Tag Archives: #facketäger

Hur väljer man fackförbund, II – Utifrån kollektivavtal, eller vad?

Jag är väl medveten om att del I på denna odyssé kanske inte var den mest logiska, nämligen att börja med att resonera utifrån om ett fackförbund har en partipolitisk koppling eller inte. Orsaken till att jag valde att göra så är att jag har fått väldigt många frågor om det med partipolitisk koppling till fackförbunden och att många uttrycker en tveksamhet kring detta, medan det för många andra är en absolut självklarhet. Mitt mål är att visa på hela spektrat av vad facket är och kan göra, att visa på likheter och olikheter, inte att spela ut olika förbund mot varandra. Facket har viktigare uppgifter än så att ta tag i. Och vem vet, jag kanske stuvar om i de olika delarna när hela serien är klar!

I denna del tänker jag gå igenom det här med att resonera utifrån att bli medlem i ett fackförbund utifrån om ett förbund är s k avtalsbärande part, alltså att de rent konkret har varit med och förhandlat fram ett kollektivavtal, ofta tillsammans med ett, eller flera andra fackförbund och förstås tillsammans med en motpart i form av en arbetsgivarorganisation (ELLER direkt med ett företag).

Grunden för vad som utgör ett kollektivavtal är ett skriftligt (obs) avtal mellan arbetsgivarorganisation (t ex Almega, IT & Telekom-företagen) och arbetstagarorganisation, alltså det vi kallar facket (t ex IF Metall), eller mellan facket och direkt med ett företag. Tele2 är ett exempel på ett företag som har ett eget kollektivavtal. De fackliga parterna på det avtalet är Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna (för Saco-förbundens räkning), Unionen (för TCO), SEKO (för LO) och Ledarna (som ju inte är medlem i en facklig paraplyorganisation).

En stor skillnad för företagets del är att de alltså inte är med i en arbetsgivarorganisation, som i deras fall skulle ha varit just IT- & Telekom-företagen inom Almega och därmed inte kan få rådgivning av dem och inte heller förhandlingsstöd. En viktig del av kollektivavtalet, nämligen s k omställningsstöd via TRR, blir också dyrare, 0,7 % av lönesumman istället för 0,3 %.

En komplicerande faktor är att det finns gott och väl över 600 kollektivavtal, där exempelvis Sveriges Ingenjörer ensamt är part på över 80 olika kollektivavtal. Och det är därför vi i rådgivningen/jouren alltid frågar om bolaget du har anställning på har kollektivavtal och om ja, i sådana fall vilket, för om det uppstår en tvist i någon fråga så börjar man alltid med att se i a) anställningsavtalet, b) lokala och centrala kollektivavtal och c) i relevanta lagar. Även praxis från domstolar, eller t o m branschsedvänja kan bli något man tittar på.

Sedan måste man ha i bakhuvudet att det är en skillnad utifrån vilken sektor du är anställd inom, privat, statlig, eller inom kommun/landsting. Jag fokuserar något mer på privat sektor, eftersom det är mer ovanligt inom privat sektor med kollektivavtal och lokalavdelningar än inom offentlig sektor.

Så, varför ska du då ha det här med om ett förbund är s k avtalsbärande part när det handlar om att välja förbund att bli medlem i?

Till att börja med därför att de förbund som har varit med och tecknat kollektivavtalet kan förhandla i alla viktiga frågor som rör det s k verksamhetsfallet (chefstillsättnngar, budget, omorganisation, övertalighet) samt även i det s k arbetstagarfallet, alltså viktigare förändringar som berör enbart den personen beträffande arbets-, eller anställningsvillkor. Arbetsgivaren har alltså en s k primär förhandlingsskyldighet i den typen av frågor och som arbetsgivare är det väldigt värdefullt att få konstruktiv feedback på förslag som man vill driva igenom, plus att det blir avsevärt enklare att förankra det bland de anställda. Se Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) , särskilt 11 §.

Om du däremot är medlem i ett förbund som INTE finns med på kollektivavtalet så behöver arbetsgivaren bara förhandla i arbetstagarfallet (Se MBL, 13 §, 1 st), alltså när det handlar om något som rör en enskild medlems arbets-, eller anställningsvillkor. Enligt samma §, men i det andra stycket, står det också att arbetsgivaren måste förhandla (enligt MBL 11 §) med ALLA fackförbund som har medlemmar som berörs när det handlar om att bolaget behöver genomföra uppsägningar på grund av s k arbetsbrist eller vid verksamhetsövergångar. Det senare gäller dock för arbetsgivare som inte alls är bundna av ett kollektivavtal.

Konsekvensen blir alltså att man som medlem i ett förbund som inte står med på kollektivavtalet inte har chansen att kunna föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren utifrån en rättslig grund. Det ska i sammanhanget nämnas att det finns arbetsgivare där det finns personalföreningar, men dessa får då föra en dialog utifrån arbetsgivarens goda vilja, vilket tyvärr är något som kan tendera att påminna om aprilvädret.

Och är man medlem i förbund som finns med på kollektivavtalet, då finns den rättsliga grunden att etablera lokalavdelningar till de centrala fackförbunden som får förhandlingsmandat lokalt och det är där dialogen i första hand ska vara, utifrån att man bygger upp bra, tillitsfulla relationer och där man sätter verksamhetens väl och ve i fokus, men utan att för den skull äventyra arbetsmiljön och anställdas hälsa. När lokala Akademikerföreningar, Unionenklubbar, eller IF Metall-klubbar etableras så måste de även utgå från de stadgar som finns inom respektive förbund för den saken. Det utgör i alla fall, enligt mig, en nyckelfaktor i hela den svenska modellen med “medbestämmande” och kollektivavtal, att det finns en lokal part där man noga ska undvika att vara en missnöjesmegafon, utan så långt det är möjligt vara konstruktiv och komma med förslag på lösningar.

En myt här är att det är facket som fattar beslut i diverse samverkansförhandlingar, som t ex en omorganisation utgör, på ett bolag som har tecknat kollektivavtal, men det är självklart arbetsgivaren som i slutänden fattar beslutet, men förhandling ska ske innan beslut har fattats, vilket är nyckeln.

Är du som akademiker och medlem i ett Saco-anslutet förbund inom privat sektor anställd på ett företag som har kollektivavtal men inte har en Akademikerförening på plats så har förbunden flera personer som arbetar mycket aktivt med att ge medlemmar stöd med att bilda föreningar. Det är bra för arbetsgivaren, det är bra för dig som medlem och det är bra för alla anställda. Är man medlem i Unionen kontaktar man deras regionkontor och är du medlem i exempelvis IF Metall så kontaktar du dem.

Sammanfattningsvis:

a) fråga arbetsgivaren om de har tecknat kollektivavtal och om vilket. En del arbetsgivare säger att de FÖLJER ett kollektivavtal, vilket inte har samma kraft som att man tillämpar det utifrån att man har blivit fullvärdig medlem i en arbetsgivarorganisation.

b) Funderar du över var det är lämpligast att bli medlem så talar mycket för att det är klokt att gå med i ett förbund som är avtalsbärande, eftersom det ger helt andra möjligheter till att få fortlöpande information OCH att få tycka till i viktiga verksamhetsfrågor, vilket är fenomenalt för arbetsgivaren. Dessutom så är ju de förbunden avsevärt mer insatta i vad som gäller och vad som händer inom just den branschen, vilket är ännu en fördel.

c) kontakta de förbund som är parter på respektive avtal för att bolla med dem om vad som gäller om ni vill bilda en lokalavdelning när en sådan inte finns.

d) har arbetsgivaren inget kollektivavtal alls så spelar det avsevärt mindre roll vilket förbund du går med i, men ett tips är ändå att gå med i ett förbund som förstår sig på den bransch företaget verkar inom (se punkt b).

e) Baserat på Tele2-exemplet ovan så skulle medlemskap i Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna), Unionen, SEKO, eller Ledarna alltså lämpa sig extra bra utifrån att samtliga är avtalsbärande parter.

Skulle man ta ett exempel utifrån Almegas IT-avtal så är det Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna) eller Unionen som är avtalsbärande fackförbund och alltså INTE SEKO eller Ledarna.

Och i nästa del kommer jag att gå in på något som är otroligt relevant när vi pratar om kollektivavtal, nämligen om vad ett kollektivavtal innehåller och vad det innebär för dig som medlem och icke-medlem. Därefter kommer jag att gå in på saker som ingår i medlemskapet i ett fackförbund.

Och till alla fackförbund säger jag bara följande: Se till att synliggöra de kollektivavtal som ni tecknar. Det stora problemet är att arbetsgivare och medarbetare inte känner till avtalet och än mindre känner till dess innehåll. Och uppmanar vidare alla förbund att bli mycket bättre på att verka för etablerande av lokalavdelningar, vilket skapar bättre möjligheter till lokala avtal och är det bästa sättet att få koll på att/hur kollektivavtalet tillämpas.

Glöm inte heller att Saco-förbunden organiserar många chefer, totalt ca 30 %, där över 50 % av dessa är kvinnor. Unionen har ca 20 % chefsmedlemmar, men vet inte hur stor andel av dessa som är kvinnor.

Än en gång, tveka inte att kontakta mig med frågor och kommentarer, antingen här nedan, eller via Twitter.

Tills vi ses igen – Ta-tah och glöm inte att #facketäger i #mittsverige!

Tagged , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, I – Partipolitisk koppling, eller inte?

“Jag vet att det finns en del olika fackförbund att gå med i, men jag har ingen som helst aning om vilket man ska välja och varför man ska välja att gå med i just det förbundet?”

Den här frågan har jag fått i säkert femtio olika varianter bara den senaste månaden efter att jag har börjat skriva mer systematiskt på Twitter om #facketäger (obs, sedan detta skrevs så har jag valt att inte använda den taggen mer, utan har kört på #facket). Ska försöka att bistå med några enkla tumregler om vad du ska tänka på för att välja ett fackförbund som passar för just dig. Kommer att lotsa nyfikna själar genom ett antal steg, allt för att underlätta ditt val av fackförbund att gå med i, eller för dig som vill lära dig mer om den svenska modellen.

Vi börjar i denna första del med att du ska ställa dig frågan om du vill vara medlem i ett fackförbund som har en partipolitisk koppling, eller inte. Egentligen kanske jag skulle börja med att räkna upp skäl till att vara med i facket överhuvudtaget, men jag tänkte komma in på det lite längre fram och hoppas att du kommer att hänga med hela vägen.

Vill du ha det så ska du tveklöst välja att bli medlem i ett LO-förbund. LO är en s k paraplyorganisation och består av 14 medlemsförbund och organiserar ca 1,5 miljoner medlemmar som s k kollektivanställda på arbetsplatser inom alla sektorer (Privat, statlig och kommun/landsting). Exempel på förbund är Kommunal, IF Metall, SEKO, Hotell- och RestaurangFacket(HRF), m fl. Jag länkar i denna del enbart till respektive paraplyorganisations största medlemsförbund. Viktigt i sammanhanget är att de 14 olika förbunden inom LO självständigt bestämmer om stöd till ett eventuellt parti.

Vill du däremot inte gå med i ett fackförbund som har en partipolitisk koppling så ska du förstås välja att gå med i ett förbund som inte har en partipolitisk koppling och då finns det två andra paraplyorganisationer att välja förbund inom, nämligen TCO, bestående av 15 olika medlemsförbund som totalt har 1,5 miljoner medlemmar. I ett TCO_anslutet förbund kan du bli medlem om du arbetar som tjänsteman, oavsett om du har en högskole-, eller universitetsutbildning. Här är några av förbunden: Unionen, Vision, m fl. Unionen, t ex, organiserar ca 20 % chefer.

En paraplyorganisation som däremot enbart organiserar medlemmar med högskole-, eller universitetsutbildning är Saco, som med sina 22 medlemsförbund organiserar 630000 akademiker. Saco-förbunden utgör både intresseorganisationer och fackförbund och i de förbunden kan du vara medlem genom hela din yrkesverksamma karriär och med tanke på förbundens koppling till utbildning så har alla förbund mer, eller än mer suveräna erbjudanden för studerandemedlemmar. Några av Saco-förbunden är exempelvis Sveriges Ingenjörer, Jusek, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, Naturvetarna, m fl.

Slutligen finns det Ledarna, som inte är med i någon paraplyorganisation, men som också finns med på ett antal kollektivavtalsområden. De organiserar knappt 100000 medlemmar, varav ca 88000 yrkesverksamma. Som förbundets namn antyder så organiserar man i första hand chefer på olika nivåer.

Saco-förbunden organiserar f ö ca 25 % chefsmedlemmar, där drygt hälften av dessa är kvinnor. Inte illa, vad?!

I nästa del kommer jag att gå in på vad ett kollektivavtal är, vad det innebär att ett förbund är s k avtalsbärande part och vilka konsekvenser det kan ha när det gäller ditt val av fackförbund, se här.

Därefter går jag igenom vad ett kollektivavtal kan innehålla.

Vad som kan ingå i medlemskapet gås igenom i den fjärde delen.

Slutligen går jag igenom hur viktigt det är med god dialog mellan arbetsgivare och fackförbund, där man utgår ifrån relationsbyggande och kunskap om verksamheten och om att tillsammans ta ansvar för att verksamheten kan utvecklas.

Tveka inte att ställa frågor via kommentarer här, eller via Twitter. Försöker att vara hyfsat rapp med att svara.

#Facket äger i #mittsverige.

Ta-tah!

Tagged , , , , , , , ,

Bekräftelse och om skillnaden mellan juridik och förhandling

Som ombudsman/förhandlare handlar det väldigt ofta om att försöka förmedla att det finns en stor skillnad mellan att tjäna något på kort sikt vs på lång sikt till en medlem som har sökt stöd. En medlem som dessutom kan vara i ett rent kristillstånd efter att ha blivit uppsagd av arbetsgivaren. Sådana gånger kan drivkraften, förståeligt nog, utgöras av en önskan om att ge tillbaka och av att få rätt mot arbetsgivaren.

Fastnar jag som ombudsman i ett sådant läge i att prata om juridik och regelverk så är risken stor – vill än en gång betona att det finns gånger då det är den enda möjliga vägen att gå, trots allt – att medlemmen inte kommer att kunna släppa oförrätten som begåtts förrän mycket lång tid har gått, till viss del p g a att rättstvister kan ta otroligt lång tid och suga enormt med energi ur den person som är berörd av den. Apropå tidsåtgången menar jag att den är ett hot mot rättssäkerheten och att det därför ligger i allas att processerna måste handläggas kopiöst mycket snabbare än idag.

Om jag istället kan få igång en dialog med medlemmen om hur själva problemet kan lösas på ett sätt som gör att hen kan blicka framåt och samtidigt ändå faktiskt får lite klorhexidin till såret så är väldigt mycket vunnet. Sedan återstår förstås en dialog på ytterligare ett plan, den med arbetsgivaren, men även där är förutsättningarna oftast avsevärt förbättrade om parterna lyckas behålla ett fokus på dialog istället för att inleda tvisten med att till varje pris få rätt i vad som har hänt och inte hänt. Exceptonellt svårt, är jag (inte) den förste att erkänna. Inget blir dock enklare av att någon det första som görs börjar titta i LAS 39 § innan man ens har börjat förhandla i frågan (den paragrafen handlar om ett s k normerat skadestånd som arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren om arbetsgivaren inte rättar sig efter en dom).

På fredageftermiddagen fick jag ett samtal från en medlem som jag stöttade i ett förhandlingsärende i vintras. Hen hade kommit till ett läge där hen i princip var tvungen att komma överens med sin arbetsgivare om att föreslå en omorganisation där hens egen roll inte längre fanns med. Hen hade alltså en chefsroll och en lön på just över 70.000 kr/månad. Medlemmen visste att det fanns en möjlighet till en omplacering till en annan tjänst, som dels skulle ha haft en lägre lön, ca 45.000 kr/månad, men framförallt, att det var en tjänst med arbetsuppgifter som medlemmen upplevde att de inte skulle vara utvecklande och roliga.

Så hen kontaktade Sveriges Ingenjörer och efter ett kort samtal bestämde jag mig för att registrera det hela som ett förhandlingsärende. En och en halv månad senare skapades en lösning som innebar att medlemmen fick a) förlängd uppsägningstid, b) omedelbar arbetsbefrielse (ingen skyldighet att arbeta under uppsägningstiden, vilket man annars har), c) avräkningsfrihet (ingen skyldighet att betala tillbaka någon mellanskillnad mellan en ev ny lön och den gamla lönen till förra arbetsgivaren), d) en kompetensutvecklingspeng, e) omedelbart utfärdat arbetsgivarintyg och toppreferenser (vill vara tydlig med att det inte fanns några som helst prestationsproblem, eller relationsdito inblandade). f) att det tydligt skulle framgå att den sakliga grunden (måste alltid finnas saklig grund) till uppsägningen var s k arbetsbrist.

Medlemmen ville först ha sin uppsägningstid (se först i ditt anställningsavtal, sedan i eventuellt kollektivavtal och sist i lagen om anställningsskydd) multiplicerad med 2,5, men jag sa direkt att det näppeligen är en rimlig målsättning, utan tog upp de här andra aspekterna som jag räknat upp ovanstående och vi kom överens om att hens utgångsbud skulle vara lägre, vad gällde den förlängda uppsägningstiden, för att undvika ett låst förhandlingsläge. Och dialogen kom igång, men det tog alltså nästan en och en halv månad innan allt var på plats i ett avtal om anställningens avslutande.

Och igår ringde hen alltså och berättade att hen var otroligt tacksam för allt stöd i samband med den svåra situationen och alla goda råd jag hade kommit med och att jag hade trott stenhårt på kompetensen och erfarenheten som medlemmen hade för möjligheter att få ett nytt arbete inom en snar framtid.

Medlemmen hade haft is i magen och fokuserat på att rensa undan all besvikelse över att förlora ett välbetalt arbete, gick i coach-samtal, arbetade stenhårt i samverkan med coachen med sitt CV, arbetade lika hårt med att strukturera sina styrkor, gå på simulerade intervjuer, gå på riktiga intervjuer och på kuppen avstå från två jobb där hen upplevde att det inte klickade helt.

Och nu hade hen fått ett erbjudande om att bli VD, med en lönehöjning på 15 %, 7 extra semesterdagar, planerad kompetensutveckling för de närmaste två åren, tjänstebil och några ytterligare finfina förmåner. Just det, hen kommer också att få dubbla löner under 6 månader tack vare uppgörelsen som nåddes i samband med avslutet av den förra anställningen. Värdet av ett medlemskap, någon?

Det gjorde min vecka, ja, rent av min månad att få det där spontana och långa samtalet en fredageftermiddag i april. Hen tog förbundet lika lite för givet som förbundet tar vederbörandes medlemskap för givet.

Det allra bästa med det här är att det här inte är ett undantagsfall på något sätt, utan att det är en vanlig story för medlemmar i ett fackförbund.

Så ett stort tack till dig, kära medlem, för att du ringde och berättade din berättelse om vad som hände efter uppgörelsen innan årsskiftet. Det gjorde och kommer att fortsätta att göra mitt arbete som förhandlare fantastiskt mycket roligare och lättare för lång tid framåt.

Och ett stort tack till alla andra medlemmar, där många av er bara kontaktar oss en gång under en hel karriär, för att ni därmed bidrar till den svenska modellen och att vi kan hålla så låga medlemsavgifter som möjligt. Och ja, min personliga uppfattning är att vi som förbund måste verka för att pressa avgifterna nedåt och arbeta så resurssmart som möjligt där allt vi gör ska vara till för er som är medlemmar. Ni känner väl till att vi väldigt gärna granskar anställningsavtal innan ni skriver under dem? Otroligt många tvister och problem skulle kunna undvikas om denna granskning sker i förväg, istället för i efterhand, när en tvist har uppstått.

Alla fackförbund måste sedan ta sig i kragen ordentligt för att sätta fingret på vad vi gör och VARFÖR, samt tydligt visa vad värdet av medlemskapet är och lyssna mycket mer på varför en del väljer att vara oorganiserade och se vad vi kan göra för att bemöta det. Vi måste visa för medlemmar, förtroendevalda, oorganiserade och för arbetsgivare alla poänger med kollektivavtal.

Vi är dessutom intelligenta nog att avstå från kortsiktiga belöningar utifrån att tillsammans slå vakt om den svenska modellen och verka för en högre anslutningsgrad till facket och en högre täckningsgrad vad gäller andel företag som har kollektivavtal. Vi kan för övrigt inte vara annat än intelligenta, inte med så kloka medlemmar som ni!

#Facketäger i #mittsverige!

Du finner mig på Twitter

och du finner mig på Facebook

Tagged , , , , , , , , , , , ,