Tag Archives: A-kassa

Överenskommelsen mellan S och Mp – Ett stort steg till åtgärder i praktiken

Igår rapporterade Ulf Kristofferson (senare togs det upp i Tv 4:s 19-sändning) om överenskommelsen mellan Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) om jobbmål, a-kassa, m m, vilket tydligen ska utgöra en del av Löfvens regeringsförklaring nu på fredag.

Överenskommelsen innehöll bl. a.:

-jobbmål
-järnvägsinvesteringar
-omställningsförsäkring (A-kassan)
-sjukförsäkring

Jag har gjort en del reflektioner kring dessa punkter.

1. Det är väldigt bra att överenskommelsen i ett första läge fokuserar på att öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar för att uppnå den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020. Alliansen borde ha varit ödmjuka kring att arbetslösheten fortfarande var på tok för hög, men valde att enbart trumma på om antalet personer som var sysselsatta och hur det hade ökat. Talar vi om arbetslöshet så talar vi om ett andelsmått. Och med tanke på att befolkningen ökar så innebär det logiskt nog att då måste antalet i arbete öka.

Här vill jag se smarta förslag på hur småbolag kan växa. Det måste bli mindre byråkrati och avgifter för småföretagare. Finansieringsreformer för små och växande företag. Skattereformer, ity det här är personer som satsar sitt privata kapital och många gånger går utan lön i flera års tid. Det måste underlättas för småföretagare att ta ut den lilla vinst som finns. Det måste skapas fler incitament för forskning och utveckling, samt investering i den egna personalen och verksamheten vad gäller arbetsmiljö, kompetensutveckling, m m.

Jag vill se en utveckling vad gäller den förda politiken vad gäller förutsättningar för innovation. Det jobb Niklas Nordström, m fl, gör uppe i Luleå känns som en modell fler borde titta på, när det handlar om tät dialog mellan kommun och näringsliv.

Följ upp arbetet som gjordes i Digitaliseringskommissionen och bjud in IT- och Telekomföretagen från Almega, Sveriges Ingenjörer, Unionen, DIK, och annat kunnigt folk, med tanke på hur centralt detta område är för skola, högre utbildning, stad-vs-landsbygd, infrastruktur, tillgänglighet, miljö och klimat, tillväxt, transparens, integritet, demokrati och mycket annat.

Visstidsanställning: Gör inte visstidsanställningen till något fult. Det finns många bra saker med den, men motverka stapling och situationer när personer går på visstidsanställning år ut och år in. Och till arbetsmarknadens parter, se till att visstidsanställda och långtidssjukskrivna omfattas av Trygghetsrådet (Omställningsavtalet).

Arbetskraftsinvandring: Hänvisar här till det jag skrev på Twitter i somras. Det talas nu om att stärka erbjudandets juridiska status. Jag ser positivt på det förslaget, utifrån individens perspektiv, men det går inte att stirra sig blind enbart på denna faktor. Företagen riskerar att få en ohållbar situation p g a Migrationsverkets långa handläggningstider. Det är inte heller seriöst att ställa denna del av Migrationsverkets verksamhet mot att handlägga flyktingar, med boende och allt. Tillsätt resurser för en särskild instans som arbetar enbart med arbetskraftsinvandring och säkerställ att handläggningstiden möjliggör för företagen att anställa. Bygg in uppföljningsmekanismer. Bygg in möjliga sanktionsmöjligheter. Och glöm inte att det allt oftare handlar om teoretisk specialkompetens som efterfrågas, när arbetsgivarna vill ta in anställda på det här sättet.

Jobba vidare med den matchningsproblematik som tycks finnas på svensk arbetsmarknad.

Glöm inte att öka anslagen till grundutbildningen på universitet och högskola, vilket Harriet Wahlberg påtalat i skarpa ordalag.

2. Infrastruktur. Avstår från att kommentera här innan man har fått se fler detaljer. Vi behöver definitivt en stabil järnvägskommunikation, både för persontrafik och för transporter. Underhållet har inte varit bra. Utbyggnaden har inte varit tillräcklig. Men: Se ovan, alltså #digitalisering. Infrastruktur handlar om så mycket mer än järnväg.

3. Omställningsförsäkringen, alltså a-kassan. Taket har inte höjts på 12 år. En förkrossande låg andel får verkligen ut 80 % av sin lön med a-kassan, som alltså är en försäkring och inte ett bidrag. Arbetslöshetsförsäkringen har gått väldigt många miljarder plus, vilket gör att en höjning av taket snarast blir självfinansierat utifrån nuvarande regelverk. Nu är det viktigt med besked kring vilken nivå det nya taket ska hamna på. Jag skulle vilja se en höjning till minst 30000 och att taket sedan indexregleras. Man talar även om att nivån ska ligga kvar på 80 % under hela perioden. Det är, enligt mig, mindre viktigt.

Takhöjningen är prio 1. Sedan är prio 2 att det måste bli lättare att kvalificera sig för a-kassan. Vi har, oavsett vad vi tycker om det, en mer heterogen arbetsmarknad idag än för 30 år sedan. Man växlar mellan arbete och studier. Flyttar hemifrån senare. Fler studerar på högskola och universitet. Man växlar mellan visstidsanställning, tillsvidareanställning, egenföretagande, studier och arbetslöshet på ett sätt som var ytterst sällsynt tidigare. Unga och utlandsfödda har svårare att få in en fot på arbetsmarknaden.

Tillåt företagare att sätta bolaget vilande vid fler tillfällen.

Kortare kvalifikationstid för att intjäna rätt till a-kassa, eventuellt i kombination med längre perioder av överhoppningsbar tid. Man kan överväga att införa ett kontinuum av a-kasseersättning från dagens grundersättning upp till maxnivån. Det måste inte vara svart, eller vitt.

Straffa inte deltidsarbetslösa! Idag får man efter 75 ersättningsdagar som deltidsarbetslös välja mellan att vara heltidsarbetslös eller att vara utan ersättning från a-kassan. Förläng denna period till minst 120 ersättningsdagar (ett halvår) och därefter en gradvis nedtrappning under återstoden av året.

Straffa inte högskole- och universitetsstuderande. Högre studier innebär tillräckligt ofta att man halkar efter vad gäller sjuk- och föräldrapenning, pension, etc, därför måste man säkerställa att denna grupp inte straffas, utan det måste underlättas för dem att gå med i a-kassan och att omfattas av den. Inte minst för personer som studerar på deltid, där alternativet nu är att avbryta studierna helt och hållet. Incitament, eh?

Utlandsfödda, särskilt akademiker, där bör det inrättas en trepartsmodell mellan staten och arbetsmarknadens parter i linje med det Ursula Berge föreslagit, nämligen en modell där man erbjuds en längre, seriös praktik, inom det område man har utbildat sig inom för att man på så sätt ska få in en fot inom en helt annan del av arbetsmarknaden vilket kommer att frigöra andra jobb. Nyckelfråga blir hantering av praktiken, med resurstilldelning. Språkutbildning i kombination med arbetsmarknadspaket, i linje med “Korta vägen” skulle utgöra ett seriöst arbete kring att skapa bra förutsättningar. Slutta dutta med någon miljon hit och dit i korta projekt. Sätt en tioårsplan. Tillsätt resurser.

Bra att Fas 3 ska tas bort. MEN: Vad ska den ersättas med? Det får inte bli ännu ett statistikskyfflartrixande.

Meddelande till fackförbunden: Ta bort trösklar för medlemskap för personer i arbetsmarknadsåtgärder, inklusive när de går under utbildning som inte kan klassas som exempelvis högskolestudier. Släpp in, för håken. Med låga avgifter tills de blir yrkesverksamma. Punkt.

Arbetsmarknadens parter har också mycket att göra här för att anpassa kollektivavtalen till 2014 och framåt. Det ska vara en självklarhet för arbetsgivare att teckna avtal. Avtalen ska dessutom vara anpassade efter konkreta problem, som t ex hur det ser ut för yngre att komma in på arbetsmarknaden, utlandsfödda, långtidsarbetslösa, studenter, inklusive att högskola/universitet förstås måste samverka mer med näringslivet för att säkerställa att fler högskole- och universitetssäten har med en praktik som ger högskolepoäng.

4. Sjukförsäkringen. Förvanskade bilder av verkligheten har fått styra radikala försämringar av sjukförsäkringen. Bra första steg att höja taket. Bra att ta bort den bortre gränsen. Det måste få ta den tid det tar. Glöm inte egenföretagarna här, precis som studerande och personer som växlar mellan studier/jobb/företagande/arbetslöshet. Precis som arbetslöshetsförsäkringen så har sjukförsäkringen gått många miljarder plus varje år.

Glöm inte att ta hand om de som redan är utförsäkrade. Glömmer vi dem så ska vi skämmas.

Slutligen är det mycket glädjande att se att man ska stärka arbetslivsforskningen. Det var ett av de beslut som Alliansen införde som var katastrofalt. Ett av de tidigaste besluten, dessutom, med att lägga ned Arbetslivsinstitutet och att svårt sarga Arbetsmiljöverket. Sedan infördes förändringar i Arbetstidslagen, vilket de facto gjorde kollektivavtalen mindre attraktiva, förutom det med den differentierade a-kasseavgiften (som Alliansen snyggt nog omprövade) och bortplockade avdrag för medlemskap i fackförbund, samt a-kassa. Även för företagare borde medlemsavgiften i en arbetsgivarorganisation vara fullt avdragsbar.

Håller även tummarna för att man ska bli bättre när det handlar om remissförfarandet innan beslut ska fattas. Ska det vara seriöst ska det ut till alla relevanta parter, med en seriös svarstid. Samma sak gäller givetvis de gånger Lagrådet kopplas in, plus att man noga ska ta till sig deras slutsatser.

Ni vet var jag finns.

Här, t ex.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

A-kassan – Dags för korrekt beslutsunderlag.

Uppdaterad 2014-12-29

A-kassan. En av de mest mytomspunna företeelserna på svensk arbetsmarknad. Till att börja med är det säkrast att förtydliga att A-kassan är en försäkring och inte ett bidrag. Mycket relevant information om A-kassorna kan du få via SO, arbetslöshetskassornas samorganisation.

Vi har en del fakta som bör läggas på bordet inledningsvis:

1. Taket i ersättningsnivån är oförändrat sedan 2002. Taket för dagpenningen ligger på 680 kr/dag (14960 kr/månad, före skatt). Ytterst oklart vad som kommer att hända med taket efter budgetdebaclet.

2. Andelen försäkrade som erhåller 80 % av sin lön utgörs av ca 10 %. För akademiker är siffran avsevärt lägre. Jusek har skrivit om att endast 0,2 % av deras medlemmar erhöll 80 % av sin lön via a-kassan i samband med arbetslöshet.

3. Avgiftsdifferentieringen som ledde till kraftigt höjda avgifter efterföljdes av att ett stort antal medlemmar (drygt 600 000) lämnade a-kassan. En ytterligare följd av detta var att många även gick ur facket, närmare bestämt 235000 medlemmar mellan 2007-2008. Avgifterna varierar mellan 90-+400 kr. Se bl a Dagens Arena och TCO:s “8 myter och 8 sanningar om a-kassan”. Ur rapporten från SO (se under punkten 4): “Andelen av arbetskraften som är ansluten till a-kassorna har fortsatt att minska och ligger idag under 70 procent.”

4. Administrationen av ersättningarna via de fackliga a-kassorna är effektiv. Se bl a denna rapport från SO.

5. Kvalificeringsreglerna gör det svårt att uppnå tröskeln för rätt till ersättning. Man ska ha varit medlem i A-kassan i 12 månader och under 6 av dessa månader ha arbetat minst 80 timmar per månad, det finns alltså både ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor.

6. Personer som blir deltidsarbetslösa får välja mellan att bli heltidsarbetslösa, eller att fortsätta arbeta på deltid och därmed förlora deltidsersättningen via A-kassan efter 75 ersättningsdagar. Arbetslinje? Hell no!

7. A-kasseersättningen, m m, har en inverkan på lönebildningen. Nja, inte ens Calmfors tror det längre. Märket från industrin, som man kan tycka vad man vill om, har en solklart avsvalnande effekt på löneökningarna. Dessutom finns det många avtal utan centralt angivet utrymme.

8. Vissa förändringar infördes den 1/10 2014, där man i max 15 ersättningsdagar skulle kunna heltids-, eller deltidsstudera med ersättning från a-kassan. Dessutom infördes att man inom ramarna för samma ersättningsperioder kan deltidsstudera i 20 veckor på max 50 % studier.

9. Den 1/9, 2014, infördes dessutom skärpta regler kring kontakten med Arbetsförmedlingen och skyldigheterna i samband med arbetssökandet. Misskötsel kan leda till avstängning från rätten till a-kasseersättning.

TCO utredde det hela och publicerade “Ny arbetslöshet kräver ny a-kassa”.

Saco ställde frågan om arbetsmarknadens parter kan ta ett större ansvar för socialförsäkringarna. (Pdf:en finner du här)

Göran Arrius, ordförande för Saco, argumenterade kring att återupprätta a-kassans legitimitet.

Saco, LO och TCO gick tillsammans ut i somras och pläderade för en höjning av taket i a-kassan, där taket skulle behöva höjas till 34000 kr/månad för att 80 % ska få (0 % av sin lön i ersättning..

Det finns de som vill göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk, såsom t ex Jusek framförde idag i DN. Lars Calmfors har också föreslagit detta, vilket Saco bemötte här, med en försiktigt positiv inställning till ett obligatorium.

Det finns de som vill skapa en obligatorisk och en frivillig del, som exempelvis TCO, vilket här beskrivs i SvD, eller som i Dagens Arena.

Det finns säkert de som vill behålla a-kassan precis som den är.

Intressant om NKI/SKI, där A-kassorna utklassar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

En låg A-kassa gör att matchningen mellan arbetslös person och rätt jobb blir sämre, därför att den arbetslöse av ekonomiska skäl tvingas att ta första bästa jobb=rent slöseri med resurser. Att många under kortare perioder blir arbetslösa är tyvärr svårt att förhindra, men en rimlig ersättning från försäkringen är ett fundament för en förbättrad matchning, vilket gör att arbetslösa som omfattas av det frivilliga stödet från Trygghetsrådet TRR (se även i “Facklig ordlista”), m fl aktörer, får ett avsevärt bättre stöd när det handlar om matchning och rimlig tid för att hitta inte bara vilket jobb som helst, utan rätt jobb. Viktig information om den försämrade matchningen återfinner du t ex i Konjunkturinstitutets “Lönebildningsrapporten-2012”. Sammanfattning finner du här.

En annan sak som dyker upp är att en hög a-kassa per automatik leder till hög arbetslöshet, vilket bl a Stefan Fölster med flera ofta tar upp, vilket han förvånansvärt nog gavs grönt ljus för i SvD. Det kom en snabb respons från Peter Andersson, LO, angående detta. Utredarna, TCO, går också igenom en mängd material i detta ämne, där det inte alls finns ett tydligt samband mellan nivån på ersättningen och arbetslöshetsnivån.

Här ska man vara tydlig med att det är en väldigt stor skillnad på att höja a-kassan, kontra att ha en för hög a-kassa. En höjning från dagens nivå innebär inte per automatik att nivån därmed skulle bli för hög.

Jag har inget tydligt svar på om a-kassan bör vara obligatorisk eller inte. I skrivande stund lutar jag dock starkt åt det förslag som TCO har lagt.

Principer må vara bra, men det vi måste säkerställa är att arbetslösa ska ha rätt till en skälig ersättning under sin arbetslöshet (som ska vara så kort som möjligt), MEN att matchningen mellan arbetslös och jobb förbättras (vilket fungerar oerhört bra med stöd via TRR, m fl aktörer, men som är en faktor som har en negativ trend, vilket är allvarligt); att man snabbare måste vara kvalificerad för ersättning från a-kassan och att det självklart samtidigt måste verkas för att antalet arbetstillfällen ökar, så att andelen arbetslösa minskar.

Och i vanlig ordning – Myter kring a-kassan kommer inte att göra något bättre.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Jag vill ha minst två årslöner

En av de viktigaste uppgifterna jag har som ombudsman är att till fullo företräda en medlem/flera medlemmar som har begärt förhandlingsstöd. Som ett led i det är det självklart centralt att prata om vad som har hänt och att samla ihop så mycket bakgrundsinformation som möjligt och att utifrån vad en motpart har gjort som faktiskt får rättsliga konsekvenser, som att t ex verkställa en uppsägning av arbetsbrist, eller personliga skäl (se förklaring i “Facklig ordlista”), vidta en motåtgärd, som att exempelvis begära en överläggning med arbetsgivaren om en uppsägning av personliga skäl har skett, eller säkerställa att en förhandling enligt Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och att vid förhandlingsbordet komma till en lösning.

Den vanligaste sakliga grunden till att uppsägning sker är dock inte av personliga skäl, utan arbetsbrist, som kan bero på ekonomiska, tekniska, eller organisatoriska skäl. Många gånger finns det en otroligt tydlig ekonomisk orsak till att en arbetsgivare vill, eller snarare måste förändra organisationen och i anslutning till det även minska på personalstyrkan.

När en arbetsgivare av ekonomiska orsaker måste minska på personalstyrkan så är det en ren självklarhet för mig som ombudsman att det påverkar personalen starkt, men också ledningen. Nåja, åtminstone på små och medelstora företag. Den effekten är det självklart min uppgift att fånga upp, respektera och se till att jag kan göra allt det jag kan för att ge så mycket stöd jag bara kan. Men det skulle inte vara likställt med att ge stöd om jag bidrog till att inge orealistiska förhoppningar kring vad som kan fås ut om en medlem är direkt berörd av neddragningen, för det finns många myter som florerar i samband med detta.

För det ligger nämligen till på det sättet att när en arbetsgivare måste minska på personalstyrkan, då kommer folk att bli berörda och detta gäller även rejält välutbildade personer, även om akademiker har en avsevärt lägre arbetslöshet än personer utan utbildning. När anställda måste sägas upp p g a arbetsbristen, så sker det på något av följande tre sätt:

a) genom att arbetsgivaren och den enskilde kommer överens om avslut av anställningen. Detta är oftast förknippat med en längre uppsägningstid än vad som gäller enligt anställningsavtal, kollektivavtal, eller enligt lagen (bövlar anamma, håll koll på anställningsavtalet!), alternativt uppsägningstid enligt avtal/lag, samt avgångsvederlag i samband med anställningens upphörande.

b) genom att – på bolag med kollektivavtal – avsteg från turordningen görs i form av en avtalsturlista mellan arbetsgivaren och facket där fokus ligger på bolagets behov av kompetens, eller, bolagets behov av den bästa kompetensen. En sådan avtalsturlista kan inte överklagas annat än om den är upprättad utifrån diskriminering, som att bara ta med finskspråkiga (det finns ett sådant fall från Arbetsdomstolen). När en avtalsturlista ingås brukar den också innebära bättre villkor än de villkor som gäller enligt anställningsavtal, kollektivavtal, eller lag.

c) eller genom att turordningsreglerna enligt Lagen om anställningsskydd, 22 §, följs. I det mest raka fallet sägs de personer upp som har kortast anställningstid. Så ser det sällan ut i verkligheten, utan det är ofta befattningar som innehas av personer med längre anställningstid som ska tas bort från organisationen. En sådan gång ska det turordnas enligt anställningstid OCH utifrån s k tillräckliga kvalifikationer (än en gång, för flera av begreppen, se “Facklig ordlista”).

Oavsett via vilken väg anställningens avslutande sker, ta snarast kontakt med de som kan ge dig stöd, alltså en lokalfacklig förening, eller med förbundet centralt om någon sådan inte finns. Självklart är det klokt att vara medlem innan den kontakten tas.

De gånger uppsägning i slutänden sker så är det självklart som så att man som enskild medarbetare antingen vill göra allt för att vara kvar i organisationen, eller att man ska kämpa för att få så goda villkor som möjligt i samband med att anställningen avslutas. Vad som däremot är enormt betydelsefullt är att man måste känna till att det – utifrån situationen – finns många gånger då man faktiskt inte kan få någon längre uppsägningstid än vad som står i ens anställningsavtal, kollektivavtal, eller i lagen. Sådana gånger kan det finnas annat man kan förhandla om. Sådant man sannerligen inte tänker på som en förhandlingsmässig vinst, men som icke desto mindre är aspekter som aldrig någonsin kan tas för givet. Men det går inte att krama pengar ur ett tomt konto. Det vore direkt oetiskt att ens försöka.

Det finns alltså ingen magisk formel som ska frammana en uppsägningstid på 24 månader när man har varit anställd i mindre än ett år och inte har någon person under sig i turordningslistan, eller – än viktigare – har rätt kompetens för att på något sätt kunna hävda vare sig bästa (avtalsturlista, eller som konsekvens av frivilliga överenskommelser), eller tillräckliga kvalifikationer (lagturlista enligt LAS, 22 §) för någon annan tjänst. Det finns alltså ingen mall för att man alltid vid uppsägning av arbetsbrist måste få en längre uppsägningstid och/eller avgångsvederlag utöver den anställningstid man har rätt till enligt anställningsavtal, kollektivavtal (centralt och lokalt sådant), eller enligt lag (Lagen om anställningsskydd, 11 §). Och det är min roll som facklig företrädare att förmedla detta.

Det är dessutom min roll som facklig företrädare att rekommendera att man som oorganiserad ansöker om medlemskap i något förbund (kommer att skapa en renodlad sida för detta ändamål, men tills vidare finner man alla förbund via Ledarna, LO (Hitta ditt förbund bland 14), Saco (hitta ditt förbund bland 22) och Tco (hitta ditt förbund bland 15). Det finns även andra förbund, men i dessa 52 förbund är 3.4-3,5 miljoner människor medlemmar.

Det är dessutom min roll att rekommendera att man går med i en A-kassa (Se bl a AEA (Akademikernas a-kassa), Unionens a-kassa, Ledarnas a-kassa, Småföretagarnas A-kassa, Alfakassan, m fl).

Är man med i en A-kassa får man vid uppsägning p g a arbetsbrist (det finns undantag) en ersättning vid arbetslöshet. Utifrån medlemskapet kan man dessutom få en kraftigt förstärkt ersättning via en inkomstförsäkring. Både A-kassa och inkomstförsäkring förutsätter en viss kvalifikationstid som innebär att man ska ha varit medlem en viss tid och att man ska ha arbetat ett visst antal timmar i månaden under en viss tid för att kunna vara berättigad till ersättning (för villkor, se respektive fackförbund och respektive A-kassa). Högsta ersättning via a-kassan är 680 kr/dag om du har tjänat mer än 18700 kr/månad. En ersättningsperiod är 300 dagar. Du kan få ersättning fem dagar per vecka. Är du helt arbetslös kan du få ersättning i cirka 14 månader. Har du tjänat mer än 23 015 kronor får du 680 kronor under hela arbetslösheten. Har du tjänat mindre kan din ersättning sänkas efter 200 dagar. Kom ihåg att du aldrig kan få inkomstförsäkring via ditt medlemskap (det ingår i ordinarie medlemsavgift för många förbund) om du inte är medlem i A-kassan.

Slutligen är det min plikt som ombudsman att tala om att du bör arbeta på ett företag som har kollektivavtal, inte bara för rimliga villkor under anställningen, men också för goda villkor i samband med att man blir uppsagd p g a arbetsbrist, via Trygghetsrådet (se exempelvis Trygghetsrådet TRR för dig som arbetar inom privat sektor), för via dem kan du dels få stöd till att hitta ett nytt jobb OCH avgångsersättning (för de som arbetat minst fem år på ett TRR-anslutet bolag och fyllt 40). denna ersättning fungerar som ett komplement till den ersättning man får via inkomstförsäkringen. Man kan alltså aldrig få mer än 80 % av sin lön, med olika tak för olika förbund.

Och en formidabel sak är att via TRR kan man få stöd under hela uppsägningstiden OCH ända upp till två år efteråt. Enligt mig ett av de absolut bästa argumenten för kollektivavtal och för att ta anställning på ett bolag som har tecknat kollektivavtal.

Men vad du än gör, gå inte på någon myt kring vad man “ska” få ut i uppsägningslön och/eller avgångsgvederlag i samband med avslut av anställningen, utan konsultera de som kan detta, nämligen förbunden, lika väl som inför undertecknande av anställningsavtal för en ordentlig genomlysning av avtalet, såsom i samband med avslutning av anställning. Och till arbetsgivare: Det är en enorm fördel att kunna bolla med företrädare som kan arbetsrätt och som även kan företräda bolaget i det fall att det blir en förhandling som ni vill ha stöd i, så gå med i en arbetsgivarorganisation, såsom något av de förbund som finns inom Almega.

Se även Las och mytbildningen.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

LAS och mytbildningen

Uppdaterad 2014-07-10

Det finns ingen arbetsrättslig lag som är så förknippad med mytbildning som LAS, Lagen (1982:80) om anställningsskydd. Några av myterna som florerar är att lagen innebär en katastrof för arbetsgivarna eftersom de blir av med de viktigaste personerna och måste behålla enbart de personer som varit anställda längst. En annan myt är att ungdomarna p g a LAS stängs ute. Och en tredje myt är att LAS är så oerhört krånglig att följa att det tar enormt med tid och resurser från bolagen. Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen, har dessutom nyligen sagt att det är absurt att LAS är oförändrad sedan 1982. Den myten kan enkelt avfärdas genom att ta sig en titt på Lagen om anställningsskydd så syns det tydligt i slutet av respektive paragraf när det senast har skett en förändring. Dessutom, som jag går igenom lite längre ner, så finns det en mycket gedigen rapport som är framtagen partsgemensamt, alltså mellan Svenskt Näringsliv och PTK där man utrett de faktiska konsekvenserna av lag och avtal.

Observera att fokus i denna post ligger på uppsägningar (eller överenskommelser) i samband med arbetsbrist och inte i samband med uppsägningar av personliga skäl, även om individuella överenskommelser enligt punkten 3 längre ned självklart är applicerbart även sådana gånger som en arbetsgivare överväger uppsägning av personliga skäl, men av olika anledningar inte har tillräcklig dokumentation, etc, för att säga upp av personliga skäl per se.

Jag ska här gå igenom de tre, enligt mig, största myterna och försöka bidra med en något mer nyanserad bild av LAS, som särskilt i kombination med kollektivavtal tvärtom erbjuder stora möjligheter för arbetsgivarna. Är den första att hålla med de som invänder genom att säga att det är enkelt för mig och andra förhandlare på både fackets sida, eller arbetsgivarsidan att påtala hur enkelt det egentligen är, medan det är en helt annan sak för arbetsgivare som inte har arbetsrätt och förhandling som sin huvudsakliga syssla. Därför är det så enormt viktigt att vi från fackförbunden och från arbetsgivarorganisationer delar med oss i mycket större utsträckning om hur LAS och kollektivavtal tillämpas i praktiken och att alla också verkar för att fler bolag tecknar kollektivavtal, eftersom det ger fler möjligheter för arbetsgivaren, förutom att de får en fredsplikt på köpet.

Svenskt Näringsliv och PTK har tillsammans utrett de faktiska konsekvenserna av LAS och avtal, vilket har presenterats i denna rapport. Läs även den färska “LAS i förändring”, av Saco.

TCO har 2010 via den eminente Samuel Engblom, numer chefsjurist på TCO, utrett att LAS inte gör ungdomar arbetslösa. Det följdes sedan upp med en rapport från 2011 som visade mer på vad som ökade risken för att en del ungdomar löper större risk än andra för att drabbas av arbetslöshet.

Det vore dumt av mig att inte passa på att hänvisa till den här ypperliga rapporten från 2010 av Helena Persson och Ossian Wennström på Saco om saker unga behöver veta om arbetsmarknaden och utbildning. Samme Wennström skrev 2009 en rapport om unga akademiker och problem med arbetslöshet och etablering på arbetsmarknaden.

Till var och en av myterna kring LAS:

1. LAS gör att bolaget alltid blir av med de viktigaste personerna i samband med driftsinskränkningar och tvingas behålla de med längst anställning.

Svar: För det första kan mikroföretag (bolag med max 10 anställda och med en omsättning/balansomslutning på max 2 miljoner Euro/år) oavsett antalet s k turordningskretsar undanta 2 personer som enligt arbetsgivarens mening är av särskild betydelse för verksamheten (LAS 22 §, 2:a stycket).

Dessutom gäller LAS inte enligt LAS 1 § för arbetstagare som får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Samma sak beträffande arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.

Redan här ser vi att det för mikroföretag finns stora möjligheter till direktundantag från turordningen.

Sedan kommer vi till ett nyckelbegrepp inom LAS, nämligen tillräckliga kvalifikationer. Har en medarbetare inte tillräckliga kvalifikationer när det handlar om att omplacera enligt turordningsreglerna så har den medarbetaren alltså inte rätt till den tjänsten, utan då får man gå vidare i turordningslistan tills man hittar en sådan befattning (Fia med knuff). Och kan arbetstagaren inte i något fall hävda tillräckliga kvalifikationer så föreligger saklig grund för uppsägning.

Det är viktigt här att poängtera att tillräckliga kvalifikationer inte innebär att man måste ha de kvalifikationerna direkt, utan att medarbetaren ändå kan göra gällande sådana efter en viss inskolning (OBS, INskolning, inte OMskolning) på minst en månad och aldrig längre än sex månader. Den övre gränsen är dock ytterst fiktiv och man måste göra en helhetsbedömning utifrån bolagets möjligheter, etc, vilka förstås alltid är större för ett större bolag.

Omplaceringsskyldigheten (den finns både enligt LAS 7 §, 2.a stycket och i 22 §) blir definitivt strängare ju större bolaget är.

Just det ja, det finns ju faktiskt två ytterligare saker här som gör att denna myt kommer att spräckas, nämligen att bolaget inte behöver följa turordning vid omplacering enligt LAS 7 §, 2:a stycket. Vad innebär då det? Jo, det innebär att om det finns lediga befattningar, inklusive allmänna visstidsanställningar och/eller vikariat, så kan arbetsgivaren omplacera de personer som vederbörande önskar till dessa befattningar. Ingen turordning enligt längst anställningstid, alltså.

Jag säger INTE att jag tycker att detta är bra, men anger detta som en väsentlig del av aktuella fakta, utifrån Arbetsdomstolens dom nr 30/11 (domens löpnummer det året/årtal). Det finns en annan viktig dom från Arbetsdomstolen, nämligen nr 50/09 som kommer in på en annan viktig aspekt av det hela, nämligen ett omplaceringserbjudandes skälighet och att om en person tackat nej till ett skäligt erbjudande så föreligger det alltså saklig grund för uppsägning. Och att domen nr 15/06 går in på begreppet skälighet vid en ev omplacering utifrån geografiskt avstånd, m m, där en omplacering inte bedömdes vara skälig utifrån det geografiska avståndet.

Så för att sammanfatta: Finns det lediga befattningar inom HELA den juridiska personen, vilket kan vara på flera orter, så kan arbetsgivaren erbjuda dessa till i princip vem som helst utan någon turordning. Omplaceringserbjudandet ska självklart vara skäligt och om det är det och personen tackar nej så föreligger det saklig grund för uppsägning. Om det inte är skäligt, exempelvis som i fallet 15/06 som jag nyss refererade till, så måste omplacering enligt turordningsreglerna i LAS 22 § tillämpas. Ett erbjudande kan slutligen vara skäligt även om den nya befattningen kräver lägre kvalifikationer, mindre ansvar och lägre lön, men jag går inte in på den gränsdragningen här.

Så jag kan inte göra annat än att tilldela ett rött kort till denna myt, vilket blir än rödare utifrån tillägget nedan, som jag dock lägger in under punkt 3.

Sedan finns det ytterligare ett sätt, men som jag placerar in under den tredje myten.

2. LAS stänger ungdomarna ute från arbetsmarknaden.

Svar: Citerar Samuel Engbloms sammanfattning av de resultat han kom fram till i sin rapport. Följ honom på Twitter: @samuelengblom

“Rapporten visar att:
• Färre än 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna har blivit arbetslösa
efter driftsinskränkning, alltså situationer där turordningsreglerna kan ha
kommit till användning.
• De få ungdomar som har blivit arbetslösa efter en driftsinskränkning
hittar snabbt nya jobb.
• Lagen om anställningsskydd lämnar stort utrymme för arbetsgivare att
behålla kompetens i företaget eller organisationen.
• Jämfört med andra västliga industriländer är det svenska anställningsskyddet
inte särskilt starkt. I OECDs senaste ranking är Sverige det
tionde mest liberala landet av 30 jämförda länder.”

Det räcker liksom så. Myten får därmed rött kort.

Och om det inte räcker så rekommenderas det starkt att man läser vidare i Engbloms rapport, där han kommer in på problematiseringen till att ungdomar inte släpps in på arbetsmarknaden. Det huvudsakliga skälet till att ungdomar inte kommer in är bristande utbildning och bristande arbetslivserfarenhet. Den som hävdar att det är arbetsrätten och LAS som stänger dem ute far helt enkelt med osanning. Ta bara exemplet med provanställning, vilket är den absolut mest otrygga anställningsformen som finns. Den har stöd i LAS och finns ofta även med i kollektivavtal. I normalfallet innebär provanställning en överenskommen visstidsanställning som syftar till att övergå till en tillsvidareanställning. I en del kollektivavtal finns det även möjligheter att förlänga provanställningen i motsvarande mån som en person varit frånvarande. I andra avtal (Teknikavtalet från 2013) är möjligheten till provanställning borttagen, men där kan arbetsgivaren välja mellan tillsvidareanställning och allmän visstidsanställning.

Vidare innebär provanställning att arbetsgivaren precis när som helst- och helt utan att motivera varför – kan meddela att provanställningen inte kommer att övergå i en tillsvidareanställning och regelverket tillåter även att provanställningen avbryts i förtid. Och referensen till OECD:s index över hur starkt anställningsskyddet i ett antal länder är slående, Sverige hamnar där på plats nr 10. Inte utifrån det starkaste anställningsskyddet, utan tvärtom.

Man gör sig själv och ungdomarna en stor björntjänst om man försöker att betrakta en såhär komplex fråga unifaktoriellt, alltså att det bara skulle vara en enda faktor som är roten till fenomenet i fråga. Det röda kortet kvarstår därmed.

3. LAS gör att det tar en sådan dj-a tid att hantera en driftsinskränkning att bolaget börjar blöda rent ekonomiskt av allt krångel.

Svar: Och så finns det ett annat sätt att hantera det hela, oavsett om det är ett mikroföretag (max 10 anställda, etc), ett småföretag (10-49 anställda med en omsättning el balansomslutning på max 10 miljoner Euro/år), eller ett medelstort (eller stort) företag (sysselsätter färre än 250 personer och har en omsättning, eller balansomslutning på max 43 miljoner Euro/år) och det sättet handlar om att bolaget när som helst kan ta kontakt med vilken medarbetare som helst och ingå en överenskommelse om att anställningen avslutas.

Ja, det innebär att båda parterna ska acceptera det hela och ja, det innebär ofta att personen erbjuds bättre villkor kring uppsägningstid, avgångsvederlag, extra avsättning till tjänstepension, eller liknande, men det innebär att man i de allra flesta fall kommer i mål inom en (1) vecka från det att man kontaktat personen.

Tips här är att inte ta denna kontakt på en fredag, eller dagen innan semester, eller dagen innan föräldraledighet, utan ta en sådan kontakt exempelvis en måndag och ge personen 3-5 arbetsdagar (minst) i betänketid så att vederbörande hinner gå igenom förslaget till överenskommelse. Var beredd på att personen kommer att vilja förhandla om villkoren i samband med det hela, vilket är en naturlig del av att det ju är en överenskommelse. Och var tydlig med att det faktiskt är något som är frivilligt, vilket många gånger slarvas med.

Är man medlem i något fackförbund kan man i ett sådant här skede få ovärderlig hjälp med att bolla ett dylikt förslag. Min erfarenhet är att större bolag är mer fyrkantiga än mikro-, små och medelstora företag.

Jag rekommenderar varmt att bolag snarast tecknar kollektivavtal, om man inte redan har gjort det, eftersom ni då som arbetsgivare får ytterst professionell rådgivning och förhandlingsstöd från arbetsgivarorganisationen (t ex Almega), på samma sätt som den som är medlem i ett fackförbund får rådgivnings- och förhandlingsstöd från förbundet.

För en till poäng utifrån att teckna kollektivavtal är nämligen att LAS är en s k semidispositiv lag i flera avseenden, så att det alltså via kollektivavtal går att komma överens om andra former kring turordning än enligt LAS 22 § (och även i samband med företrädesrättsreglerna enligt LAS 25-27 §§) genom att parterna lokalt kan ingå en s k avtalsturlista (Se “Facklig ordlista”), där man utifrån att man har gjort en ordentlig genomgång av bolagets krav och behov i bemanningshänseende (exempelvis att det mer skulle kunna handla om de BÄSTA kvalifikationerna, än enbart om tillräckliga kvalifikationer) och att man efter att ha förhandlat fram organisationsförändringen också sätter bemanningen utifrån dessa krav och behov i bemanningshänseende och givetvis kommer överens om ersättningarna utifrån ingåendet av avtalsturlistan.

För lokala fackliga parter så rekommenderas det starkt att ni håller ett medlemsmöte innan en sådan överenskommelse ingås och att ni tar kontakt med ert förbund innan en avtalsturlista ingås, eftersom en sådan inte kan överklagas annat än om den ingåtts utifrån diskriminerande skäl.

Man ska dessutom ha i åtanke att vi som facklig part alltid säkerställer att förhandlingarna bedrivs skyndsamt, det har vi en skyldighet enligt utvecklingsavtal, samt utifrån MBL. Allt handlar om att få en tydlig förståelse för varför en driftsinskränkning kommer att ske, att det ges tid till att komma med konstruktiva förslag, samt att upprätta en rimlig tidplan och diskutera väsentliga konsekvenser för de som ska vara kvar, lika väl som för de som måste sluta.

För denna sista myt ger jag någonstans mellan ett gult och ett rött kort, men förstår man vad man ger sig in på när det handlar om individuella överenskommelser så är det ett oerhört smidigt sätt att angripa neddragningar och om man ser till att teckna kollektivavtal så erbjuds man ytterligare flexibilitet och får tillgång till proffshjälp från förhandlare på exempelvis Almega så är det väldigt ofta fråga om snabba, smidiga processer och enorma möjligheter att seriöst göra en genomlysning av företagets behov och krav utifrån bemanningshänseendet och att kunna göra detta med stöd av lokala fackliga parter (Akademikerförening, eller Unionenklubb, o s v) som kan verksamheten gör att det finns chans till att bättre beslut fattas, samt att det snabbare kommer att vara förankrat när beslutet väl ska implementeras.

Vad säger ni? Jag säger såhär: LAS är i grunden en skyddslagstiftning som ska minska godtycket i samband med uppsägningar. Ett godtycke som det (tyvärr/tack och lov – välj själv) finns ett stort utrymme att använda sig av även när man följer LAS med omplacering enligt framförallt LAS 7 §, 2 st, där omplacering alltså sker utan turordning när det finns vakanser. Och även inom turordning, enligt LAS 22 §, så måste en medarbetare ha tillräckliga kvalifikationer, det räcker alltså inte med enbart längre anställningstid.

Tecknar man kollektivavtal så blir ytterligare en (mycket positiv) sak aktuell, vilket man inte får glömma att nämna när det handlar om driftsinskränkningar och det handlar om det stöd som Trygghetsrådet ger, TRR. De ger alltså stöd till företaget och medarbetarna med att hitta nytt jobb, något de är dessutom synnerligen bra på att göra.

Och för de som hunnit arbeta i minst 5 år på ett TRR-anslutet bolag och passerat 40 så kan man få stöd även via s k avgångsersättning (AGE), vilket fyller ut ersättningsnivån utifrån A-kassan (80 % av 18700 kr=14960 kr före skatt). Påminner här också om den inkomstförsäkring (obs att det finns olika tak, olika krav på hur länge du ska ha varit medlem, samt orsaken till uppsägningen)som följer med medlemskapet i de flesta fackförbund. Glöm inte att du alltid även måste vara medlem i A-kassan OCKSÅ för att kunna komma ifråga beträffande ersättning via inkomstförsäkring.

Du kan kommentera via Twitter, alternativt här, men rappast respons får du via Twitter.

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, IV – Vad ingår egentligen i medlemskapet?

Ursprungligen publicerad 2012-04-30 Reviderad 2012-12-09

Välkommen till del IV i hur man kan resonera kring att välja fackförbund att gå med i, eller som knäckfrågan ju kanske ska formuleras, nämligen om man ska vara med i ett förbund eller inte. Det är inte ovanligt att framträdande personer lägger in värderingar kring att vara med i ett fackförbund som inte stämmer alls, t ex som den om att de som går med i facket inte tror på individens kraft. Det är ju i själva verket det motsatta som gäller, att det stöd du som medlem får via facket gör att du kan fokusera än mer på att använda och utveckla dina egna styrkor. Inte att du blir inlåst i en box.

Den här delen kommer av begripliga skäl inte att vara heltäckande, till stor del eftersom det finns mer än 50 olika fackförbund som är verksamma på svensk arbetsmarknad. Förbunden är indelade i paraplyorganisationer, LO, TCO och Saco, eller så står de utanför centralorganisationer, som t ex Ledarna och så finns det förbund som vare sig är med i en paraply-, eller centralorganisation och som inte heller ens tecknar kollektivavtal, som t ex Syndikalisterna.

Och beträffande kollektivavtal så finns det som sagt över 600 stycken, där en del förbund enbart tecknar avtal inom privat sektor, som t ex TCO-förbundet Unionen, med gott och väl över 100 kollektivavtal som de tecknar och så har vi Sveriges Ingenjörer, som tecknar avtal inom alla arbetsmarknadssektorer, alltså statlig, kommuner och landsting, samt den privata sektorn och totalt tecknar ca 80 olika kollektivavtal.

Observera att jag tycker att det SKA finnas många olika kollektivavtal, annars så försvinner möjligheten till anpassning efter respektive branschs förutsättningar och behov.

Den viktiga uppgiften och kanske gordiska knuten att lösa, det är att argumentera för personer som aldrig varit medlemmar i facket, eller som inte är medlem i facket för stunden och jag ser det som en ren ära att göra ett försök att visa på bredden och djupet med det fackliga medlemskapet, att visa på vissa skillnader mellan förbunden, men framförallt att visa på kärnfrågor som i någon mening alltid ingår i ett fackligt medlemskap. Kärnfrågor som sannerligen inte innebär att du måste vara socialist eller tycka att alla ska ha samma lön, samt löneutveckling, för så är det absolut inte.

De här sakerna skulle säkert kunna rangordnas utifrån den betydelse de har, men eftersom vi alla lägger in olika värdering på sådana här saker så räknar jag upp dem utan någon som helst inbördes ordning, så får du själv fatta beslut om vilka saker som är, eller skulle kunna vara mest betydelsefulla för din egen del. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor, via exempelvis Twitter.

1. Kunna ringa/maila in till förbundet för att få ett anställningsavtal, eller en del av ett anställningsavtal granskat. Om jag fick en femma för så ofta en tvist skulle ha kunnat undvikas genom att parterna hade sett till att diskutera anställningsavtalets innehåll mer seriöst innan, då hade jag varit rik som ett troll. Det handlar om allt från anställningsform via uppsägningstid till konkurrensklausuler och mycket annat.

-Exempel: En medlem tyckte att det var märkligt att vederbörande hade sex månaders uppsägningstid, medan arbetsgivaren hade 1 månad. Enkelt att hantera via hjälpt till självhjälp, då detta utgjorde en enormt tydlig avvikelse från praxis.

2. Granskning av CV och personliga brev. Värdefullt för dig som studerande, för dig mellan jobb, eller för dig som funderar på att byta arbete (Det är ju dessutom lönsamt att byta jobb tämligen regelbundet, glöm inte det).

3. Individuell, eller gruppvis karriärcoachning, samt karriärseminarier.

4. Tillgång till lönestatistik. Saco-förbunden, TCO-förbunden och Ledarna tror väldigt starkt på en individuell och differentierad lönesättning där din relevanta kompetens ska värdesättas, samt att din prestation i förhållande uppsatta mål ska belönas och, självklart för Saco-förbunden, att relevant utbildning ska löna sig, att chefsansvar ska löna sig, m m.

5. Kunna ringa/maila in till förbundet när det har inträffat något som gör att du behöver stöd, akut, eller inte, t ex om du har blivit uppsagd. Detta kan uppdelas i:

a) Hjälp till självhjälp. Tips och råd helt utifrån din situation för att du ska kunna lösa det hela på egen hand i diskussion med din chef/arbetsgivaren.
b) Förhandlingsstöd. Antingen att en lokal förtroendevald som har kännedom om hur det fungerar hos just din arbetsgivare OCH kan arbetsrätt+förhandling, eller att en ombudsman/förhandlare ansvarar för att stötta dig genom en förhandlingsprocess.
c) Rättshjälp med stöd av förbundsjurister om det inte går att ingå en förlikning i tvistefrågan (Förbundet beslutar i slutänden vilka frågor som drivs till rätten).

Särskilt de fall som går till domstol riskerar att bli oerhört kostsamma för personer som inte är medlemmar i facket. Kan ge två färska exempel på lyckosamma rättsprocesser från Arbetsdomstolen här, för den s k Facebook-domen och här, för programledar-fallet. De medlemmarna har kunnat andas ut tack vare det stöd de har fått hela vägen, kan jag garantera.

Det är relativt få ärenden som går hela vägen till domstol och det tycker vi från förbunden är bra. Det är bra att en överväldigande majoritet av ärendena går att lösa genom att förhandling påkallas och att man kommer överens om en lösning av problemet som parterna kan acceptera.

6. Vi tecknar kollektivavtal som är anpassade för branschen du verkar inom, vilket utgör ett grundfundament för dina villkor, men du kan alltid komma överens om bättre villkor än vad som anges i kollektivavtalet och vissa frågor kan man även komma överens om avvikelser med en lokal part och i andra fall t o m med enskild person.

Se del 3 för en uppräkning av vad ett kollektivavtal kan innehålla och värdet av det för dig som medlem. I det inlägget räknade jag inte upp en sak som är oerhört värdefull för många, men som inte finns med i alla kollektivavtalsområden, nämligen arbetstidsförkortning.

7. Flera förbund, av förklarliga skäl framförallt Saco-anslutna förbund, kan utbildningsfrågor och finns på plats på flera universitet och högskolor. Det gör att du kan, för en mycket rimlig penning, bli medlem i dessa förbund redan under studietiden. Saco-förbunden verkar även för att kvaliteten på universitets- och högskoleutbildningarna ska förbättras och att kopplingen mellan studier och arbetsliv ska förbättras. Och mycket annat, förstås.

8. Rätt till en inkomstförsäkring, med tanke på att A-kassan bara ger 14960 kr/månad före skatt. Olika förbund har olika kvalificeringstider och -regler, olika tak, olika längd på utbetalningsperioden, tak för till vilken ålder de gäller och olika möjligheter till tilläggsförsäkringar som kan förlänga perioden som inkomstförsäkringen kan utbetalas. I de allra flesta fall ska uppsägningen bero på arbetsbrist, alltså grovt sett att uppsägningen inte beror på personliga skäl.

9. Informationsseminarier om tjänstepension, föräldraledighet, ledarskap och mycket annat. Yup, helt kostnadsfritt.

-Hur påverkas tjänstepensionen av föräldraledigheten, hur mycket får du ut i föräldralön och vad blir konsekvenserna för lönerevision och semesterintjänande under din föräldraledighet? Det är bara några exempel på frågor du kan få svar på.

10. Tips och råd för dig som ska arbeta utomlands, inklusive viss statistik om löner i olika länder (gäller inte alla förbund).

11. Tillgång till förbundstidning och t ex Ny Teknik (vansinnigt populär medlemsförmån för dig som går med i Sveriges Ingenjörer).

12. Förmånliga villkor beträffande försäkringar (Hem-, olycksfall, liv-, sjukskydds- och sjukvårsförsäkringar). Även företagarförsäkringar för egenföretagare. De första tre månaderna ingår för nya medlemmar, så får man fatta beslut om man vill förlänga avtalet sedan.

13. Banklån med särskild ränta för medlemmar och rabatt på vissa tidskrifter.

14. Gratis individuell och, mycket viktigt, OBEROENDE rådgivning via PTK när det handlar om pensioner och försäkringar.

15. Kunna påverka förbundet via förbundets fullmäktige genom att skriva motioner och mycket annat. Man kan löpande, dessutom, skriva till förbundsstyrelsen med idéer.

16. Beräkningsverktyg för vad din övertid är värd när du diskuterar med arbetsgivaren om att inte längre ha rätt till övertidsersättning.

17. Checklista över vad du ska tänka på att ha med i ditt enskilda anställningsavtal.

18. Tips och råd inför löne- och utvecklingssamtal.

19. Att vi verkar för att det ska finnas lokala förtroendevalda, där även du som medlem kan engagera dig för att utöva inflytande genom att föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren i viktiga verksamhets- och individfrågor. Från Sacoförbunden så har vi satt en ära i att inom ett flertal avtalsområden arbeta oerhört resurssmart med att ge stöd till medlemmar som vill etablera Akademikerföreningar och där målet alltid är att få igång en konstruktiv dialog, vilket innebär en otrolig medlemsnytta och det är ytterst värdefullt för företaget att ha ett konstruktivt bollplank.

20. Möjligheter till enormt bra nätverk via något av de distrikt/regioner som många förbund har. En del utbildningar/yrken har t o m särskilda yrkesföreningar. Naturligtvis finns det i många även chefsföreningar, eftersom Saco-förbunden totalt har ca 30 % chefer och särskilda chefsseminarier.

21. Granskning och rådgivning beträffande VD-avtal (Sveriges Ingenjörer är, för att skriva i klartext, bäst där, bl a med tanke på att våra VD-mallar används flitigt av arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer.). Öht mycket rådgivning till chefer från ett flertal av förbunden utifrån det särskilda ansvar och de behov chefsmedlemmar har.

22. Möjlighet att söka stipendier och bidrag. Se t ex här, när det handlar om Sveriges Ingenjörer-medlemmar.

Ja, det här är bara några av de förmåner som facket arbetat fram, vilket har fått ca 3,5 miljoner personer att gå med i ett fackförbund, ett antal som ledigt borde ligga rejält över 4 miljoner.

Höll nästan på att glömma att förbunden arbetar för att utveckla lagstiftningen tillsammans med arbetsgivarna, t ex i frågan om turordningsregler i Lagen om anställningsskydd (LAS), som ofta (och väldigt grundlöst) angrips som om den skulle utgöra ett enormt hinder på arbetsmarknaden, t ex i samband med att LAS skulle göra ungdomar arbetslösa.

Och att förbunden arbetar hårt för att bolagen ska förbättra sitt arbete med kompetensutveckling för medarbetarna. Myten om att bolagen inte har tid för kompetensutveckling i goda tider och inte råd i sämre tider är alltför sann. Det duger inte, särskilt inte som läget är nu, med en enorm kompetensbrist, att gömma sig bakom att medarbetarna får sin kompetensutveckling inom ramarna för sin ordinarie tjänst. De bolag som arbetar strategiskt i den här frågan kommer att tjäna kopiöst med pengar under de närmaste åren, eller snarare decennierna.

Förbunden arbetar också hårt för att förbättra försäkringarna för långtidssjukskrivna, t ex genom att personer som sagts upp eller riskerar att sägas upp p g a ohälsa ska ges möjlighet till omställningsstöd via Trygghetsrådet (ett av 10). Det har alltså uppnåtts inom ett av tio Trygghetsråds-områden, så det arbetet måste fortsätta med kraft.

Förbunden arbetar också hårt för att bolagen ska bli bättre på att arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete, också det en enorm vinstmaskin för arbetsgivare genom att folk blir friskare, de producerar mer, trivs bättre och att bolagen därmed får en minskning av den oönskade personalomsättningen.

Många förbund verkar för förbättrad utbildning och skola, förbättrade möjligheter för företagande, och mycket annat.

Vad säger du som oorganiserad, låter inte ovanstående rätt okej? Tycker du att du på något sätt blir begränsad i din frihet av de saker jag räknar upp ovan, eller utgör de tvärtom bara ett ypperligt fundament för att du ska kunna ägna dig åt det du är bäst på, nämligen att utföra ditt arbete och att du kan fortsätta att utvecklas genom din karriär? Om något saknas för att du skulle vara intresserad, vad skulle det i sådana fall vara?

Och vad säger du som redan är organiserad i något förbund, känner du till allt av det jag räknar upp ovan och finns det något som du ändå tycker saknas för att förbundet du är medlem i skulle bli ännu bättre?

Och till alla förbund – Reflektera över vad som är det viktigaste i er verksamhet och satsa stenhårt på det. Ett fackligt medlemskap får inte förenklas till att handla om att få några biobiljetter vid medlemsvärvning. Och ingen blir i det långa loppet hjälpt av att förbunden siktar in sig på varandras medlemmar istället för att nå ut till oorganiserade medlemmar och så måste vi alla lyssna på varför en del väljer att vara oorganiserade. Vi kan inte slå oss för bröstet och tro att det som gällde i Gällivare på 70-talet ska gälla i Kista 2012. Och därför måste vi bli mycket synligare i skolor, på universitet, på arbetsplatser, mässor, m m.

På sikt bör förbunden se till att verka för att medlemsavgifterna sänks och att vi skalar bort saker som inte är till nytta för våra medlemmar, för vi är och förblir medlemsstyrda organisationer. Lätt att glömma bort, men det får absolut inte ignoreras.

Förbunden, och framförallt politikerna, bör även se till att verka för att regelverket kring A-kassan förändras, så att även A-kasseavgifterna kan sänkas. Regelförändringarna som infördes 2006 var inte bra alls, oavsett politiskt perspektiv, p g a att flera A-kassor var tvungna att höja sina avgifter radikalt. Och att taket för A-kassan inte har höjts sedan 2002 är skamligt. Max 12 % får idag ut 80 % av sin lön i A-kasseersättning. Det är förbunden som effektivast administrerar A-kassan, men jag får en hel del signaler om att det fungerar sisådär i vissa fall och där måste berörd A-kassa skärpa sig. I anslutning till det vore det på sin plats att (åter)införa avdragsrätt för fackligt medlemskap, vilket ju är något som gäller för arbetsgivare när de blir medlem i en arbetsgivarorganisation.

Här finner du länkar till de tidigare publicerade delar där jag resonerar kring hur (och varför) man väljer fackförbund att vara medlem i:

Del I

Del II

Del III

#Facket är en förbaskat bra företeelse, bövlar anamma och darra mina spant!

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Slag efter slag efter slag.

Sverige, 2012. Daglönare, till vår tjänst. De nya trälarna. Modernt, eller?

Kaliber delade med sig av ett oerhört viktigt reportage idag, med fokus på visstidsanställda, det man ofta benämner som projektanställda. Idag kallas anställningsformen “Allmän visstidsanställning” och det krävs ingen särskild motivering för att ingå en sådan anställning. I vissa kollektivavtal finns det begränsningar för hur många personer som samtidigt får ha en visstidsanställning, eller dylikt.

Det som stör mig allra mest är att man undantar en mängd rättigheter för denna anställningsgrupp och att det i slutänden kan innebära att berörda personer inte ens har rätt till A-kassa, eftersom det förutom ett medlemsvillkor även finns ett arbetsvillkor om 80 timmar i månaden. Se exempelvis AEA:s grundregler. Den här saken gör mig kluven kring hur det ska hanteras, då jag primärt sett tycker att förbunden ska vara ansvariga för A-kassorna.

Vad som inte inte tas upp här är att det 2006 dels infördes en förändring beträffande avdragsrätt för medlemsavgift både hos A-kassan och fackförbund, en avdragsrätt som företagen har kvar idag. Rättvist?

Dessutom infördes förändrade regler för A-kassorna som har lett till konsekvensen att det sedan dess har blivit kraftigt höjda avgifter i många A-kassor, medan den grupp som har drabbats minst av arbetslöshet, akademiker, har en avgift på 90 kr/månad. Den har alltså t o m sänkts från hur det var tidigare. Rättvist med en sådan differentiering utifrån vilken bransch man tillhör? Så både a-kasseavgiften och i flera fall medlemsavgiften hos respektive förbund har höjts markant. Drabbar det mig? Nej.

För att återgå till de visstidsanställda så finns det faktiskt en sak som kan vara positiv i och med att man alltså inte omfattas av turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydds 22 § och det är att man inte kan turordnas bort, vilket alltså kan vara en fördel om man har ett längre vikariat, eller allmän visstidsanställning. Hörde jag ett “Yay!”? Det kanske bara var inbillning.

Det är mycket därför som TCO-, LO- och Saco-förbunden (oftast, för att vara mer exakt, sker påtryckningarna av PTK och LO tillsammans, då de är en förhandlingsmotpart till Svenskt Näringsliv på den nivån)trycker på hårt för att man som visstidsanställd självklart ska omfattas av de omställningsavtal OCH försäkringar som finns. Ett omställningsavtal innebär att det t ex inom privat sektor vid en arbetsbristsituation finns ett stöd för de anställda, förlåt, de tillsvidareanställda med att hitta nytt jobb, där t ex Trygghetsrådet TRR gör ett ypperligt arbete med att stötta personer som blivit uppsagda. Deras statistik är f e n o m e n a l.

Vi måste ha i åtanke att det är arbetsgivarna som har tryckt på och varit framgångsrika när det handlar om att lobba för sådana här förändringar i lagstiftningen. Och det gör naturligtvis att ansvaret någonstans ligger på oss själva, eftersom det är vi som röstar fram våra förtroendevalda politiker. Ett praktexempel, vilket också lyfts i Kalibers reportage, på regeringens hållning i den här frågan är att det har setts som tillåtet att stapla olika visstidsanställningar på varandra, så att du rent tekniskt har kunnat ha först 2 års allmän visstidsanställning följt av två års vikariat. detta är helt i strid med EU:s visstidsdirektiv, vilket Samuel Engblom (utredare, TCO) tar upp i reportaget.

Jag tycker att det ska vara enkelt att anställa. Jag tycker att det ska finnas ett bra ramverk kring hur man säger upp anställningar. Jag tycker att arbetsmarknadens parter är överlägsna på att hantera en överväldigande majoritet av sådana frågor.

Jag tycker däremot inte att det ska behövas någon långbänk om villkoren för de här daglönarna som beskrevs i Kaliber-reportaget. Ingen ska behöva låna pengar för att klara av en period när man blir sjuk.

I det här sammanhanget är det slutligen viktigt att betona att sjukförsäkringssystemet går ofattbart mycket plus. De pengarna skulle enkelt kunna användas för att säkra upp en rimlig sjukpenning för personer som omnämns i reportaget.

Och ja, jag tycker att förbunden måste verka för att sänka sina medlemsavgifter rejält på köpet och en sådan sak skulle dessutom kunna vara att medlemsavgiften mycket snabbare kan sänkas när det finns tydliga ekonomiska (för individen) skäl för detta, men framförallt att sänka avgifterna i sin helhet, så får vi organisera oss efter de resurser som finns.

Tagged , , , , , , , , , ,