleda tvisten med att till varje pris få rätt i vad som har hänt och inte hänt. Exceptonellt svårt, är jag (inte) den förste att erkänna. Inget blir dock enklare av att någon det första som görs börjar titta i LAS 39 § innan man ens har börjat förhandla i frågan (den paragrafen handlar om ett s k normerat skadestånd som arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren om arbetsgivaren inte rättar sig efter en dom).

På fredageftermiddagen fick jag ett samtal från en medlem som jag stöttade i ett förhandlingsärende i vintras. Hen hade kommit till ett läge där hen i princip var tvungen att komma överens med sin arbetsgivare om att föreslå en omorganisation där hens egen roll inte längre fanns med. Hen hade alltså en chefsroll och en lön på just över 70.000 kr/månad. Medlemmen visste att det fanns en möjlighet till en omplacering till en annan tjänst, som dels skulle ha haft en lägre lön, ca 45.000 kr/månad, men framförallt, att det var en tjänst med arbetsuppgifter som medlemmen upplevde att de inte skulle vara utvecklande och roliga.

Så hen kontaktade Sveriges Ingenjörer och efter ett kort samtal bestämde jag mig för att registrera det hela som ett förhandlingsärende. En och en halv månad senare skapades en lösning som innebar att medlemmen fick a) förlängd uppsägningstid, b) omedelbar arbetsbefrielse (ingen skyldighet att arbeta under uppsägningstiden, vilket man annars har), c) avräkningsfrihet (ingen skyldighet att betala tillbaka någon mellanskillnad mellan en ev ny lön och den gamla lönen till förra arbetsgivaren), d) en kompetensutvecklingspeng, e) omedelbart utfärdat arbetsgivarintyg och toppreferenser (vill vara tydlig med att det inte fanns några som helst prestationsproblem, eller relationsdito inblandade). f) att det tydligt skulle framgå att den sakliga grunden (måste alltid finnas saklig grund) till uppsägningen var s k arbetsbrist.

Medlemmen ville först ha sin uppsägningstid (se först i ditt anställningsavtal, sedan i eventuellt kollektivavtal och sist i lagen om anställningsskydd) multiplicerad med 2,5, men jag sa direkt att det näppeligen är en rimlig målsättning, utan tog upp de här andra aspekterna som jag räknat upp ovanstående och vi kom överens om att hens utgångsbud skulle vara lägre, vad gällde den förlängda uppsägningstiden, för att undvika ett låst förhandlingsläge. Och dialogen kom igång, men det tog alltså nästan en och en halv månad innan allt var på plats i ett avtal om anställningens avslutande.

Och igår ringde hen alltså och berättade att hen var otroligt tacksam för allt stöd i samband med den svåra situationen och alla goda råd jag hade kommit med och att jag hade trott stenhårt på kompetensen och erfarenheten som medlemmen hade för möjligheter att få ett nytt arbete inom en snar framtid.

Medlemmen hade haft is i magen och fokuserat på att rensa undan all besvikelse över att förlora ett välbetalt arbete, gick i coach-samtal, arbetade stenhårt i samverkan med coachen med sitt CV, arbetade lika hårt med att strukturera sina styrkor, gå på simulerade intervjuer, gå på riktiga intervjuer och på kuppen avstå från två jobb där hen upplevde att det inte klickade helt.

Och nu hade hen fått ett erbjudande om att bli VD, med en lönehöjning på 15 %, 7 extra semesterdagar, planerad kompetensutveckling för de närmaste två åren, tjänstebil och några ytterligare finfina förmåner. Just det, hen kommer också att få dubbla löner under 6 månader tack vare uppgörelsen som nåddes i samband med avslutet av den förra anställningen. Värdet av ett medlemskap, någon?

Det gjorde min vecka, ja, rent av min månad att få det där spontana och långa samtalet en fredageftermiddag i april. Hen tog förbundet lika lite för givet som förbundet tar vederbörandes medlemskap för givet.

Det allra bästa med det här är att det här inte är ett undantagsfall på något sätt, utan att det är en vanlig story för medlemmar i ett fackförbund.

Så ett stort tack till dig, kära medlem, för att du ringde och berättade din berättelse om vad som hände efter uppgörelsen innan årsskiftet. Det gjorde och kommer att fortsätta att göra mitt arbete som förhandlare fantastiskt mycket roligare och lättare för lång tid framåt.

Och ett stort tack till alla andra medlemmar, där många av er bara kontaktar oss en gång under en hel karriär, för att ni därmed bidrar till den svenska modellen och att vi kan hålla så låga medlemsavgifter som möjligt. Och ja, min personliga uppfattning är att vi som förbund måste verka för att pressa avgifterna nedåt och arbeta så resurssmart som möjligt där allt vi gör ska vara till för er som är medlemmar. Ni känner väl till att vi väldigt gärna granskar anställningsavtal innan ni skriver under dem? Otroligt många tvister och problem skulle kunna undvikas om denna granskning sker i förväg, istället för i efterhand, när en tvist har uppstått.

Alla fackförbund måste sedan ta sig i kragen ordentligt för att sätta fingret på vad vi gör och VARFÖR, samt tydligt visa vad värdet av medlemskapet är och lyssna mycket mer på varför en del väljer att vara oorganiserade och se vad vi kan göra för att bemöta det. Vi måste visa för medlemmar, förtroendevalda, oorganiserade och för arbetsgivare alla poänger med kollektivavtal.

Vi är dessutom intelligenta nog att avstå från kortsiktiga belöningar utifrån att tillsammans slå vakt om den svenska modellen och verka för en högre anslutningsgrad till facket och en högre täckningsgrad vad gäller andel företag som har kollektivavtal. Vi kan för övrigt inte vara annat än intelligenta, inte med så kloka medlemmar som ni!

#Facketäger i #mittsverige!

Du finner mig på Twitter

och du finner mig på Facebook

Tagged , , , , , , , , , , , ,