Tag Archives: den svenska modellen

LAS, kollektivavtal och den svenska modellen – En stående inbjudan

Jag tar mig friheten att fortsätta med den tradition som den kloke f d förbundsdirektören för Civilekonomerna, Benny Johansson, initierade för många år sedan, nämligen följande:

Stående inbjudan till samtliga ungdoms- och riksdagspartier för att gå igenom den svenska modellen, kollektivavtal, facket och LAS. Förutsättningslös dialog är den mest framgångsrika vägen. Alla på en gång, eller var för sig, mig kvittar det.

Är tämligen säker på att företrädare från andra förbund än inom Saco skulle vara intresserade av att vara med och anordna ett sådant. För att inte tala om företrädare från just Saco, TCO, samt LO och varför inte från Svenskt Näringsliv, Almega, m fl?

Handsken är kastad. Igen. Nappa!

Svar skickas till Jens Könberg på Twitter.

Advertisements
Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Du är olämplig som förtroendevald

Jag är glad över att jag relativt tidigt i morse loggade in på Twitter. Den första dialog jag tog del av handlade nämligen om en, enligt mig, felbedömning av Kommunal som gått in och toppstyrt så att en utsedd förtroendevald blev petad (GP, lördag den 12/1, 2013).

Såg snabbt till att skriva följande status.

Glädjande nog blev det väldigt mycket skriverier om det hela, vilket är mycket angeläget då denna typ av fråga är något som lätt tenderar att de facto splittra den fackliga sfären. En dylik toppstyrning skulle dock aldrig förekomma inom något av de förbund som hör till TCO, Saco, eller Ledarna. Personen var utsedd av medlemmarna och borde i och med detta utgöra en legitim företrädare. Många enskilda kommentarer var föga förvånande ytterst negativa. Kommunal var dock på tårna på Twitter och förde mycket dialog, vilket de ska ha heder för, men de skrev också mycket om att de inte ville kommentera det enskilda fallet. Det är ju just det enskilda fallet som är så otroligt viktigt.

Självklart så bestämmer förbunden själva sina strategier, etc, och alltså i slutänden medlemmen, eftersom alla fackförbund är demokratiskt styrda organisationer. Men – och detta är viktigt – denna typ av agerande riskerar att befästa bilden av facket såsom något föråldrat och partipolitiskt förknippat. Fick jag en krona för varje gång någon har uttryckt oro över om Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Unionen, Vision, m fl, har en partipolitisk koppling så hade jag haft en rejäl extrainkomst. Men 38 av 53 förbund är alltså utan en partipolitisk koppling! Glöm inte det.

Förbunden måste ställa sig följande fråga: Hur vill vi uppfattas? Och hur uppnår vi den målbilden?

Den andra frågan vi måste ställa oss i det här sammanhanget är: Är en person per automatik diskvalificerad från att kunna vara en kompetent företrädare för medlemmarna lokalt utifrån att, som i det här fallet, vara moderat (dock ej aktiv)?

Ni kan säkert höra en rejäl basröst för ert inre som brister ut i ett rungande “NEJ”.

Detta utgör dessutom ett perfekt exempel på hur viktigt det är att företrädare från Saco, TCO, m fl ständigt finns närvarande på Twitter och andra sociala medier för att snabbt kunna föra en dialog och kunna verka för en mer nyanserad bild av vad facket är och gör. Det finns massor med likheter mellan de många förbunden, men definitivt också en del väsentliga olikheter. Vi måste ta dialogen direkt när det dyker upp den här typen av händelser som om det får stå okommenterat riskerar att skada facket, vilket vore helt onödigt.

Det hade slutligen varit hedervärt av GP att tala med någon företrädare från TCO, eller Saco, exempelvis Eva Nordmark, eller Göran Arrius. Eller med mig.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

55 förbund – Vilket vill du gå med i?

Temat för detta inlägg är enkelt – En lista över de flesta fackförbund som finns i Sverige. I huvudsak länkar jag till deras respektive Bli-medlem-länkar, eller motsvarande.

Läs även “Hur väljer man fackförbund, IV – Vad ingår egentligen i medlemskapet”, som dessutom refererar till vad som exempelvis kan ingå i ett kollektivavtal. Och ta gärna del av “Facklig ordlista”, som nu efter mycket möda är färdigställd från A till Ö.

Förbunden delas in i fyra kategorier, nämligen: LO (14 stycken), Saco (22 stycken), Tco (15 stycken), samt förbund som inte hör till en paraplyorganisation, ett par stycken. Det du kommer att märka är att i en del förbund kan du bli medlem direkt via nätet, medan du endast tecknar en intresseanmälan för andra förbund där de oftast kommer att kontakta dig, samt att du i vissa fall måste skicka in en utskriven medlemsansökan.

En annan sak du måste ha i åtanke är att du varmt rekommenderas att vara medlem i A-kassan också, vilket ofta måste anges via medlemsansökan, eller i andra fall t o m en helt separat ansökan. Har du frågor, tveka inte att kontakta något av förbunden, eller mig via exempelvis Twitter, alternativt Facebook. För är du inte med i A-kassan kan du inte få maximal ersättning via den försäkringen vid arbetslöshet och det innebär vidare att du inte kan få inkomstförsäkring via medlemskapet i förbundet.

Let’s get it on!

LO

Byggnads – Bli medlem

Elektrikerförbundet – Bli medlem

Fastighetsanställdas förbund – medlemsansökan (pdf) Förbundslänk.

GS-facket, intresseanmälan

Handelsanställdas förbund – Bli medlem

Hotell- och Restaurangfacket – Bli medlem

IF Metall – Intresseanmälan

Kommunal – Bli medlem

Livsmedelsarbetareförbundet – Inträdesansökan via pdf som du måste skriva under och skicka in. Förbundslänk

Musikerförbundet – pdf som du kan maila in till dem. Förbundslänk.

Målareförbundet – pdf som du sedan måste skriva under och skicka in. Obs – Byggnads A-kassa. Förbundslänk.

Pappersindustriarbetareförbundet – Jag kunde faktiskt inte hitta en “Bli medlem”-länk hos dem.

SEKO – Bli medlem

Transportarbetareförbundet – Bli medlem

Saco

Akademikerförbundet SSR – Yrkesverksam, fullständig ansökan (de har även en förenklad ansökan, men jag rekommenderar den fullständiga). Studentmedlemskap.

Civilekonomerna – Bli medlem, yrkesverksam Studerandemedlem (Obs, skillnad gratismedlem och premiummedlemskap)

DIK – Bli medlem, yrkesverksam Studentmedlemskap finner du via samma länk.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter – FSA – Bli medlem (samma länk för yrkesverksamma och studenter)

Jusek – Bli medlem, yrkesverksam Studerandemedlem

Kyrkans Akademikerförbund – Bli medlem, yrkesverksam Studerandemedlem

Legitimerade sjukgymnasters förbund – Bli medlem, yrkesverksam Studerandemedlem

Lärarnas Riksförbund – Bli medlem, yrkesverksam Student

Naturvetarna – Bli medlem, yrkesverksam

Officersförbundet – Bli medlem, yrkesverksam Studerande

Reservofficerarna – Bli medlem

Saco-förbundet Trafik och Järnväg – Medlemsansökan som måste skrivas ut och skickas in

SRAT – Bli medlem, yrkesverksam Studerande

Sveriges Arkitekter – Medlemsansökan i pdf som måste skrivas ut och skickas in Studentmedlemskap

Sveriges Farmacevtförbund – Bli yrkesverksam medlem Medlemsansökan student

Sveriges Ingenjörer – Bli yrkesverksam medlem Studerandemedlem

Sveriges Läkarförbund – Bli yrkesverksam medlem Studerandemedlem

Sveriges Psykologförbund – Medlemsansökan via pdf som du måste skriva under och skicka in Studerandemedlem

Sveriges Skolledarförbund – Bli yrkesverksam medlem

Sveriges Tandläkarförbund – Bli medlem, privattandläkare Anställda tandläkare Lärare Studenter

SULF – Bli medlem

Sveriges Veterinärförbund – Bli medlem, ansökan via pdf som du skriver ut, fyller i och efter underskrift skickar in. Förbundslänk Studerandemedlemskap via samma blankett.

Tco

Fackförbundet ST – Bli medlem

Farmaciförbundet – Bli medlem Studerandemedlem

Finansförbundet – Bli medlem Studerandemedlem

FTF – Bli medlem (Facket för försäkring och Finans)

Försvarsförbundet – Intresseanmälan. Annars via denna pdf som du skriver under och skickar in.

Journalistförbundet – Bli medlem (Anställda) Medlemskap för frilansar Medlemskap för studenter

Lärarförbundet – Bli medlem, yrkesverksam Studerandemedlemskap Doktorand

Polisförbundet – Ansökan yrkesverksam (pdf) Studerandemedlemskap Förbundslänk

Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet – SLF (Ansökan via pdf) Förbundslänk

Sveriges yrkesmusikerförbund – Symf – medlemsansökan via pdf Förbundslänk

Teaterförbundet – Ordinarie medlemskap Studerandemedlemskap

TULL-KUST – medlemsansökan via pdf Förbundslänk

Unionen – Ordinarie medlemskap Studentmedlemskap

Vision – Bli medlem

Vårdförbundet – Ansökningsformulär Förbundslänk

Icke anslutna till en paraplyorganisation

Ledarna (finns ändå med som part på ett flertal kollektivavtal)

Syndikalisterna (tecknar inte några kollektivavtal)

Svenska Hamnarbetarförbundet – består av 16 avdelningar, partipolitiskt obundet, se t ex Avdelning 4 i Göteborg

Svensk Lokförarförening – SLFF

Det var alles. Hoppas innerligt att du kommer att hitta ett förbund som passar ihop med din situation, utbildning och behov. En reflektion efter att ha lagt upp ovanstående är att många förbund skulle kunna göra vääääldigt mycket med sina hemsidor, både ur en ren fräschhetssynpunkt, men främst genom att skapa mycket enklare sökvägar till att bli medlem och tydligt beskriva hur många som är medlemmar i respektive förbund och de sammanfattade skälen till att man ska gå med i just det förbundet, inklusive inträdeskrav.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, del V – Nu ska arbetsgivardjävlarna få se på fan!

“Nu ska vi visa arbetsgivaren vem som bestämmer. De ska få se på fan i den här förhandlingen! Sätt åt dem riktigt ordentligt!”

Ovanstående är något jag vid något enstaka tillfälle har fått höra, men jag vill noga betona att det är otroligt ovanligt.

Det första budskap jag däremot vill föra fram är att en överväldigande majoritet av alla arbetsgivare är BRA arbetsgivare.

Det andra budskap jag vill föra fram är att de flesta fackförbund, både centralt och lokalt, är BRA fackförbund.

Och det tredje budskapet, som riktas till både arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer och arbetstagare, samt arbetstagarorganisationer är att det enda som i det långa loppet kommer att förbättra något är konstruktiv dialog där parterna lokalt och centralt respekterar varandra.

Att föra fram saker som vore man en vandrande missnöjesmegafon kommer aldrig att hjälpa till med att förbättra något. Det enda som inträffar då är att saker polariseras och jag vill hävda bestämt att förhållandet arbetsgivare och arbetstagare inte är ett bipolariserat förhållande för fem öre, annat än att arbetsgivaren förstås är den som bestämmer och den som leder och fördelar arbetet.

Och precis som det inte är konstruktivt att vara missnöjesmegafon så är det inte heller konstruktivt att som arbetsgivare/arbetsgivarorganisation föra fram myter om att alla fackförbund är bromsklossar och bara vill företagen ont, samt att lagar och kollektivavtal är något negativt och att alla fackförbund är socialistiska, eller har partipolitiska kopplingar öht. För det är inte på det sättet (Se exempelvis del I i min serie, länk längre ned).

För saken är helt enkelt den att vi sitter i samma djävla båt och då är det enda som gäller att vi agerar för att få fart på årorna och samtidigt säkerställa att vi har flytvästar, livbojar och att det inte finns några läckor i båten. Att vi tillsammans tar det gemensamma ansvaret för att utveckla företaget. En av många oerhört strategiska frågor för företagen är t ex att arbeta strategiskt och kontinuerligt med systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett arbete som alltför ofta fokuserar på fysiska faktorer, medan det som verkligen behöver utvecklas är att arbeta med psykosociala faktorer, som stress, m m. Inte minst med tanke på att mängden övertidsuttag de senaste åren har ökat lavinartat. I vanlig ordning mycket bra rapport av TCO.

För att få full schvung beträffande det andra och det tredje budskapet så underlättas allt av att det finns lokala arbetstagarparter, alltså i form av Akademikerförening, Unionenklubb, IF Metall-avdelning, o dyl. Enligt många samverkansavtal (en del av kollektivavtal inom flera kollektivavtalsområden) så ska s k samverkansförhandlingar ske i första hand med de som är anställda på arbetsplatsen. Och så ska det vara, tycker jag, men då kräver det att arbetsgivare visar att de ser positivt på det hela och att vi från förbunden drar vårt strå till stacken och slutar upp med att sitta på kontoret – Ut och träffa medlemmar och oorganiserade, bövlar anamma.

Jag måste nämna de mycket lyckosamma projekt vi från Akademiker-håll har lanserat kring att stötta medlemmar med att bilda Akademikerföreningar inom ett antal kollektivavtalsområden (Handels- och Tjänsteområdet, IT- och Telekom-avtalen, Svenska Teknik- och Designföretagen, Teknikarbetsgivarna, Industri- och Kemi-gruppen, samt Skogsindustrierna), men att vi inte har gjort det till vilket pris som helst. Vi har gjort det exceptionellt resurssmart och aldrig med målet att få igån en förening bara för att. Är du f ö medlem i ett Saco-anslutet förbund och vill veta mer om att etablera en Akademikerförening, maila lfr[at]sverigesingenjorer.se. Är du medlem i Unionen, kontakta respektive regionkontor.

Vi har nämligen varit mycket måna om att medlemmarna ska skapa BRA föreningar som ska fortleva under lång tid och att föreningarna ska vara just konstruktiva, kommunikativa (med arbetsgivaren, medlemmarna och med oss på förbunden) och inte nödvändigtvis att det första man lokalt gör är hänvisa till en paragraf, utan att man initialt fokuserar på att bygga upp relationen med arbetsgivaren. En utmaning, kan jag lova, särskilt på företag med tusentals anställda i hela landet och kanske ägare som inte är helt bekanta med den svenska modellen.

För det handlar faktiskt inte bara om att gå en viss väg, utan det handlar ibland även om att vägen måste byggas, utifrån de resurser som finns. Och därför satte jag och mina kolleger som satt med i en Akademikerförenings styrelse (i mitt fall i nio år, varav fem som ordförande) en ära i att alltid börja med att prata med ledningen, inte genom att per omgående påkalla en tvisteförhandling. För egen del hänvisade jag för första gången till paragrafer enligt Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och Lagen om anställningsskydd (LAS) först under det nionde året och då för att göra arbetsgivaren medveten om att vi för verksamhetens bästa borde säkerställa att en medarbetare i laboratoriet tillsvidareanställdes.

Vi var alltid noga med att ställa frågor till arbetsgivaren.

Vi var alltid noga med att tala om vad vi tyckte.

Vi var nästan alltid noga med att komma med förslag till lösning.

Vi försökte så gott vi bara kunde ge en bra information till medlemmarna och ha en bra dialog med dem.

Mer än så kan man inte göra. Mer än så SKA man inte göra som lokalfacklig part.

För att förbättra ytterligare den lokala dialogen mellan exempelvis Akademikerföreningar, eller Unionenklubbar och arbetsgivare så anser jag att vi från alla håll och kanter måste lyfta fram goda exempel, för det är så fruktansvärt enkelt att lyfta fram dåliga exempel och att gorma om hur åt helvete det är att det ska gå till på det sättet. Men vad blir egentligen bättre av det? En stor risk är nämligen att om det är en genuint dålig arbetsgivare, att den bara blir än mer försiktig, än mindre informativ, än mindre dialogsökande och att det t o m kan bli värre framledes.

Jag säger inte att det alltid är enkelt, men om t ex erfarenhet av att ha varit engagerad lokalfackligt ska vara så karriärmeriterande som vi från förbunden gärna vill göra gällande, då måste vi kunna visa på just de goda exemplen och dessa goda exempel får en ökad genomslagskraft om det sker i samarbete med arbetsgivare, för det är ju just det allt handlar om.

Som arbetsgivare handlar det om att maximera användningen av alla smarta medarbetare, eftersom det är otroligt värdefullt att snabbt kunna förankra beslut och, vilket är än viktigare, att kunna få konstruktiv feedback som gör att besluten blir ännu bättre från början!

De tidigare publicerade delarna finner du nedan:

Del I – Om att välja utifrån partipolitisk koppling eller inte?

Del II – Ska man välja utifrån att förbundet är med och tecknar kollektivavtal i branschen man arbetar inom?

Del III – Vad innehåller egentligen ett kollektivavtal? Är det ett fängelse? (Nope)

Del IV – Vad finns det för bra saker som ingår i och med att du går med i ett fackförbund?

Tagged , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, III – Vad innehåller ett kollektivavtal?

Ursprungligen publicerad 2012-04-26, uppdaterad 2014-12-03

Den här posten handlar avsevärt mindre om HUR man väljer ett fackförbund att bli medlem i utan fokuserar på den, enligt mig, absolut viktigaste konsekvensen av – och upprinnelsen till – den svenska modellen och det tyngst vägande skälet till att fackförbund existerar, nämligen att man genom samarbete verkar för att få till goda villkor på ett sätt som anpassas efter en specifik branschs behov och förutsättningar.

Jag ska helt enkelt tala om vad ett kollektivavtal kan innehålla och hoppas att det ska bidra till att fler får kännedom om kollektivavtal, att fler slutar att ta kollektivavtal för givna och att många slutar att klanka på något som är mycket gynnsamt för arbetsgivare och arbetstagare. Vissa förenklingar har gjorts, för att hålla det hyfsat kort (det är ändå mycket information, får jag lov att erkänna).

Kom till att börja med ihåg att det finns över 600 olika kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden och att det, med all rätt, finns variationer mellan kollektivavtalen.

Ett kollektivavtal är, som jag skrev om igår, ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation (t ex IT & Telekom-företagen inom Almega) och en arbetstagarorganisation (Sveriges Ingenjörer, Unionen, m fl), eller mellan en arbetstagarorganisation och ett företag (Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Unionen, SEKO och Ledarna har ett företagsavtal med Tele 2). När avtal råder så råder fredsplikt. Sverige hade enormt mycket strejker innan den svenska modellen föddes, med BNP-bortfall på hiskeliga nivåer.

Det kollektivavtal jag utgår från i detta exempel är avtalet som är tecknat mellan Almega, eller rättare sagt IT & Telekom-företagen inom Almega och Unionen, samt Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna (OBS att detta är skrivningar från avtalet som löper ut 31/3 2016 och även att detta inte är text från avtalet i sin helhet, men det ger en tydlig bild av de delar som leder till ett mycket konkret värde för medlemmar och, på gott och ont, till icke-medlemmar).

*Prisbasbelopp (Pbb – används vid beräkning av sjuk- och föräldralön)=44400 kr (2014)
*Inkomstbasbelopp (Ibb – används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och för nivågräns för tjänstepension enligt modellen som heter ITP1, premiebestämd tjänstepension)=56900 kr
*7,5 pbb motsvarar 27750 kr/månad
*7,5 ibb motsvarar 35563 kr/månad

1. Tydligare skrivningar och regler kring provanställning

a) att provanställning får ingås om medarbetarens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade
b) att det föreligger särskilda skäl att pröva kvalifikationerna mot arbetsuppgifternas speciella krav
c) arbetsgivarens rätt att anställa på prov kan sägas upp vid missbruk av provanställningsreglerna
d) ömsesidig uppsägningstid om en månad om någon av parterna vill avbryta provanställningen i förtid.

Enligt lag ska man meddela 14 dagar i förväg om provanställning ska avbrytas i förtid.

2. Övertidsersättning

a) Kl 06-20 helgfri måndag-fredag ersätts i pengar månadslönen/94 och i tid 1,5 timmar för varje övertidstimme (enkel övertid).
b) Under annan tid ersätts i pengar månadslönen/72 och i tid 2 timmar för varje övertidstimme (kvalificerad övertid).

Övertiden ska vara beordrad i förväg eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren. Övertiden beräknas utifrån arbetstiden per DAG.

c) för chefer eller medarbetare som har frihet i arbetstidsförläggningen kan överenskommelse träffas om att övertidsersättning istället ges genom högre lön och/eller tre, eller fem extra semesterdagar.

T ex Sveriges Ingenjörer har ett beräkningsverktyg via hemsidan (efter inloggning) för att vid överenskommelser enligt c räkna ut vad övertiden är värd utifrån en uppskattning av antalet övertidstimmar per år.

3. Restidsersättning

För restid under ordinarie arbetstid betalas ordinarie lön. För restid utanför ordinarie arbetstid betalas restidsersättning.

a) För restid från kl 18 dag före arbetsfri dag (t ex en fredag) till kl 06 dag efter arbetsfri dag (t ex en vanlig måndag) ger en ersättning på månadslönen/190.
b) Övrig tid ges en ersättning på månadslönen/240.

4. Tillägg vid obekväm arbetstid, samt beredskapsersättning

a) OB: må-fre, kl 18-24, månadslönen/600, till en högsta ersättning från kl 07 på t ex jul- och nyårsafton till kl 00 första vardagen efter helgen på månadslönen/150. (3 mellannivåer utelämnade)
b) Beredskap (att vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen): från måndag kl 00-fredag kl 18, månadslönen/1800, till en högsta ersättning för motsvarande tider som vid OB ovan på månadslönen/350. (2 mellannivåer utelämnade)

5. Sjuklön

Fr o m 15:e arbetsdagen utbetalas sjuklön fram till den 90:e kalenderdagen under sjukdomsperioden (för de som varit anställda i minst ett år eller kommer direkt från en anställning där man haft samma rätt). Övriga medarbetare har rätt till sjuklön från den 15:e till den 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

Från försäkringskassan får du som mest ut 21534 kr före skatt under 2014, vilket är ett bra riktmärke på effekten av sjuklönen. Sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är årsinkomsten x 0,97, med ett tak på 7,5 pbb (333000), vilket sedan multipliceras med 0,8, för att slutligen divideras med 12 för att få fram det månatliga taket.

Från den 15:e dagen ersätter arbetsgivaren med 10 % på lönedelar om högst 27500 kr/månad och med 90 % på lönedelar ÖVER 27750 kr/månad. Vid en lön på 35000 kr/månad motsvarar det ca 10000 kr om du är sjuk i en hel månad i jämförelse med ett bolag utan kollektivavtal.

Vid längre sjukskrivningar än 90 dagar, se punkt 9.

Obs att de första 14 dagarna, minus karensdagen, betalar arbetsgivaren din sjuklön.

6. Föräldralön

Har du varit anställd i minst ett år får du föräldralön för två 30-dagarsperioder i samband med hel föräldrapenning och har du varit anställd i över tre år får du ersättning för hela fem 30-dagarsperioder.

Här går brytpunkten vid 10 pbb, vilket motsvarar 37000 kr/månad för 2014 och då erhåller man ca 10 % på lönedelar under brytpunkten och 90 % på lönedelar över brytpunkten. Precis som vid sjuklön så räknas nivån fram genom att sjukavdrag görs och för föräldralön så utbetalas alltså en månadslön minus 30 sjukavdrag.

Med en månadslön på 39000 kr (från ett färskt tvisteexempel) så innebär det att månadslönen på 39000-de 30 sjukavdragen innebär att drygt 6000 kr/mån före skatt utbetalas i föräldralön.

Ingen föräldralön betalas på lönedelar över 55000 kr/månad (15 pbb).

7. Permission

Rätt till ledighet utan löneavdrag i samband med hastigt påkommande sjukdom i familjen och i samband med nära anhörigs död.

8. Uppsägningstid

Framförallt att uppsägningstiden vid arbetsbrist blir 1 år för den som fyllt 55 år och arbetat i minst 10 år vid företaget istället för 6 månader.

Det är inte ovanligt med att man i enskilda överenskommelser kommer överens om längre uppsägningstider än avtalet.

Och det finns mer att hämta ur kollektivavtalet!

9. Tjänstepension (kommer att förenkla denna del något)

Allmän pension tjänar du bara in på lönenivåer upp till 7,5 ibb, alltså 35563 kr/månad för 2014. Det finns ingen lagstadgad rätt till tjänstepension, så det här handlar om stora pengar. Allmän pension består av inkomstpension och premiepension, totalt 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst.

a) För den som är född 1978, eller tidigare, gäller en tjänstepensionsvariant som kallas ITP 2 (förmånsbestämd). Du börjar tjäna in denna från 28 års ålder och för att få ut fullt belopp krävs 360 tjänstemånader (30 år). Med fullt intjänande så vet du vad du kommer att få i procent av din slutlön, vilket man förstås inte kan sia om hur enkelt som helst.

Du får även en premiebestämd del på 2 % (ITPK) som du får placera själv.

Med en slutlön på 50000 kr/månad får du ut ca 13700 kr/månad före skatt PLUS ITPK:n.

b) För den som är född 1979, eller senare, gäller en variant som kallas ITP 1 (premiebestämd) och den börjar du tjäna in från 25 års ålder.

För en arbetsgivare som nytecknar kollektivavtal kan denne dock välja att ta in samtliga anställda på ITP 1. Vill du veta om det är ITP 1, eller ITP 2 som gäller, så kan du enkelt kontrollera det via Collectum.

ITP 1 är alltså premiebestämd och innebär att arbetsgivaren avsätter en premie på 4,5 % på lönedelar upp till 7,5 ibb, vilket alltså ligger på 35563 kr/månad.

På lönedelar ÖVER 35563 kr avsätter arbetsgivaren hela 30 % i premie. Du får placera 50 % i fondförsäkringar (ingen garanti) och 50 % i traditionella försäkringar (garanterad avkastning). Observera att det är bruttomånadslönen som ska inrapporteras här (för jämförelse ITP 1 och ITP 2 om vilken lön som ska rapporteras in, se Collectum).

Några saker som ska räknas in är bonus, rörlig lön, semesterlön, restidsersättning. Dessa parametrar leder till en ersättning den månad det betalas ut och får inte “smetas ut” över 12 månader. Beräkningsmetoden för pensionsgrundande inkomst vid ITP 2 skiljer sig, men går inte in i detalj på den (se länken ovan).

Med en bruttolön på 39000 kr/månad avsätter arbetsgivaren knappt 3000 kr/månad i premie.

En mycket stor skillnad mot frivilliga tjänstepensionslösningar är nivån på avgifterna, där försäkringsbolagen har sagt att marknadskrafterna kommer att hantera avgifterna. Jo jo! Den första upphandlingen som PTK genomförde sänkte i snitt avgifterna med, ta-ta, 65 %. Då hade avgifterna inte sänkts på 17 år. Den andra upphandlingen renderade i 44 % avgiftssänkning i snitt.

Dessutom ingår en sjukpension från den 91:a sjukdagen, där 65 % av lönedelar över 27750 kr/månad utbetalas.

Höll nästan på att glömma att du som är anställd på ett bolag som har tjänstepension utifrån kollektivavtal inom privata sektorn (Fråga ditt förbund om du är osäker) har tillgång till GRATIS och OBEROENDE rådgivning om pension och föräkringar.

10. Trygghetsförsäkring vid Arbetsskada – TFA

Premien för detta ligger på 0,01 % av inrapporterad lönesumma. Alla förvärvsarbetande omfattas av en allmän arbetsskadeförsäkring, men den ger begränsad ersättning. Med TFA ersätts kostnaderna för arbetsskadan, man får ersättning för karens, samt kan få motsvarande ett skadestånd utan att behöva stämma arbetsgivaren, vilket gör att det är en stor fördel för arbetsgivaren också, eftersom försäkringen s a s övertar arbetsgivarensskadeståndsansvar. Läs mer hos afa.

11. Tjänstegrupplivförsäkring – TGL

Premien för denna ligger på ca 480-600 kr/år och anställd. I TGL:en ingår grundbelopp (44400 kr upp till 266400 kr), barnbelopp, makeförsäkring och efterskydd. För mer info, se här.

Viktigt att komma ihåg återbetalningsskydd, respektive familjeskydd för tjänstepensionen. För ITP 1, eller för ITP 2.

12. Omställningsavtal via Trygghetsrådet – TRR

Arbetsgivaren betalar 0,3 % av lönesumman i avgift. På bolag med s k hängavtal*, eller företagsavtal* är avgiften på 0,7 %.

*Dessa arbetsgivare har alltså kollektivavtal, men är inte medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

Personer som blir uppsagda p g a arbetsbrist får alltså omställningsstöd via TRR. De har även under hårdast kris haft en oerhört bra statistik med 8 av 10 som erhållit ett nytt arbete på samma, eller högre nivå som tidigare och ca 7 av 10 som fått en lön på samma, eller högre nivå än tidigare. Det ingår även, för de som fyllt 40 år och arbetat i minst 5 år på ett TRR-anslutet företag en avgångsersättning (AGE). Den kan innebära att individen erhåller ca 70 % av sin lön i upp till 6 månader, tillsammans med A-kasseersättningen.

Kom ihåg att A-kasseersättningen bara ligger på 14960 kr/månad. FÖRE skatt. Och kom ihåg att en inkomstförsäkring ingår i medlemskapet och den täcker, så länge du uppfyller de kriterier som försäkringen har, din lön upp till 80 med ett tak på 100000 kr/månad % i ett halvår (reglerna och gränserna varierar utifrån vilket förbund man är medlem i). Men man kan inte stapla A-kassa, AGE och inkomstförsäkring på varandra som om de var helt oberoende av varandra. Som mest får 80 % av din lön utbetalas i total ersättning.

13. Löneavtal

Löneavtal kan se olika ut. En del innehåller förutbestämda siffror (s k pottavtal), medan andra innehåller en oenighetsklausul, alltså att om man inte kommer överens, så faller en viss siffra ut (s k stupstocksavtal), medan en del avtal inte innehåller något centralt angivet utrymme.

Men rätt till lönerevision har man bara enligt kollektivavtal, eller att du som arbetar på ett företag utan kollektivavtal skriver in det i ditt anställningsavtal.

Nu har jag bara gått in på saker som är av ett direkt värde för dig som individ och det är inte alla som omfattas av samtliga punkter som jag räknar upp ovan, men värdet uppgår till allt mellan lite över 30000 kr/år ända upp till gott och väl över 100000 kr på ett år.

Höll ju dessutom på att glömma att nämna att de år som nationaldagen infaller på en lör-, sön-, eller helgdag så får man ta ut den på en annan dag utan löneavdrag (bara det värt ca 1315 kr).

En sak som jag inte går in på här, men som är av ovärderlig betydelse är att rätten till att få ta del av relevant information och rätten till att få tycka till innan viktigare beslut fattas är en del av att det finns kollektivavtal, samt rätten att tillsammans med arbetsgivaren teckna lokala kollektivavtal, vilket är vanligt förekommande, t ex flextidsavtal, hantering av s k klämdagar, halvdagar innan helger, ev arbetstidsförkortning och mycket annat. Det kallar jag en del av ett modernt arbetsliv, där en arbetsgivare lyssnar på de konstruktiva förslag som arbetstagarna har, vilket både underlättar förankring i samband med svåra beslut och som leder till bättre beslut utifrån dialogen.

Och nej, i samverkansförhandlingar är det inte facket som bestämmer. Det gör arbetsgivaren. Och så ska det vara!

Är det en tvistefråga är det förstås i slutänden domstolen som bestämmer hur tvisten ska avgöras, om det inte går att nå en lösning via förhandling.

Nästa del kommer att fokusera på vad som finns med i paketet om du är medlem i ett fackförbund (och ja, jag kommer att stuva om bland delarna när jag är färdig). Välkommen tillbaka!

Del I

Del II

Tagged , , , , , , ,