Tag Archives: arbetskraftsinvandring

Överenskommelsen mellan S och Mp – Ett stort steg till åtgärder i praktiken

Igår rapporterade Ulf Kristofferson (senare togs det upp i Tv 4:s 19-sändning) om överenskommelsen mellan Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) om jobbmål, a-kassa, m m, vilket tydligen ska utgöra en del av Löfvens regeringsförklaring nu på fredag.

Överenskommelsen innehöll bl. a.:

-jobbmål
-järnvägsinvesteringar
-omställningsförsäkring (A-kassan)
-sjukförsäkring

Jag har gjort en del reflektioner kring dessa punkter.

1. Det är väldigt bra att överenskommelsen i ett första läge fokuserar på att öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar för att uppnå den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020. Alliansen borde ha varit ödmjuka kring att arbetslösheten fortfarande var på tok för hög, men valde att enbart trumma på om antalet personer som var sysselsatta och hur det hade ökat. Talar vi om arbetslöshet så talar vi om ett andelsmått. Och med tanke på att befolkningen ökar så innebär det logiskt nog att då måste antalet i arbete öka.

Här vill jag se smarta förslag på hur småbolag kan växa. Det måste bli mindre byråkrati och avgifter för småföretagare. Finansieringsreformer för små och växande företag. Skattereformer, ity det här är personer som satsar sitt privata kapital och många gånger går utan lön i flera års tid. Det måste underlättas för småföretagare att ta ut den lilla vinst som finns. Det måste skapas fler incitament för forskning och utveckling, samt investering i den egna personalen och verksamheten vad gäller arbetsmiljö, kompetensutveckling, m m.

Jag vill se en utveckling vad gäller den förda politiken vad gäller förutsättningar för innovation. Det jobb Niklas Nordström, m fl, gör uppe i Luleå känns som en modell fler borde titta på, när det handlar om tät dialog mellan kommun och näringsliv.

Följ upp arbetet som gjordes i Digitaliseringskommissionen och bjud in IT- och Telekomföretagen från Almega, Sveriges Ingenjörer, Unionen, DIK, och annat kunnigt folk, med tanke på hur centralt detta område är för skola, högre utbildning, stad-vs-landsbygd, infrastruktur, tillgänglighet, miljö och klimat, tillväxt, transparens, integritet, demokrati och mycket annat.

Visstidsanställning: Gör inte visstidsanställningen till något fult. Det finns många bra saker med den, men motverka stapling och situationer när personer går på visstidsanställning år ut och år in. Och till arbetsmarknadens parter, se till att visstidsanställda och långtidssjukskrivna omfattas av Trygghetsrådet (Omställningsavtalet).

Arbetskraftsinvandring: Hänvisar här till det jag skrev på Twitter i somras. Det talas nu om att stärka erbjudandets juridiska status. Jag ser positivt på det förslaget, utifrån individens perspektiv, men det går inte att stirra sig blind enbart på denna faktor. Företagen riskerar att få en ohållbar situation p g a Migrationsverkets långa handläggningstider. Det är inte heller seriöst att ställa denna del av Migrationsverkets verksamhet mot att handlägga flyktingar, med boende och allt. Tillsätt resurser för en särskild instans som arbetar enbart med arbetskraftsinvandring och säkerställ att handläggningstiden möjliggör för företagen att anställa. Bygg in uppföljningsmekanismer. Bygg in möjliga sanktionsmöjligheter. Och glöm inte att det allt oftare handlar om teoretisk specialkompetens som efterfrågas, när arbetsgivarna vill ta in anställda på det här sättet.

Jobba vidare med den matchningsproblematik som tycks finnas på svensk arbetsmarknad.

Glöm inte att öka anslagen till grundutbildningen på universitet och högskola, vilket Harriet Wahlberg påtalat i skarpa ordalag.

2. Infrastruktur. Avstår från att kommentera här innan man har fått se fler detaljer. Vi behöver definitivt en stabil järnvägskommunikation, både för persontrafik och för transporter. Underhållet har inte varit bra. Utbyggnaden har inte varit tillräcklig. Men: Se ovan, alltså #digitalisering. Infrastruktur handlar om så mycket mer än järnväg.

3. Omställningsförsäkringen, alltså a-kassan. Taket har inte höjts på 12 år. En förkrossande låg andel får verkligen ut 80 % av sin lön med a-kassan, som alltså är en försäkring och inte ett bidrag. Arbetslöshetsförsäkringen har gått väldigt många miljarder plus, vilket gör att en höjning av taket snarast blir självfinansierat utifrån nuvarande regelverk. Nu är det viktigt med besked kring vilken nivå det nya taket ska hamna på. Jag skulle vilja se en höjning till minst 30000 och att taket sedan indexregleras. Man talar även om att nivån ska ligga kvar på 80 % under hela perioden. Det är, enligt mig, mindre viktigt.

Takhöjningen är prio 1. Sedan är prio 2 att det måste bli lättare att kvalificera sig för a-kassan. Vi har, oavsett vad vi tycker om det, en mer heterogen arbetsmarknad idag än för 30 år sedan. Man växlar mellan arbete och studier. Flyttar hemifrån senare. Fler studerar på högskola och universitet. Man växlar mellan visstidsanställning, tillsvidareanställning, egenföretagande, studier och arbetslöshet på ett sätt som var ytterst sällsynt tidigare. Unga och utlandsfödda har svårare att få in en fot på arbetsmarknaden.

Tillåt företagare att sätta bolaget vilande vid fler tillfällen.

Kortare kvalifikationstid för att intjäna rätt till a-kassa, eventuellt i kombination med längre perioder av överhoppningsbar tid. Man kan överväga att införa ett kontinuum av a-kasseersättning från dagens grundersättning upp till maxnivån. Det måste inte vara svart, eller vitt.

Straffa inte deltidsarbetslösa! Idag får man efter 75 ersättningsdagar som deltidsarbetslös välja mellan att vara heltidsarbetslös eller att vara utan ersättning från a-kassan. Förläng denna period till minst 120 ersättningsdagar (ett halvår) och därefter en gradvis nedtrappning under återstoden av året.

Straffa inte högskole- och universitetsstuderande. Högre studier innebär tillräckligt ofta att man halkar efter vad gäller sjuk- och föräldrapenning, pension, etc, därför måste man säkerställa att denna grupp inte straffas, utan det måste underlättas för dem att gå med i a-kassan och att omfattas av den. Inte minst för personer som studerar på deltid, där alternativet nu är att avbryta studierna helt och hållet. Incitament, eh?

Utlandsfödda, särskilt akademiker, där bör det inrättas en trepartsmodell mellan staten och arbetsmarknadens parter i linje med det Ursula Berge föreslagit, nämligen en modell där man erbjuds en längre, seriös praktik, inom det område man har utbildat sig inom för att man på så sätt ska få in en fot inom en helt annan del av arbetsmarknaden vilket kommer att frigöra andra jobb. Nyckelfråga blir hantering av praktiken, med resurstilldelning. Språkutbildning i kombination med arbetsmarknadspaket, i linje med “Korta vägen” skulle utgöra ett seriöst arbete kring att skapa bra förutsättningar. Slutta dutta med någon miljon hit och dit i korta projekt. Sätt en tioårsplan. Tillsätt resurser.

Bra att Fas 3 ska tas bort. MEN: Vad ska den ersättas med? Det får inte bli ännu ett statistikskyfflartrixande.

Meddelande till fackförbunden: Ta bort trösklar för medlemskap för personer i arbetsmarknadsåtgärder, inklusive när de går under utbildning som inte kan klassas som exempelvis högskolestudier. Släpp in, för håken. Med låga avgifter tills de blir yrkesverksamma. Punkt.

Arbetsmarknadens parter har också mycket att göra här för att anpassa kollektivavtalen till 2014 och framåt. Det ska vara en självklarhet för arbetsgivare att teckna avtal. Avtalen ska dessutom vara anpassade efter konkreta problem, som t ex hur det ser ut för yngre att komma in på arbetsmarknaden, utlandsfödda, långtidsarbetslösa, studenter, inklusive att högskola/universitet förstås måste samverka mer med näringslivet för att säkerställa att fler högskole- och universitetssäten har med en praktik som ger högskolepoäng.

4. Sjukförsäkringen. Förvanskade bilder av verkligheten har fått styra radikala försämringar av sjukförsäkringen. Bra första steg att höja taket. Bra att ta bort den bortre gränsen. Det måste få ta den tid det tar. Glöm inte egenföretagarna här, precis som studerande och personer som växlar mellan studier/jobb/företagande/arbetslöshet. Precis som arbetslöshetsförsäkringen så har sjukförsäkringen gått många miljarder plus varje år.

Glöm inte att ta hand om de som redan är utförsäkrade. Glömmer vi dem så ska vi skämmas.

Slutligen är det mycket glädjande att se att man ska stärka arbetslivsforskningen. Det var ett av de beslut som Alliansen införde som var katastrofalt. Ett av de tidigaste besluten, dessutom, med att lägga ned Arbetslivsinstitutet och att svårt sarga Arbetsmiljöverket. Sedan infördes förändringar i Arbetstidslagen, vilket de facto gjorde kollektivavtalen mindre attraktiva, förutom det med den differentierade a-kasseavgiften (som Alliansen snyggt nog omprövade) och bortplockade avdrag för medlemskap i fackförbund, samt a-kassa. Även för företagare borde medlemsavgiften i en arbetsgivarorganisation vara fullt avdragsbar.

Håller även tummarna för att man ska bli bättre när det handlar om remissförfarandet innan beslut ska fattas. Ska det vara seriöst ska det ut till alla relevanta parter, med en seriös svarstid. Samma sak gäller givetvis de gånger Lagrådet kopplas in, plus att man noga ska ta till sig deras slutsatser.

Ni vet var jag finns.

Här, t ex.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,