Tag Archives: inkomstförsäkring

LAS och mytbildningen

Uppdaterad 2014-07-10

Det finns ingen arbetsrättslig lag som är så förknippad med mytbildning som LAS, Lagen (1982:80) om anställningsskydd. Några av myterna som florerar är att lagen innebär en katastrof för arbetsgivarna eftersom de blir av med de viktigaste personerna och måste behålla enbart de personer som varit anställda längst. En annan myt är att ungdomarna p g a LAS stängs ute. Och en tredje myt är att LAS är så oerhört krånglig att följa att det tar enormt med tid och resurser från bolagen. Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen, har dessutom nyligen sagt att det är absurt att LAS är oförändrad sedan 1982. Den myten kan enkelt avfärdas genom att ta sig en titt på Lagen om anställningsskydd så syns det tydligt i slutet av respektive paragraf när det senast har skett en förändring. Dessutom, som jag går igenom lite längre ner, så finns det en mycket gedigen rapport som är framtagen partsgemensamt, alltså mellan Svenskt Näringsliv och PTK där man utrett de faktiska konsekvenserna av lag och avtal.

Observera att fokus i denna post ligger på uppsägningar (eller överenskommelser) i samband med arbetsbrist och inte i samband med uppsägningar av personliga skäl, även om individuella överenskommelser enligt punkten 3 längre ned självklart är applicerbart även sådana gånger som en arbetsgivare överväger uppsägning av personliga skäl, men av olika anledningar inte har tillräcklig dokumentation, etc, för att säga upp av personliga skäl per se.

Jag ska här gå igenom de tre, enligt mig, största myterna och försöka bidra med en något mer nyanserad bild av LAS, som särskilt i kombination med kollektivavtal tvärtom erbjuder stora möjligheter för arbetsgivarna. Är den första att hålla med de som invänder genom att säga att det är enkelt för mig och andra förhandlare på både fackets sida, eller arbetsgivarsidan att påtala hur enkelt det egentligen är, medan det är en helt annan sak för arbetsgivare som inte har arbetsrätt och förhandling som sin huvudsakliga syssla. Därför är det så enormt viktigt att vi från fackförbunden och från arbetsgivarorganisationer delar med oss i mycket större utsträckning om hur LAS och kollektivavtal tillämpas i praktiken och att alla också verkar för att fler bolag tecknar kollektivavtal, eftersom det ger fler möjligheter för arbetsgivaren, förutom att de får en fredsplikt på köpet.

Svenskt Näringsliv och PTK har tillsammans utrett de faktiska konsekvenserna av LAS och avtal, vilket har presenterats i denna rapport. Läs även den färska “LAS i förändring”, av Saco.

TCO har 2010 via den eminente Samuel Engblom, numer chefsjurist på TCO, utrett att LAS inte gör ungdomar arbetslösa. Det följdes sedan upp med en rapport från 2011 som visade mer på vad som ökade risken för att en del ungdomar löper större risk än andra för att drabbas av arbetslöshet.

Det vore dumt av mig att inte passa på att hänvisa till den här ypperliga rapporten från 2010 av Helena Persson och Ossian Wennström på Saco om saker unga behöver veta om arbetsmarknaden och utbildning. Samme Wennström skrev 2009 en rapport om unga akademiker och problem med arbetslöshet och etablering på arbetsmarknaden.

Till var och en av myterna kring LAS:

1. LAS gör att bolaget alltid blir av med de viktigaste personerna i samband med driftsinskränkningar och tvingas behålla de med längst anställning.

Svar: För det första kan mikroföretag (bolag med max 10 anställda och med en omsättning/balansomslutning på max 2 miljoner Euro/år) oavsett antalet s k turordningskretsar undanta 2 personer som enligt arbetsgivarens mening är av särskild betydelse för verksamheten (LAS 22 §, 2:a stycket).

Dessutom gäller LAS inte enligt LAS 1 § för arbetstagare som får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Samma sak beträffande arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.

Redan här ser vi att det för mikroföretag finns stora möjligheter till direktundantag från turordningen.

Sedan kommer vi till ett nyckelbegrepp inom LAS, nämligen tillräckliga kvalifikationer. Har en medarbetare inte tillräckliga kvalifikationer när det handlar om att omplacera enligt turordningsreglerna så har den medarbetaren alltså inte rätt till den tjänsten, utan då får man gå vidare i turordningslistan tills man hittar en sådan befattning (Fia med knuff). Och kan arbetstagaren inte i något fall hävda tillräckliga kvalifikationer så föreligger saklig grund för uppsägning.

Det är viktigt här att poängtera att tillräckliga kvalifikationer inte innebär att man måste ha de kvalifikationerna direkt, utan att medarbetaren ändå kan göra gällande sådana efter en viss inskolning (OBS, INskolning, inte OMskolning) på minst en månad och aldrig längre än sex månader. Den övre gränsen är dock ytterst fiktiv och man måste göra en helhetsbedömning utifrån bolagets möjligheter, etc, vilka förstås alltid är större för ett större bolag.

Omplaceringsskyldigheten (den finns både enligt LAS 7 §, 2.a stycket och i 22 §) blir definitivt strängare ju större bolaget är.

Just det ja, det finns ju faktiskt två ytterligare saker här som gör att denna myt kommer att spräckas, nämligen att bolaget inte behöver följa turordning vid omplacering enligt LAS 7 §, 2:a stycket. Vad innebär då det? Jo, det innebär att om det finns lediga befattningar, inklusive allmänna visstidsanställningar och/eller vikariat, så kan arbetsgivaren omplacera de personer som vederbörande önskar till dessa befattningar. Ingen turordning enligt längst anställningstid, alltså.

Jag säger INTE att jag tycker att detta är bra, men anger detta som en väsentlig del av aktuella fakta, utifrån Arbetsdomstolens dom nr 30/11 (domens löpnummer det året/årtal). Det finns en annan viktig dom från Arbetsdomstolen, nämligen nr 50/09 som kommer in på en annan viktig aspekt av det hela, nämligen ett omplaceringserbjudandes skälighet och att om en person tackat nej till ett skäligt erbjudande så föreligger det alltså saklig grund för uppsägning. Och att domen nr 15/06 går in på begreppet skälighet vid en ev omplacering utifrån geografiskt avstånd, m m, där en omplacering inte bedömdes vara skälig utifrån det geografiska avståndet.

Så för att sammanfatta: Finns det lediga befattningar inom HELA den juridiska personen, vilket kan vara på flera orter, så kan arbetsgivaren erbjuda dessa till i princip vem som helst utan någon turordning. Omplaceringserbjudandet ska självklart vara skäligt och om det är det och personen tackar nej så föreligger det saklig grund för uppsägning. Om det inte är skäligt, exempelvis som i fallet 15/06 som jag nyss refererade till, så måste omplacering enligt turordningsreglerna i LAS 22 § tillämpas. Ett erbjudande kan slutligen vara skäligt även om den nya befattningen kräver lägre kvalifikationer, mindre ansvar och lägre lön, men jag går inte in på den gränsdragningen här.

Så jag kan inte göra annat än att tilldela ett rött kort till denna myt, vilket blir än rödare utifrån tillägget nedan, som jag dock lägger in under punkt 3.

Sedan finns det ytterligare ett sätt, men som jag placerar in under den tredje myten.

2. LAS stänger ungdomarna ute från arbetsmarknaden.

Svar: Citerar Samuel Engbloms sammanfattning av de resultat han kom fram till i sin rapport. Följ honom på Twitter: @samuelengblom

“Rapporten visar att:
• Färre än 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna har blivit arbetslösa
efter driftsinskränkning, alltså situationer där turordningsreglerna kan ha
kommit till användning.
• De få ungdomar som har blivit arbetslösa efter en driftsinskränkning
hittar snabbt nya jobb.
• Lagen om anställningsskydd lämnar stort utrymme för arbetsgivare att
behålla kompetens i företaget eller organisationen.
• Jämfört med andra västliga industriländer är det svenska anställningsskyddet
inte särskilt starkt. I OECDs senaste ranking är Sverige det
tionde mest liberala landet av 30 jämförda länder.”

Det räcker liksom så. Myten får därmed rött kort.

Och om det inte räcker så rekommenderas det starkt att man läser vidare i Engbloms rapport, där han kommer in på problematiseringen till att ungdomar inte släpps in på arbetsmarknaden. Det huvudsakliga skälet till att ungdomar inte kommer in är bristande utbildning och bristande arbetslivserfarenhet. Den som hävdar att det är arbetsrätten och LAS som stänger dem ute far helt enkelt med osanning. Ta bara exemplet med provanställning, vilket är den absolut mest otrygga anställningsformen som finns. Den har stöd i LAS och finns ofta även med i kollektivavtal. I normalfallet innebär provanställning en överenskommen visstidsanställning som syftar till att övergå till en tillsvidareanställning. I en del kollektivavtal finns det även möjligheter att förlänga provanställningen i motsvarande mån som en person varit frånvarande. I andra avtal (Teknikavtalet från 2013) är möjligheten till provanställning borttagen, men där kan arbetsgivaren välja mellan tillsvidareanställning och allmän visstidsanställning.

Vidare innebär provanställning att arbetsgivaren precis när som helst- och helt utan att motivera varför – kan meddela att provanställningen inte kommer att övergå i en tillsvidareanställning och regelverket tillåter även att provanställningen avbryts i förtid. Och referensen till OECD:s index över hur starkt anställningsskyddet i ett antal länder är slående, Sverige hamnar där på plats nr 10. Inte utifrån det starkaste anställningsskyddet, utan tvärtom.

Man gör sig själv och ungdomarna en stor björntjänst om man försöker att betrakta en såhär komplex fråga unifaktoriellt, alltså att det bara skulle vara en enda faktor som är roten till fenomenet i fråga. Det röda kortet kvarstår därmed.

3. LAS gör att det tar en sådan dj-a tid att hantera en driftsinskränkning att bolaget börjar blöda rent ekonomiskt av allt krångel.

Svar: Och så finns det ett annat sätt att hantera det hela, oavsett om det är ett mikroföretag (max 10 anställda, etc), ett småföretag (10-49 anställda med en omsättning el balansomslutning på max 10 miljoner Euro/år), eller ett medelstort (eller stort) företag (sysselsätter färre än 250 personer och har en omsättning, eller balansomslutning på max 43 miljoner Euro/år) och det sättet handlar om att bolaget när som helst kan ta kontakt med vilken medarbetare som helst och ingå en överenskommelse om att anställningen avslutas.

Ja, det innebär att båda parterna ska acceptera det hela och ja, det innebär ofta att personen erbjuds bättre villkor kring uppsägningstid, avgångsvederlag, extra avsättning till tjänstepension, eller liknande, men det innebär att man i de allra flesta fall kommer i mål inom en (1) vecka från det att man kontaktat personen.

Tips här är att inte ta denna kontakt på en fredag, eller dagen innan semester, eller dagen innan föräldraledighet, utan ta en sådan kontakt exempelvis en måndag och ge personen 3-5 arbetsdagar (minst) i betänketid så att vederbörande hinner gå igenom förslaget till överenskommelse. Var beredd på att personen kommer att vilja förhandla om villkoren i samband med det hela, vilket är en naturlig del av att det ju är en överenskommelse. Och var tydlig med att det faktiskt är något som är frivilligt, vilket många gånger slarvas med.

Är man medlem i något fackförbund kan man i ett sådant här skede få ovärderlig hjälp med att bolla ett dylikt förslag. Min erfarenhet är att större bolag är mer fyrkantiga än mikro-, små och medelstora företag.

Jag rekommenderar varmt att bolag snarast tecknar kollektivavtal, om man inte redan har gjort det, eftersom ni då som arbetsgivare får ytterst professionell rådgivning och förhandlingsstöd från arbetsgivarorganisationen (t ex Almega), på samma sätt som den som är medlem i ett fackförbund får rådgivnings- och förhandlingsstöd från förbundet.

För en till poäng utifrån att teckna kollektivavtal är nämligen att LAS är en s k semidispositiv lag i flera avseenden, så att det alltså via kollektivavtal går att komma överens om andra former kring turordning än enligt LAS 22 § (och även i samband med företrädesrättsreglerna enligt LAS 25-27 §§) genom att parterna lokalt kan ingå en s k avtalsturlista (Se “Facklig ordlista”), där man utifrån att man har gjort en ordentlig genomgång av bolagets krav och behov i bemanningshänseende (exempelvis att det mer skulle kunna handla om de BÄSTA kvalifikationerna, än enbart om tillräckliga kvalifikationer) och att man efter att ha förhandlat fram organisationsförändringen också sätter bemanningen utifrån dessa krav och behov i bemanningshänseende och givetvis kommer överens om ersättningarna utifrån ingåendet av avtalsturlistan.

För lokala fackliga parter så rekommenderas det starkt att ni håller ett medlemsmöte innan en sådan överenskommelse ingås och att ni tar kontakt med ert förbund innan en avtalsturlista ingås, eftersom en sådan inte kan överklagas annat än om den ingåtts utifrån diskriminerande skäl.

Man ska dessutom ha i åtanke att vi som facklig part alltid säkerställer att förhandlingarna bedrivs skyndsamt, det har vi en skyldighet enligt utvecklingsavtal, samt utifrån MBL. Allt handlar om att få en tydlig förståelse för varför en driftsinskränkning kommer att ske, att det ges tid till att komma med konstruktiva förslag, samt att upprätta en rimlig tidplan och diskutera väsentliga konsekvenser för de som ska vara kvar, lika väl som för de som måste sluta.

För denna sista myt ger jag någonstans mellan ett gult och ett rött kort, men förstår man vad man ger sig in på när det handlar om individuella överenskommelser så är det ett oerhört smidigt sätt att angripa neddragningar och om man ser till att teckna kollektivavtal så erbjuds man ytterligare flexibilitet och får tillgång till proffshjälp från förhandlare på exempelvis Almega så är det väldigt ofta fråga om snabba, smidiga processer och enorma möjligheter att seriöst göra en genomlysning av företagets behov och krav utifrån bemanningshänseendet och att kunna göra detta med stöd av lokala fackliga parter (Akademikerförening, eller Unionenklubb, o s v) som kan verksamheten gör att det finns chans till att bättre beslut fattas, samt att det snabbare kommer att vara förankrat när beslutet väl ska implementeras.

Vad säger ni? Jag säger såhär: LAS är i grunden en skyddslagstiftning som ska minska godtycket i samband med uppsägningar. Ett godtycke som det (tyvärr/tack och lov – välj själv) finns ett stort utrymme att använda sig av även när man följer LAS med omplacering enligt framförallt LAS 7 §, 2 st, där omplacering alltså sker utan turordning när det finns vakanser. Och även inom turordning, enligt LAS 22 §, så måste en medarbetare ha tillräckliga kvalifikationer, det räcker alltså inte med enbart längre anställningstid.

Tecknar man kollektivavtal så blir ytterligare en (mycket positiv) sak aktuell, vilket man inte får glömma att nämna när det handlar om driftsinskränkningar och det handlar om det stöd som Trygghetsrådet ger, TRR. De ger alltså stöd till företaget och medarbetarna med att hitta nytt jobb, något de är dessutom synnerligen bra på att göra.

Och för de som hunnit arbeta i minst 5 år på ett TRR-anslutet bolag och passerat 40 så kan man få stöd även via s k avgångsersättning (AGE), vilket fyller ut ersättningsnivån utifrån A-kassan (80 % av 18700 kr=14960 kr före skatt). Påminner här också om den inkomstförsäkring (obs att det finns olika tak, olika krav på hur länge du ska ha varit medlem, samt orsaken till uppsägningen)som följer med medlemskapet i de flesta fackförbund. Glöm inte att du alltid även måste vara medlem i A-kassan OCKSÅ för att kunna komma ifråga beträffande ersättning via inkomstförsäkring.

Du kan kommentera via Twitter, alternativt här, men rappast respons får du via Twitter.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, IV – Vad ingår egentligen i medlemskapet?

Ursprungligen publicerad 2012-04-30 Reviderad 2012-12-09

Välkommen till del IV i hur man kan resonera kring att välja fackförbund att gå med i, eller som knäckfrågan ju kanske ska formuleras, nämligen om man ska vara med i ett förbund eller inte. Det är inte ovanligt att framträdande personer lägger in värderingar kring att vara med i ett fackförbund som inte stämmer alls, t ex som den om att de som går med i facket inte tror på individens kraft. Det är ju i själva verket det motsatta som gäller, att det stöd du som medlem får via facket gör att du kan fokusera än mer på att använda och utveckla dina egna styrkor. Inte att du blir inlåst i en box.

Den här delen kommer av begripliga skäl inte att vara heltäckande, till stor del eftersom det finns mer än 50 olika fackförbund som är verksamma på svensk arbetsmarknad. Förbunden är indelade i paraplyorganisationer, LO, TCO och Saco, eller så står de utanför centralorganisationer, som t ex Ledarna och så finns det förbund som vare sig är med i en paraply-, eller centralorganisation och som inte heller ens tecknar kollektivavtal, som t ex Syndikalisterna.

Och beträffande kollektivavtal så finns det som sagt över 600 stycken, där en del förbund enbart tecknar avtal inom privat sektor, som t ex TCO-förbundet Unionen, med gott och väl över 100 kollektivavtal som de tecknar och så har vi Sveriges Ingenjörer, som tecknar avtal inom alla arbetsmarknadssektorer, alltså statlig, kommuner och landsting, samt den privata sektorn och totalt tecknar ca 80 olika kollektivavtal.

Observera att jag tycker att det SKA finnas många olika kollektivavtal, annars så försvinner möjligheten till anpassning efter respektive branschs förutsättningar och behov.

Den viktiga uppgiften och kanske gordiska knuten att lösa, det är att argumentera för personer som aldrig varit medlemmar i facket, eller som inte är medlem i facket för stunden och jag ser det som en ren ära att göra ett försök att visa på bredden och djupet med det fackliga medlemskapet, att visa på vissa skillnader mellan förbunden, men framförallt att visa på kärnfrågor som i någon mening alltid ingår i ett fackligt medlemskap. Kärnfrågor som sannerligen inte innebär att du måste vara socialist eller tycka att alla ska ha samma lön, samt löneutveckling, för så är det absolut inte.

De här sakerna skulle säkert kunna rangordnas utifrån den betydelse de har, men eftersom vi alla lägger in olika värdering på sådana här saker så räknar jag upp dem utan någon som helst inbördes ordning, så får du själv fatta beslut om vilka saker som är, eller skulle kunna vara mest betydelsefulla för din egen del. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor, via exempelvis Twitter.

1. Kunna ringa/maila in till förbundet för att få ett anställningsavtal, eller en del av ett anställningsavtal granskat. Om jag fick en femma för så ofta en tvist skulle ha kunnat undvikas genom att parterna hade sett till att diskutera anställningsavtalets innehåll mer seriöst innan, då hade jag varit rik som ett troll. Det handlar om allt från anställningsform via uppsägningstid till konkurrensklausuler och mycket annat.

-Exempel: En medlem tyckte att det var märkligt att vederbörande hade sex månaders uppsägningstid, medan arbetsgivaren hade 1 månad. Enkelt att hantera via hjälpt till självhjälp, då detta utgjorde en enormt tydlig avvikelse från praxis.

2. Granskning av CV och personliga brev. Värdefullt för dig som studerande, för dig mellan jobb, eller för dig som funderar på att byta arbete (Det är ju dessutom lönsamt att byta jobb tämligen regelbundet, glöm inte det).

3. Individuell, eller gruppvis karriärcoachning, samt karriärseminarier.

4. Tillgång till lönestatistik. Saco-förbunden, TCO-förbunden och Ledarna tror väldigt starkt på en individuell och differentierad lönesättning där din relevanta kompetens ska värdesättas, samt att din prestation i förhållande uppsatta mål ska belönas och, självklart för Saco-förbunden, att relevant utbildning ska löna sig, att chefsansvar ska löna sig, m m.

5. Kunna ringa/maila in till förbundet när det har inträffat något som gör att du behöver stöd, akut, eller inte, t ex om du har blivit uppsagd. Detta kan uppdelas i:

a) Hjälp till självhjälp. Tips och råd helt utifrån din situation för att du ska kunna lösa det hela på egen hand i diskussion med din chef/arbetsgivaren.
b) Förhandlingsstöd. Antingen att en lokal förtroendevald som har kännedom om hur det fungerar hos just din arbetsgivare OCH kan arbetsrätt+förhandling, eller att en ombudsman/förhandlare ansvarar för att stötta dig genom en förhandlingsprocess.
c) Rättshjälp med stöd av förbundsjurister om det inte går att ingå en förlikning i tvistefrågan (Förbundet beslutar i slutänden vilka frågor som drivs till rätten).

Särskilt de fall som går till domstol riskerar att bli oerhört kostsamma för personer som inte är medlemmar i facket. Kan ge två färska exempel på lyckosamma rättsprocesser från Arbetsdomstolen här, för den s k Facebook-domen och här, för programledar-fallet. De medlemmarna har kunnat andas ut tack vare det stöd de har fått hela vägen, kan jag garantera.

Det är relativt få ärenden som går hela vägen till domstol och det tycker vi från förbunden är bra. Det är bra att en överväldigande majoritet av ärendena går att lösa genom att förhandling påkallas och att man kommer överens om en lösning av problemet som parterna kan acceptera.

6. Vi tecknar kollektivavtal som är anpassade för branschen du verkar inom, vilket utgör ett grundfundament för dina villkor, men du kan alltid komma överens om bättre villkor än vad som anges i kollektivavtalet och vissa frågor kan man även komma överens om avvikelser med en lokal part och i andra fall t o m med enskild person.

Se del 3 för en uppräkning av vad ett kollektivavtal kan innehålla och värdet av det för dig som medlem. I det inlägget räknade jag inte upp en sak som är oerhört värdefull för många, men som inte finns med i alla kollektivavtalsområden, nämligen arbetstidsförkortning.

7. Flera förbund, av förklarliga skäl framförallt Saco-anslutna förbund, kan utbildningsfrågor och finns på plats på flera universitet och högskolor. Det gör att du kan, för en mycket rimlig penning, bli medlem i dessa förbund redan under studietiden. Saco-förbunden verkar även för att kvaliteten på universitets- och högskoleutbildningarna ska förbättras och att kopplingen mellan studier och arbetsliv ska förbättras. Och mycket annat, förstås.

8. Rätt till en inkomstförsäkring, med tanke på att A-kassan bara ger 14960 kr/månad före skatt. Olika förbund har olika kvalificeringstider och -regler, olika tak, olika längd på utbetalningsperioden, tak för till vilken ålder de gäller och olika möjligheter till tilläggsförsäkringar som kan förlänga perioden som inkomstförsäkringen kan utbetalas. I de allra flesta fall ska uppsägningen bero på arbetsbrist, alltså grovt sett att uppsägningen inte beror på personliga skäl.

9. Informationsseminarier om tjänstepension, föräldraledighet, ledarskap och mycket annat. Yup, helt kostnadsfritt.

-Hur påverkas tjänstepensionen av föräldraledigheten, hur mycket får du ut i föräldralön och vad blir konsekvenserna för lönerevision och semesterintjänande under din föräldraledighet? Det är bara några exempel på frågor du kan få svar på.

10. Tips och råd för dig som ska arbeta utomlands, inklusive viss statistik om löner i olika länder (gäller inte alla förbund).

11. Tillgång till förbundstidning och t ex Ny Teknik (vansinnigt populär medlemsförmån för dig som går med i Sveriges Ingenjörer).

12. Förmånliga villkor beträffande försäkringar (Hem-, olycksfall, liv-, sjukskydds- och sjukvårsförsäkringar). Även företagarförsäkringar för egenföretagare. De första tre månaderna ingår för nya medlemmar, så får man fatta beslut om man vill förlänga avtalet sedan.

13. Banklån med särskild ränta för medlemmar och rabatt på vissa tidskrifter.

14. Gratis individuell och, mycket viktigt, OBEROENDE rådgivning via PTK när det handlar om pensioner och försäkringar.

15. Kunna påverka förbundet via förbundets fullmäktige genom att skriva motioner och mycket annat. Man kan löpande, dessutom, skriva till förbundsstyrelsen med idéer.

16. Beräkningsverktyg för vad din övertid är värd när du diskuterar med arbetsgivaren om att inte längre ha rätt till övertidsersättning.

17. Checklista över vad du ska tänka på att ha med i ditt enskilda anställningsavtal.

18. Tips och råd inför löne- och utvecklingssamtal.

19. Att vi verkar för att det ska finnas lokala förtroendevalda, där även du som medlem kan engagera dig för att utöva inflytande genom att föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren i viktiga verksamhets- och individfrågor. Från Sacoförbunden så har vi satt en ära i att inom ett flertal avtalsområden arbeta oerhört resurssmart med att ge stöd till medlemmar som vill etablera Akademikerföreningar och där målet alltid är att få igång en konstruktiv dialog, vilket innebär en otrolig medlemsnytta och det är ytterst värdefullt för företaget att ha ett konstruktivt bollplank.

20. Möjligheter till enormt bra nätverk via något av de distrikt/regioner som många förbund har. En del utbildningar/yrken har t o m särskilda yrkesföreningar. Naturligtvis finns det i många även chefsföreningar, eftersom Saco-förbunden totalt har ca 30 % chefer och särskilda chefsseminarier.

21. Granskning och rådgivning beträffande VD-avtal (Sveriges Ingenjörer är, för att skriva i klartext, bäst där, bl a med tanke på att våra VD-mallar används flitigt av arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer.). Öht mycket rådgivning till chefer från ett flertal av förbunden utifrån det särskilda ansvar och de behov chefsmedlemmar har.

22. Möjlighet att söka stipendier och bidrag. Se t ex här, när det handlar om Sveriges Ingenjörer-medlemmar.

Ja, det här är bara några av de förmåner som facket arbetat fram, vilket har fått ca 3,5 miljoner personer att gå med i ett fackförbund, ett antal som ledigt borde ligga rejält över 4 miljoner.

Höll nästan på att glömma att förbunden arbetar för att utveckla lagstiftningen tillsammans med arbetsgivarna, t ex i frågan om turordningsregler i Lagen om anställningsskydd (LAS), som ofta (och väldigt grundlöst) angrips som om den skulle utgöra ett enormt hinder på arbetsmarknaden, t ex i samband med att LAS skulle göra ungdomar arbetslösa.

Och att förbunden arbetar hårt för att bolagen ska förbättra sitt arbete med kompetensutveckling för medarbetarna. Myten om att bolagen inte har tid för kompetensutveckling i goda tider och inte råd i sämre tider är alltför sann. Det duger inte, särskilt inte som läget är nu, med en enorm kompetensbrist, att gömma sig bakom att medarbetarna får sin kompetensutveckling inom ramarna för sin ordinarie tjänst. De bolag som arbetar strategiskt i den här frågan kommer att tjäna kopiöst med pengar under de närmaste åren, eller snarare decennierna.

Förbunden arbetar också hårt för att förbättra försäkringarna för långtidssjukskrivna, t ex genom att personer som sagts upp eller riskerar att sägas upp p g a ohälsa ska ges möjlighet till omställningsstöd via Trygghetsrådet (ett av 10). Det har alltså uppnåtts inom ett av tio Trygghetsråds-områden, så det arbetet måste fortsätta med kraft.

Förbunden arbetar också hårt för att bolagen ska bli bättre på att arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete, också det en enorm vinstmaskin för arbetsgivare genom att folk blir friskare, de producerar mer, trivs bättre och att bolagen därmed får en minskning av den oönskade personalomsättningen.

Många förbund verkar för förbättrad utbildning och skola, förbättrade möjligheter för företagande, och mycket annat.

Vad säger du som oorganiserad, låter inte ovanstående rätt okej? Tycker du att du på något sätt blir begränsad i din frihet av de saker jag räknar upp ovan, eller utgör de tvärtom bara ett ypperligt fundament för att du ska kunna ägna dig åt det du är bäst på, nämligen att utföra ditt arbete och att du kan fortsätta att utvecklas genom din karriär? Om något saknas för att du skulle vara intresserad, vad skulle det i sådana fall vara?

Och vad säger du som redan är organiserad i något förbund, känner du till allt av det jag räknar upp ovan och finns det något som du ändå tycker saknas för att förbundet du är medlem i skulle bli ännu bättre?

Och till alla förbund – Reflektera över vad som är det viktigaste i er verksamhet och satsa stenhårt på det. Ett fackligt medlemskap får inte förenklas till att handla om att få några biobiljetter vid medlemsvärvning. Och ingen blir i det långa loppet hjälpt av att förbunden siktar in sig på varandras medlemmar istället för att nå ut till oorganiserade medlemmar och så måste vi alla lyssna på varför en del väljer att vara oorganiserade. Vi kan inte slå oss för bröstet och tro att det som gällde i Gällivare på 70-talet ska gälla i Kista 2012. Och därför måste vi bli mycket synligare i skolor, på universitet, på arbetsplatser, mässor, m m.

På sikt bör förbunden se till att verka för att medlemsavgifterna sänks och att vi skalar bort saker som inte är till nytta för våra medlemmar, för vi är och förblir medlemsstyrda organisationer. Lätt att glömma bort, men det får absolut inte ignoreras.

Förbunden, och framförallt politikerna, bör även se till att verka för att regelverket kring A-kassan förändras, så att även A-kasseavgifterna kan sänkas. Regelförändringarna som infördes 2006 var inte bra alls, oavsett politiskt perspektiv, p g a att flera A-kassor var tvungna att höja sina avgifter radikalt. Och att taket för A-kassan inte har höjts sedan 2002 är skamligt. Max 12 % får idag ut 80 % av sin lön i A-kasseersättning. Det är förbunden som effektivast administrerar A-kassan, men jag får en hel del signaler om att det fungerar sisådär i vissa fall och där måste berörd A-kassa skärpa sig. I anslutning till det vore det på sin plats att (åter)införa avdragsrätt för fackligt medlemskap, vilket ju är något som gäller för arbetsgivare när de blir medlem i en arbetsgivarorganisation.

Här finner du länkar till de tidigare publicerade delar där jag resonerar kring hur (och varför) man väljer fackförbund att vara medlem i:

Del I

Del II

Del III

#Facket är en förbaskat bra företeelse, bövlar anamma och darra mina spant!

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,