Category Archives: demokrati

Be mig inte rösta

Dag som natt
Het debatt
Han tänder sin mobillampa
reglar dörren till röstningsbåset

Kunde inte motstå att parafrasera Bruno K öijers “Vykort” i samband med det gravt polariserade debattklimatet angående att rösta i kyrkovalet, eller inte och om ja, vilka skälen till att rösta skulle kunna vara. Detta kommer med, tyvärr, stor sannolikhet kunna föras över till samtliga val som ska hållas under 2014.

Ska undvika förenklingar angående demokratibegreppet, men sak är säker, demokrati förutsätter engagemang, exempelvis genom att de röstberättigade använder sig av sin rättighet. Jag tänker här inte gå in på det eventuellt tveksamma med att ha en partipolitisk styrning av kyrkan på de tre olika nivåerna i fråga, alltså kyrkofullmäktige (lokal nivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och kyrkomötet (nationell nivå) i en sekulär stat, eller sekulärt samhälle. Nu handlar det här emellertid inte om kyrkovalet per se, utan om samtliga val.

Det första jag tänker gå in på är argument kring varför man ska rösta, eller inte rösta.

Väldigt många argument nu under sluttampen av kyrkovalet har nämligen handlat om att användande av rösträtten ska ske utifrån att undvika att ett, eller snarare, ett par partier ska kunna få inflytande på de tre nivåerna inom kyrkan. Det är enkelt att förstå varför många argumenterar i aådana banor, utifrån att det under rätt lång tid har varit ett rätt lågt valdeltagande när det gäller kyrkoval och det gör att det kan vara ganska enkelt att skaffa sig ett stort inflytande. Detta argument ifrågasätter jag inte.

Vad som däremot bör ifrågasättas är att gå och rösta enbart utifrån denna grund, eller att uppmana någon till att gå och rösta utifrån denna grund, vilket i bästa fall skulle kunna uppnå inflytande/säkerställande av icke-inflytande i ett kortsiktigt perspektiv.

En allvarlig sak med ett sådant antiargument är att partierna som uppmanar folk till att rösta utifrån detta inte alls behöver ta ansvar för vad det är de själva vill genomföra, utan argumentet handlar alltså om huruvida andra partier ska få inflytande, inte något om vad man själv vill göra. Lite i stil med: “Gå och rösta så att inte xy får bestämma.” Även om detta nu inte primärt handlar om kyrkovalet, hand upp alla som kan räkna upp några tydliga valfrågor.

En än mer allvarlig aspekt är att frånvaron av konkret argumentation riskerar att ge företrädare för ljusskygga ideologier vatten på sin kvarn kring att “De andra” bara vill utestänga dem och att det är ett tecken på att “De andra” undanhåller något för väljarna, för varför skulle man annars vara så måna om att minimera något partis inflytande.

Det är helt enkelt dags att prata sakfrågor. Att presentera sina egna förslag på lösningar av riktiga problem, inte kvasiproblem, alstrade ur märkligt iscensatta debatter, skapade enbart för att alstra feta rubriker. Alla aktörer måste bidra till att skrapa på fernissan för att ta fram vilka de egentliga idéerna är, vilket t ex Christer Sturmark belyser på ett mycket bra vis i “Kyrkovalet och SD”. Det gäller givetvis inte bara “de andra partierna”, utan även sitt eget.

Så, för allt i världen, låt oss prata sakfrågor. Och låt oss göra det utan billig valretorik där den röstberättigade bara betraktas som en icketänkande person, vilken används ett medel för att få makt. Låt oss dessutom prata om dessa frågor lika mycket mellan valen som under slutdelen av en valrörelse.

Varför röstar vi? Vilka krav bör vi ställa på oss själva, i egenskap av röstberättigade? Vilka krav bör vi ställa på partierna? Är det över huvud taget relevant att diskutera det hela i termer av bildning och utbildning? Vilka förutsättningar finns det för att vara förtroendevald politiker idag? Varför sitter så många, inklusive jag själv, så ofta och knyter näven i fickan, istället för att engagera oss själva?

Vi bör allihop bidra till att konkretisera demokratifrågor i avsevärt högre grad: Transparens, engagemang, att beslutsfattare ska kunna hållas ansvariga, partibidrag (oerhört aktuell delfråga) och mycket, mycket annat.

Vilka sakfrågor tycker ni är intressanta? Jag skulle gärna se följande frågor blir tunga valfrågor: integritet, miljö/klimat, skola, infrastruktur, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, forskning, innovation, vård och omsorg, men även säkerhetspolitik.

Vad anser du?

Det jag har lagt fram här är självklart inget annat än en åsikt, så bli inte alltför gramse på mig. Jag för hur gärna som helst en dialog om det hela. Du behöver inte ens ha god ton, bara du ger mig en chans till replik.

>>>Jens Könberg på Twitter.

Advertisements
Tagged , , ,

Krossa demokratin!

Krossa demokratin och förpassa den till statsskickens sälla jaktmarker!

Eller, nej, det kommer inte på fråga.

Men det som har hänt Anna-Karin Bengtsson (Mp) och som nu har fått henne att välja att kliva av politiken är, för att skriva i klartext, åt helvete och ett alldeles för tydligt tecken på hur skör demokratin kan vara.

Det är inte okej med hot mot politiker, lika lite som mot journalister, fackligt förtroendevalda, läkare, jurister, mot någon enda person utifrån sina åsikters skull. Aldrig någonsin.

Att hota en politiker är att hota demokratin.

Att hota en journalist är att hota demokratin.

Und so weiter.

Demokratins existensberättigande ligger i att vi slutar ta den för given och talar om att vi bryr oss om den, att vi visar det i handling, att vi värnar den och visar att det aldrig är okej med hot och våld, att vi använder oss av rösträtten, lika väl som att engagera oss på olika sätt mellan valrörelserna.

Vi måste sätta ned foten mot de krafter som ligger bakom dylika hot. Det. Är. Inte. Okej.

Vad säger ni? Är det inte läge att tydligt markera att detta är oacceptabelt och det här är riktat till alla som säger sig vurma för demokratin. Dags att visa det. Det räcker inte att klicka på gilla och tro att man har gjort sitt. Tyvärr.

Vi är, exempelvis, nästan 3,5 miljoner medlemmar i facket i Sverige, i lite drygt 50 förbund. Min rekommendation är att vi kliver fram och visar vad vi tycker. Eller är vi bara ynkliga små lortar?

Det här gäller självklart oavsett partitillhörighet, så låt oss undvika att göra partipolitik av det här. (Och, som en påminnelse, samtliga fackförbund inom TCO, respektive Saco är partipolitiskt obundna)

Det gäller oss alla.

Alla.

En av många nycklar i sådana här frågor kommer att vara att personer som ligger bakom sådana här hot lagförs och döms. Punkt.

En annan är att vi vågar prata om både ideologier och sakfrågor, lite grann som jag ville lyfta fram igår.

Jag ser nu storligen fram emot att, bl. a., Agenda sätter en frågeställning kring detta tema för ett avsnitt. Ett avsnitt som endast avhandlar denna fråga, där vi slipper höra “Vi får tyvärr bryta där…”

>>> Jens Könberg på Twitter

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , ,

TeliaSonera som flaggskepp för mänskliga rättigheter?

Mänskliga rättigheter? Japp.

CSR, och/eller hållbarhet? Självklart, det betyder hur mycket som helst.

Det är knappast någon hemlighet att ett stort telekom-bolag i Sverige, med verksamhet i ett flertal andra länder, har varit satt under luppen när det handlar om mänskliga rättigheter under 2012. Vi talar förstås om TeliaSonera.

Vitryssland
Mer om Vitryssland
Uzbekistan
Mer om Uzbekistan

Och så vidare.

Från facken i Sverige har det skickats en tydlig signal till bolaget om att det inte räcker med en intern uppförandekod.

Och det här såg ut (vilket det förstås fortfarande gör) som ett steg i rätt riktning.

Det är bolagets ansvar att sätta sin strategi och omsätta den i praktiken, men om jag var i Lars Nybergs kläder, då skulle jag säkerställa att bolaget snarast tecknar ett s k globalt ramavtal om att respektera mänskliga rättigheter i arbetslivet. Just nu pågår det de facto ett sådant försök, vilket låter lovande.

Men det finns bara ett slutligt resultat från det försöket som är acceptabelt och det kommer att vara till stort gagn för bolaget. Och det kommer att vara till gagn för mänskliga rättigheter. Det är förvisso synd att Lars Nyberg inte såg till att prioritera denna fråga innan han avgick, men det skapar ett väldigt bra tillfälle för Per-Arne Blomquist att visa vilken färdriktning bolaget ska ta i den här viktiga frågan.

Tagged , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, del V – Nu ska arbetsgivardjävlarna få se på fan!

“Nu ska vi visa arbetsgivaren vem som bestämmer. De ska få se på fan i den här förhandlingen! Sätt åt dem riktigt ordentligt!”

Ovanstående är något jag vid något enstaka tillfälle har fått höra, men jag vill noga betona att det är otroligt ovanligt.

Det första budskap jag däremot vill föra fram är att en överväldigande majoritet av alla arbetsgivare är BRA arbetsgivare.

Det andra budskap jag vill föra fram är att de flesta fackförbund, både centralt och lokalt, är BRA fackförbund.

Och det tredje budskapet, som riktas till både arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer och arbetstagare, samt arbetstagarorganisationer är att det enda som i det långa loppet kommer att förbättra något är konstruktiv dialog där parterna lokalt och centralt respekterar varandra.

Att föra fram saker som vore man en vandrande missnöjesmegafon kommer aldrig att hjälpa till med att förbättra något. Det enda som inträffar då är att saker polariseras och jag vill hävda bestämt att förhållandet arbetsgivare och arbetstagare inte är ett bipolariserat förhållande för fem öre, annat än att arbetsgivaren förstås är den som bestämmer och den som leder och fördelar arbetet.

Och precis som det inte är konstruktivt att vara missnöjesmegafon så är det inte heller konstruktivt att som arbetsgivare/arbetsgivarorganisation föra fram myter om att alla fackförbund är bromsklossar och bara vill företagen ont, samt att lagar och kollektivavtal är något negativt och att alla fackförbund är socialistiska, eller har partipolitiska kopplingar öht. För det är inte på det sättet (Se exempelvis del I i min serie, länk längre ned).

För saken är helt enkelt den att vi sitter i samma djävla båt och då är det enda som gäller att vi agerar för att få fart på årorna och samtidigt säkerställa att vi har flytvästar, livbojar och att det inte finns några läckor i båten. Att vi tillsammans tar det gemensamma ansvaret för att utveckla företaget. En av många oerhört strategiska frågor för företagen är t ex att arbeta strategiskt och kontinuerligt med systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett arbete som alltför ofta fokuserar på fysiska faktorer, medan det som verkligen behöver utvecklas är att arbeta med psykosociala faktorer, som stress, m m. Inte minst med tanke på att mängden övertidsuttag de senaste åren har ökat lavinartat. I vanlig ordning mycket bra rapport av TCO.

För att få full schvung beträffande det andra och det tredje budskapet så underlättas allt av att det finns lokala arbetstagarparter, alltså i form av Akademikerförening, Unionenklubb, IF Metall-avdelning, o dyl. Enligt många samverkansavtal (en del av kollektivavtal inom flera kollektivavtalsområden) så ska s k samverkansförhandlingar ske i första hand med de som är anställda på arbetsplatsen. Och så ska det vara, tycker jag, men då kräver det att arbetsgivare visar att de ser positivt på det hela och att vi från förbunden drar vårt strå till stacken och slutar upp med att sitta på kontoret – Ut och träffa medlemmar och oorganiserade, bövlar anamma.

Jag måste nämna de mycket lyckosamma projekt vi från Akademiker-håll har lanserat kring att stötta medlemmar med att bilda Akademikerföreningar inom ett antal kollektivavtalsområden (Handels- och Tjänsteområdet, IT- och Telekom-avtalen, Svenska Teknik- och Designföretagen, Teknikarbetsgivarna, Industri- och Kemi-gruppen, samt Skogsindustrierna), men att vi inte har gjort det till vilket pris som helst. Vi har gjort det exceptionellt resurssmart och aldrig med målet att få igån en förening bara för att. Är du f ö medlem i ett Saco-anslutet förbund och vill veta mer om att etablera en Akademikerförening, maila lfr[at]sverigesingenjorer.se. Är du medlem i Unionen, kontakta respektive regionkontor.

Vi har nämligen varit mycket måna om att medlemmarna ska skapa BRA föreningar som ska fortleva under lång tid och att föreningarna ska vara just konstruktiva, kommunikativa (med arbetsgivaren, medlemmarna och med oss på förbunden) och inte nödvändigtvis att det första man lokalt gör är hänvisa till en paragraf, utan att man initialt fokuserar på att bygga upp relationen med arbetsgivaren. En utmaning, kan jag lova, särskilt på företag med tusentals anställda i hela landet och kanske ägare som inte är helt bekanta med den svenska modellen.

För det handlar faktiskt inte bara om att gå en viss väg, utan det handlar ibland även om att vägen måste byggas, utifrån de resurser som finns. Och därför satte jag och mina kolleger som satt med i en Akademikerförenings styrelse (i mitt fall i nio år, varav fem som ordförande) en ära i att alltid börja med att prata med ledningen, inte genom att per omgående påkalla en tvisteförhandling. För egen del hänvisade jag för första gången till paragrafer enligt Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och Lagen om anställningsskydd (LAS) först under det nionde året och då för att göra arbetsgivaren medveten om att vi för verksamhetens bästa borde säkerställa att en medarbetare i laboratoriet tillsvidareanställdes.

Vi var alltid noga med att ställa frågor till arbetsgivaren.

Vi var alltid noga med att tala om vad vi tyckte.

Vi var nästan alltid noga med att komma med förslag till lösning.

Vi försökte så gott vi bara kunde ge en bra information till medlemmarna och ha en bra dialog med dem.

Mer än så kan man inte göra. Mer än så SKA man inte göra som lokalfacklig part.

För att förbättra ytterligare den lokala dialogen mellan exempelvis Akademikerföreningar, eller Unionenklubbar och arbetsgivare så anser jag att vi från alla håll och kanter måste lyfta fram goda exempel, för det är så fruktansvärt enkelt att lyfta fram dåliga exempel och att gorma om hur åt helvete det är att det ska gå till på det sättet. Men vad blir egentligen bättre av det? En stor risk är nämligen att om det är en genuint dålig arbetsgivare, att den bara blir än mer försiktig, än mindre informativ, än mindre dialogsökande och att det t o m kan bli värre framledes.

Jag säger inte att det alltid är enkelt, men om t ex erfarenhet av att ha varit engagerad lokalfackligt ska vara så karriärmeriterande som vi från förbunden gärna vill göra gällande, då måste vi kunna visa på just de goda exemplen och dessa goda exempel får en ökad genomslagskraft om det sker i samarbete med arbetsgivare, för det är ju just det allt handlar om.

Som arbetsgivare handlar det om att maximera användningen av alla smarta medarbetare, eftersom det är otroligt värdefullt att snabbt kunna förankra beslut och, vilket är än viktigare, att kunna få konstruktiv feedback som gör att besluten blir ännu bättre från början!

De tidigare publicerade delarna finner du nedan:

Del I – Om att välja utifrån partipolitisk koppling eller inte?

Del II – Ska man välja utifrån att förbundet är med och tecknar kollektivavtal i branschen man arbetar inom?

Del III – Vad innehåller egentligen ett kollektivavtal? Är det ett fängelse? (Nope)

Del IV – Vad finns det för bra saker som ingår i och med att du går med i ett fackförbund?

Tagged , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, IV – Vad ingår egentligen i medlemskapet?

Ursprungligen publicerad 2012-04-30 Reviderad 2012-12-09

Välkommen till del IV i hur man kan resonera kring att välja fackförbund att gå med i, eller som knäckfrågan ju kanske ska formuleras, nämligen om man ska vara med i ett förbund eller inte. Det är inte ovanligt att framträdande personer lägger in värderingar kring att vara med i ett fackförbund som inte stämmer alls, t ex som den om att de som går med i facket inte tror på individens kraft. Det är ju i själva verket det motsatta som gäller, att det stöd du som medlem får via facket gör att du kan fokusera än mer på att använda och utveckla dina egna styrkor. Inte att du blir inlåst i en box.

Den här delen kommer av begripliga skäl inte att vara heltäckande, till stor del eftersom det finns mer än 50 olika fackförbund som är verksamma på svensk arbetsmarknad. Förbunden är indelade i paraplyorganisationer, LO, TCO och Saco, eller så står de utanför centralorganisationer, som t ex Ledarna och så finns det förbund som vare sig är med i en paraply-, eller centralorganisation och som inte heller ens tecknar kollektivavtal, som t ex Syndikalisterna.

Och beträffande kollektivavtal så finns det som sagt över 600 stycken, där en del förbund enbart tecknar avtal inom privat sektor, som t ex TCO-förbundet Unionen, med gott och väl över 100 kollektivavtal som de tecknar och så har vi Sveriges Ingenjörer, som tecknar avtal inom alla arbetsmarknadssektorer, alltså statlig, kommuner och landsting, samt den privata sektorn och totalt tecknar ca 80 olika kollektivavtal.

Observera att jag tycker att det SKA finnas många olika kollektivavtal, annars så försvinner möjligheten till anpassning efter respektive branschs förutsättningar och behov.

Den viktiga uppgiften och kanske gordiska knuten att lösa, det är att argumentera för personer som aldrig varit medlemmar i facket, eller som inte är medlem i facket för stunden och jag ser det som en ren ära att göra ett försök att visa på bredden och djupet med det fackliga medlemskapet, att visa på vissa skillnader mellan förbunden, men framförallt att visa på kärnfrågor som i någon mening alltid ingår i ett fackligt medlemskap. Kärnfrågor som sannerligen inte innebär att du måste vara socialist eller tycka att alla ska ha samma lön, samt löneutveckling, för så är det absolut inte.

De här sakerna skulle säkert kunna rangordnas utifrån den betydelse de har, men eftersom vi alla lägger in olika värdering på sådana här saker så räknar jag upp dem utan någon som helst inbördes ordning, så får du själv fatta beslut om vilka saker som är, eller skulle kunna vara mest betydelsefulla för din egen del. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor, via exempelvis Twitter.

1. Kunna ringa/maila in till förbundet för att få ett anställningsavtal, eller en del av ett anställningsavtal granskat. Om jag fick en femma för så ofta en tvist skulle ha kunnat undvikas genom att parterna hade sett till att diskutera anställningsavtalets innehåll mer seriöst innan, då hade jag varit rik som ett troll. Det handlar om allt från anställningsform via uppsägningstid till konkurrensklausuler och mycket annat.

-Exempel: En medlem tyckte att det var märkligt att vederbörande hade sex månaders uppsägningstid, medan arbetsgivaren hade 1 månad. Enkelt att hantera via hjälpt till självhjälp, då detta utgjorde en enormt tydlig avvikelse från praxis.

2. Granskning av CV och personliga brev. Värdefullt för dig som studerande, för dig mellan jobb, eller för dig som funderar på att byta arbete (Det är ju dessutom lönsamt att byta jobb tämligen regelbundet, glöm inte det).

3. Individuell, eller gruppvis karriärcoachning, samt karriärseminarier.

4. Tillgång till lönestatistik. Saco-förbunden, TCO-förbunden och Ledarna tror väldigt starkt på en individuell och differentierad lönesättning där din relevanta kompetens ska värdesättas, samt att din prestation i förhållande uppsatta mål ska belönas och, självklart för Saco-förbunden, att relevant utbildning ska löna sig, att chefsansvar ska löna sig, m m.

5. Kunna ringa/maila in till förbundet när det har inträffat något som gör att du behöver stöd, akut, eller inte, t ex om du har blivit uppsagd. Detta kan uppdelas i:

a) Hjälp till självhjälp. Tips och råd helt utifrån din situation för att du ska kunna lösa det hela på egen hand i diskussion med din chef/arbetsgivaren.
b) Förhandlingsstöd. Antingen att en lokal förtroendevald som har kännedom om hur det fungerar hos just din arbetsgivare OCH kan arbetsrätt+förhandling, eller att en ombudsman/förhandlare ansvarar för att stötta dig genom en förhandlingsprocess.
c) Rättshjälp med stöd av förbundsjurister om det inte går att ingå en förlikning i tvistefrågan (Förbundet beslutar i slutänden vilka frågor som drivs till rätten).

Särskilt de fall som går till domstol riskerar att bli oerhört kostsamma för personer som inte är medlemmar i facket. Kan ge två färska exempel på lyckosamma rättsprocesser från Arbetsdomstolen här, för den s k Facebook-domen och här, för programledar-fallet. De medlemmarna har kunnat andas ut tack vare det stöd de har fått hela vägen, kan jag garantera.

Det är relativt få ärenden som går hela vägen till domstol och det tycker vi från förbunden är bra. Det är bra att en överväldigande majoritet av ärendena går att lösa genom att förhandling påkallas och att man kommer överens om en lösning av problemet som parterna kan acceptera.

6. Vi tecknar kollektivavtal som är anpassade för branschen du verkar inom, vilket utgör ett grundfundament för dina villkor, men du kan alltid komma överens om bättre villkor än vad som anges i kollektivavtalet och vissa frågor kan man även komma överens om avvikelser med en lokal part och i andra fall t o m med enskild person.

Se del 3 för en uppräkning av vad ett kollektivavtal kan innehålla och värdet av det för dig som medlem. I det inlägget räknade jag inte upp en sak som är oerhört värdefull för många, men som inte finns med i alla kollektivavtalsområden, nämligen arbetstidsförkortning.

7. Flera förbund, av förklarliga skäl framförallt Saco-anslutna förbund, kan utbildningsfrågor och finns på plats på flera universitet och högskolor. Det gör att du kan, för en mycket rimlig penning, bli medlem i dessa förbund redan under studietiden. Saco-förbunden verkar även för att kvaliteten på universitets- och högskoleutbildningarna ska förbättras och att kopplingen mellan studier och arbetsliv ska förbättras. Och mycket annat, förstås.

8. Rätt till en inkomstförsäkring, med tanke på att A-kassan bara ger 14960 kr/månad före skatt. Olika förbund har olika kvalificeringstider och -regler, olika tak, olika längd på utbetalningsperioden, tak för till vilken ålder de gäller och olika möjligheter till tilläggsförsäkringar som kan förlänga perioden som inkomstförsäkringen kan utbetalas. I de allra flesta fall ska uppsägningen bero på arbetsbrist, alltså grovt sett att uppsägningen inte beror på personliga skäl.

9. Informationsseminarier om tjänstepension, föräldraledighet, ledarskap och mycket annat. Yup, helt kostnadsfritt.

-Hur påverkas tjänstepensionen av föräldraledigheten, hur mycket får du ut i föräldralön och vad blir konsekvenserna för lönerevision och semesterintjänande under din föräldraledighet? Det är bara några exempel på frågor du kan få svar på.

10. Tips och råd för dig som ska arbeta utomlands, inklusive viss statistik om löner i olika länder (gäller inte alla förbund).

11. Tillgång till förbundstidning och t ex Ny Teknik (vansinnigt populär medlemsförmån för dig som går med i Sveriges Ingenjörer).

12. Förmånliga villkor beträffande försäkringar (Hem-, olycksfall, liv-, sjukskydds- och sjukvårsförsäkringar). Även företagarförsäkringar för egenföretagare. De första tre månaderna ingår för nya medlemmar, så får man fatta beslut om man vill förlänga avtalet sedan.

13. Banklån med särskild ränta för medlemmar och rabatt på vissa tidskrifter.

14. Gratis individuell och, mycket viktigt, OBEROENDE rådgivning via PTK när det handlar om pensioner och försäkringar.

15. Kunna påverka förbundet via förbundets fullmäktige genom att skriva motioner och mycket annat. Man kan löpande, dessutom, skriva till förbundsstyrelsen med idéer.

16. Beräkningsverktyg för vad din övertid är värd när du diskuterar med arbetsgivaren om att inte längre ha rätt till övertidsersättning.

17. Checklista över vad du ska tänka på att ha med i ditt enskilda anställningsavtal.

18. Tips och råd inför löne- och utvecklingssamtal.

19. Att vi verkar för att det ska finnas lokala förtroendevalda, där även du som medlem kan engagera dig för att utöva inflytande genom att föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren i viktiga verksamhets- och individfrågor. Från Sacoförbunden så har vi satt en ära i att inom ett flertal avtalsområden arbeta oerhört resurssmart med att ge stöd till medlemmar som vill etablera Akademikerföreningar och där målet alltid är att få igång en konstruktiv dialog, vilket innebär en otrolig medlemsnytta och det är ytterst värdefullt för företaget att ha ett konstruktivt bollplank.

20. Möjligheter till enormt bra nätverk via något av de distrikt/regioner som många förbund har. En del utbildningar/yrken har t o m särskilda yrkesföreningar. Naturligtvis finns det i många även chefsföreningar, eftersom Saco-förbunden totalt har ca 30 % chefer och särskilda chefsseminarier.

21. Granskning och rådgivning beträffande VD-avtal (Sveriges Ingenjörer är, för att skriva i klartext, bäst där, bl a med tanke på att våra VD-mallar används flitigt av arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer.). Öht mycket rådgivning till chefer från ett flertal av förbunden utifrån det särskilda ansvar och de behov chefsmedlemmar har.

22. Möjlighet att söka stipendier och bidrag. Se t ex här, när det handlar om Sveriges Ingenjörer-medlemmar.

Ja, det här är bara några av de förmåner som facket arbetat fram, vilket har fått ca 3,5 miljoner personer att gå med i ett fackförbund, ett antal som ledigt borde ligga rejält över 4 miljoner.

Höll nästan på att glömma att förbunden arbetar för att utveckla lagstiftningen tillsammans med arbetsgivarna, t ex i frågan om turordningsregler i Lagen om anställningsskydd (LAS), som ofta (och väldigt grundlöst) angrips som om den skulle utgöra ett enormt hinder på arbetsmarknaden, t ex i samband med att LAS skulle göra ungdomar arbetslösa.

Och att förbunden arbetar hårt för att bolagen ska förbättra sitt arbete med kompetensutveckling för medarbetarna. Myten om att bolagen inte har tid för kompetensutveckling i goda tider och inte råd i sämre tider är alltför sann. Det duger inte, särskilt inte som läget är nu, med en enorm kompetensbrist, att gömma sig bakom att medarbetarna får sin kompetensutveckling inom ramarna för sin ordinarie tjänst. De bolag som arbetar strategiskt i den här frågan kommer att tjäna kopiöst med pengar under de närmaste åren, eller snarare decennierna.

Förbunden arbetar också hårt för att förbättra försäkringarna för långtidssjukskrivna, t ex genom att personer som sagts upp eller riskerar att sägas upp p g a ohälsa ska ges möjlighet till omställningsstöd via Trygghetsrådet (ett av 10). Det har alltså uppnåtts inom ett av tio Trygghetsråds-områden, så det arbetet måste fortsätta med kraft.

Förbunden arbetar också hårt för att bolagen ska bli bättre på att arbeta systematiskt med arbetsmiljöarbete, också det en enorm vinstmaskin för arbetsgivare genom att folk blir friskare, de producerar mer, trivs bättre och att bolagen därmed får en minskning av den oönskade personalomsättningen.

Många förbund verkar för förbättrad utbildning och skola, förbättrade möjligheter för företagande, och mycket annat.

Vad säger du som oorganiserad, låter inte ovanstående rätt okej? Tycker du att du på något sätt blir begränsad i din frihet av de saker jag räknar upp ovan, eller utgör de tvärtom bara ett ypperligt fundament för att du ska kunna ägna dig åt det du är bäst på, nämligen att utföra ditt arbete och att du kan fortsätta att utvecklas genom din karriär? Om något saknas för att du skulle vara intresserad, vad skulle det i sådana fall vara?

Och vad säger du som redan är organiserad i något förbund, känner du till allt av det jag räknar upp ovan och finns det något som du ändå tycker saknas för att förbundet du är medlem i skulle bli ännu bättre?

Och till alla förbund – Reflektera över vad som är det viktigaste i er verksamhet och satsa stenhårt på det. Ett fackligt medlemskap får inte förenklas till att handla om att få några biobiljetter vid medlemsvärvning. Och ingen blir i det långa loppet hjälpt av att förbunden siktar in sig på varandras medlemmar istället för att nå ut till oorganiserade medlemmar och så måste vi alla lyssna på varför en del väljer att vara oorganiserade. Vi kan inte slå oss för bröstet och tro att det som gällde i Gällivare på 70-talet ska gälla i Kista 2012. Och därför måste vi bli mycket synligare i skolor, på universitet, på arbetsplatser, mässor, m m.

På sikt bör förbunden se till att verka för att medlemsavgifterna sänks och att vi skalar bort saker som inte är till nytta för våra medlemmar, för vi är och förblir medlemsstyrda organisationer. Lätt att glömma bort, men det får absolut inte ignoreras.

Förbunden, och framförallt politikerna, bör även se till att verka för att regelverket kring A-kassan förändras, så att även A-kasseavgifterna kan sänkas. Regelförändringarna som infördes 2006 var inte bra alls, oavsett politiskt perspektiv, p g a att flera A-kassor var tvungna att höja sina avgifter radikalt. Och att taket för A-kassan inte har höjts sedan 2002 är skamligt. Max 12 % får idag ut 80 % av sin lön i A-kasseersättning. Det är förbunden som effektivast administrerar A-kassan, men jag får en hel del signaler om att det fungerar sisådär i vissa fall och där måste berörd A-kassa skärpa sig. I anslutning till det vore det på sin plats att (åter)införa avdragsrätt för fackligt medlemskap, vilket ju är något som gäller för arbetsgivare när de blir medlem i en arbetsgivarorganisation.

Här finner du länkar till de tidigare publicerade delar där jag resonerar kring hur (och varför) man väljer fackförbund att vara medlem i:

Del I

Del II

Del III

#Facket är en förbaskat bra företeelse, bövlar anamma och darra mina spant!

Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, III – Vad innehåller ett kollektivavtal?

Ursprungligen publicerad 2012-04-26, uppdaterad 2014-12-03

Den här posten handlar avsevärt mindre om HUR man väljer ett fackförbund att bli medlem i utan fokuserar på den, enligt mig, absolut viktigaste konsekvensen av – och upprinnelsen till – den svenska modellen och det tyngst vägande skälet till att fackförbund existerar, nämligen att man genom samarbete verkar för att få till goda villkor på ett sätt som anpassas efter en specifik branschs behov och förutsättningar.

Jag ska helt enkelt tala om vad ett kollektivavtal kan innehålla och hoppas att det ska bidra till att fler får kännedom om kollektivavtal, att fler slutar att ta kollektivavtal för givna och att många slutar att klanka på något som är mycket gynnsamt för arbetsgivare och arbetstagare. Vissa förenklingar har gjorts, för att hålla det hyfsat kort (det är ändå mycket information, får jag lov att erkänna).

Kom till att börja med ihåg att det finns över 600 olika kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden och att det, med all rätt, finns variationer mellan kollektivavtalen.

Ett kollektivavtal är, som jag skrev om igår, ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation (t ex IT & Telekom-företagen inom Almega) och en arbetstagarorganisation (Sveriges Ingenjörer, Unionen, m fl), eller mellan en arbetstagarorganisation och ett företag (Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Unionen, SEKO och Ledarna har ett företagsavtal med Tele 2). När avtal råder så råder fredsplikt. Sverige hade enormt mycket strejker innan den svenska modellen föddes, med BNP-bortfall på hiskeliga nivåer.

Det kollektivavtal jag utgår från i detta exempel är avtalet som är tecknat mellan Almega, eller rättare sagt IT & Telekom-företagen inom Almega och Unionen, samt Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna (OBS att detta är skrivningar från avtalet som löper ut 31/3 2016 och även att detta inte är text från avtalet i sin helhet, men det ger en tydlig bild av de delar som leder till ett mycket konkret värde för medlemmar och, på gott och ont, till icke-medlemmar).

*Prisbasbelopp (Pbb – används vid beräkning av sjuk- och föräldralön)=44400 kr (2014)
*Inkomstbasbelopp (Ibb – används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och för nivågräns för tjänstepension enligt modellen som heter ITP1, premiebestämd tjänstepension)=56900 kr
*7,5 pbb motsvarar 27750 kr/månad
*7,5 ibb motsvarar 35563 kr/månad

1. Tydligare skrivningar och regler kring provanställning

a) att provanställning får ingås om medarbetarens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade
b) att det föreligger särskilda skäl att pröva kvalifikationerna mot arbetsuppgifternas speciella krav
c) arbetsgivarens rätt att anställa på prov kan sägas upp vid missbruk av provanställningsreglerna
d) ömsesidig uppsägningstid om en månad om någon av parterna vill avbryta provanställningen i förtid.

Enligt lag ska man meddela 14 dagar i förväg om provanställning ska avbrytas i förtid.

2. Övertidsersättning

a) Kl 06-20 helgfri måndag-fredag ersätts i pengar månadslönen/94 och i tid 1,5 timmar för varje övertidstimme (enkel övertid).
b) Under annan tid ersätts i pengar månadslönen/72 och i tid 2 timmar för varje övertidstimme (kvalificerad övertid).

Övertiden ska vara beordrad i förväg eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren. Övertiden beräknas utifrån arbetstiden per DAG.

c) för chefer eller medarbetare som har frihet i arbetstidsförläggningen kan överenskommelse träffas om att övertidsersättning istället ges genom högre lön och/eller tre, eller fem extra semesterdagar.

T ex Sveriges Ingenjörer har ett beräkningsverktyg via hemsidan (efter inloggning) för att vid överenskommelser enligt c räkna ut vad övertiden är värd utifrån en uppskattning av antalet övertidstimmar per år.

3. Restidsersättning

För restid under ordinarie arbetstid betalas ordinarie lön. För restid utanför ordinarie arbetstid betalas restidsersättning.

a) För restid från kl 18 dag före arbetsfri dag (t ex en fredag) till kl 06 dag efter arbetsfri dag (t ex en vanlig måndag) ger en ersättning på månadslönen/190.
b) Övrig tid ges en ersättning på månadslönen/240.

4. Tillägg vid obekväm arbetstid, samt beredskapsersättning

a) OB: må-fre, kl 18-24, månadslönen/600, till en högsta ersättning från kl 07 på t ex jul- och nyårsafton till kl 00 första vardagen efter helgen på månadslönen/150. (3 mellannivåer utelämnade)
b) Beredskap (att vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen): från måndag kl 00-fredag kl 18, månadslönen/1800, till en högsta ersättning för motsvarande tider som vid OB ovan på månadslönen/350. (2 mellannivåer utelämnade)

5. Sjuklön

Fr o m 15:e arbetsdagen utbetalas sjuklön fram till den 90:e kalenderdagen under sjukdomsperioden (för de som varit anställda i minst ett år eller kommer direkt från en anställning där man haft samma rätt). Övriga medarbetare har rätt till sjuklön från den 15:e till den 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

Från försäkringskassan får du som mest ut 21534 kr före skatt under 2014, vilket är ett bra riktmärke på effekten av sjuklönen. Sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är årsinkomsten x 0,97, med ett tak på 7,5 pbb (333000), vilket sedan multipliceras med 0,8, för att slutligen divideras med 12 för att få fram det månatliga taket.

Från den 15:e dagen ersätter arbetsgivaren med 10 % på lönedelar om högst 27500 kr/månad och med 90 % på lönedelar ÖVER 27750 kr/månad. Vid en lön på 35000 kr/månad motsvarar det ca 10000 kr om du är sjuk i en hel månad i jämförelse med ett bolag utan kollektivavtal.

Vid längre sjukskrivningar än 90 dagar, se punkt 9.

Obs att de första 14 dagarna, minus karensdagen, betalar arbetsgivaren din sjuklön.

6. Föräldralön

Har du varit anställd i minst ett år får du föräldralön för två 30-dagarsperioder i samband med hel föräldrapenning och har du varit anställd i över tre år får du ersättning för hela fem 30-dagarsperioder.

Här går brytpunkten vid 10 pbb, vilket motsvarar 37000 kr/månad för 2014 och då erhåller man ca 10 % på lönedelar under brytpunkten och 90 % på lönedelar över brytpunkten. Precis som vid sjuklön så räknas nivån fram genom att sjukavdrag görs och för föräldralön så utbetalas alltså en månadslön minus 30 sjukavdrag.

Med en månadslön på 39000 kr (från ett färskt tvisteexempel) så innebär det att månadslönen på 39000-de 30 sjukavdragen innebär att drygt 6000 kr/mån före skatt utbetalas i föräldralön.

Ingen föräldralön betalas på lönedelar över 55000 kr/månad (15 pbb).

7. Permission

Rätt till ledighet utan löneavdrag i samband med hastigt påkommande sjukdom i familjen och i samband med nära anhörigs död.

8. Uppsägningstid

Framförallt att uppsägningstiden vid arbetsbrist blir 1 år för den som fyllt 55 år och arbetat i minst 10 år vid företaget istället för 6 månader.

Det är inte ovanligt med att man i enskilda överenskommelser kommer överens om längre uppsägningstider än avtalet.

Och det finns mer att hämta ur kollektivavtalet!

9. Tjänstepension (kommer att förenkla denna del något)

Allmän pension tjänar du bara in på lönenivåer upp till 7,5 ibb, alltså 35563 kr/månad för 2014. Det finns ingen lagstadgad rätt till tjänstepension, så det här handlar om stora pengar. Allmän pension består av inkomstpension och premiepension, totalt 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst.

a) För den som är född 1978, eller tidigare, gäller en tjänstepensionsvariant som kallas ITP 2 (förmånsbestämd). Du börjar tjäna in denna från 28 års ålder och för att få ut fullt belopp krävs 360 tjänstemånader (30 år). Med fullt intjänande så vet du vad du kommer att få i procent av din slutlön, vilket man förstås inte kan sia om hur enkelt som helst.

Du får även en premiebestämd del på 2 % (ITPK) som du får placera själv.

Med en slutlön på 50000 kr/månad får du ut ca 13700 kr/månad före skatt PLUS ITPK:n.

b) För den som är född 1979, eller senare, gäller en variant som kallas ITP 1 (premiebestämd) och den börjar du tjäna in från 25 års ålder.

För en arbetsgivare som nytecknar kollektivavtal kan denne dock välja att ta in samtliga anställda på ITP 1. Vill du veta om det är ITP 1, eller ITP 2 som gäller, så kan du enkelt kontrollera det via Collectum.

ITP 1 är alltså premiebestämd och innebär att arbetsgivaren avsätter en premie på 4,5 % på lönedelar upp till 7,5 ibb, vilket alltså ligger på 35563 kr/månad.

På lönedelar ÖVER 35563 kr avsätter arbetsgivaren hela 30 % i premie. Du får placera 50 % i fondförsäkringar (ingen garanti) och 50 % i traditionella försäkringar (garanterad avkastning). Observera att det är bruttomånadslönen som ska inrapporteras här (för jämförelse ITP 1 och ITP 2 om vilken lön som ska rapporteras in, se Collectum).

Några saker som ska räknas in är bonus, rörlig lön, semesterlön, restidsersättning. Dessa parametrar leder till en ersättning den månad det betalas ut och får inte “smetas ut” över 12 månader. Beräkningsmetoden för pensionsgrundande inkomst vid ITP 2 skiljer sig, men går inte in i detalj på den (se länken ovan).

Med en bruttolön på 39000 kr/månad avsätter arbetsgivaren knappt 3000 kr/månad i premie.

En mycket stor skillnad mot frivilliga tjänstepensionslösningar är nivån på avgifterna, där försäkringsbolagen har sagt att marknadskrafterna kommer att hantera avgifterna. Jo jo! Den första upphandlingen som PTK genomförde sänkte i snitt avgifterna med, ta-ta, 65 %. Då hade avgifterna inte sänkts på 17 år. Den andra upphandlingen renderade i 44 % avgiftssänkning i snitt.

Dessutom ingår en sjukpension från den 91:a sjukdagen, där 65 % av lönedelar över 27750 kr/månad utbetalas.

Höll nästan på att glömma att du som är anställd på ett bolag som har tjänstepension utifrån kollektivavtal inom privata sektorn (Fråga ditt förbund om du är osäker) har tillgång till GRATIS och OBEROENDE rådgivning om pension och föräkringar.

10. Trygghetsförsäkring vid Arbetsskada – TFA

Premien för detta ligger på 0,01 % av inrapporterad lönesumma. Alla förvärvsarbetande omfattas av en allmän arbetsskadeförsäkring, men den ger begränsad ersättning. Med TFA ersätts kostnaderna för arbetsskadan, man får ersättning för karens, samt kan få motsvarande ett skadestånd utan att behöva stämma arbetsgivaren, vilket gör att det är en stor fördel för arbetsgivaren också, eftersom försäkringen s a s övertar arbetsgivarensskadeståndsansvar. Läs mer hos afa.

11. Tjänstegrupplivförsäkring – TGL

Premien för denna ligger på ca 480-600 kr/år och anställd. I TGL:en ingår grundbelopp (44400 kr upp till 266400 kr), barnbelopp, makeförsäkring och efterskydd. För mer info, se här.

Viktigt att komma ihåg återbetalningsskydd, respektive familjeskydd för tjänstepensionen. För ITP 1, eller för ITP 2.

12. Omställningsavtal via Trygghetsrådet – TRR

Arbetsgivaren betalar 0,3 % av lönesumman i avgift. På bolag med s k hängavtal*, eller företagsavtal* är avgiften på 0,7 %.

*Dessa arbetsgivare har alltså kollektivavtal, men är inte medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

Personer som blir uppsagda p g a arbetsbrist får alltså omställningsstöd via TRR. De har även under hårdast kris haft en oerhört bra statistik med 8 av 10 som erhållit ett nytt arbete på samma, eller högre nivå som tidigare och ca 7 av 10 som fått en lön på samma, eller högre nivå än tidigare. Det ingår även, för de som fyllt 40 år och arbetat i minst 5 år på ett TRR-anslutet företag en avgångsersättning (AGE). Den kan innebära att individen erhåller ca 70 % av sin lön i upp till 6 månader, tillsammans med A-kasseersättningen.

Kom ihåg att A-kasseersättningen bara ligger på 14960 kr/månad. FÖRE skatt. Och kom ihåg att en inkomstförsäkring ingår i medlemskapet och den täcker, så länge du uppfyller de kriterier som försäkringen har, din lön upp till 80 med ett tak på 100000 kr/månad % i ett halvår (reglerna och gränserna varierar utifrån vilket förbund man är medlem i). Men man kan inte stapla A-kassa, AGE och inkomstförsäkring på varandra som om de var helt oberoende av varandra. Som mest får 80 % av din lön utbetalas i total ersättning.

13. Löneavtal

Löneavtal kan se olika ut. En del innehåller förutbestämda siffror (s k pottavtal), medan andra innehåller en oenighetsklausul, alltså att om man inte kommer överens, så faller en viss siffra ut (s k stupstocksavtal), medan en del avtal inte innehåller något centralt angivet utrymme.

Men rätt till lönerevision har man bara enligt kollektivavtal, eller att du som arbetar på ett företag utan kollektivavtal skriver in det i ditt anställningsavtal.

Nu har jag bara gått in på saker som är av ett direkt värde för dig som individ och det är inte alla som omfattas av samtliga punkter som jag räknar upp ovan, men värdet uppgår till allt mellan lite över 30000 kr/år ända upp till gott och väl över 100000 kr på ett år.

Höll ju dessutom på att glömma att nämna att de år som nationaldagen infaller på en lör-, sön-, eller helgdag så får man ta ut den på en annan dag utan löneavdrag (bara det värt ca 1315 kr).

En sak som jag inte går in på här, men som är av ovärderlig betydelse är att rätten till att få ta del av relevant information och rätten till att få tycka till innan viktigare beslut fattas är en del av att det finns kollektivavtal, samt rätten att tillsammans med arbetsgivaren teckna lokala kollektivavtal, vilket är vanligt förekommande, t ex flextidsavtal, hantering av s k klämdagar, halvdagar innan helger, ev arbetstidsförkortning och mycket annat. Det kallar jag en del av ett modernt arbetsliv, där en arbetsgivare lyssnar på de konstruktiva förslag som arbetstagarna har, vilket både underlättar förankring i samband med svåra beslut och som leder till bättre beslut utifrån dialogen.

Och nej, i samverkansförhandlingar är det inte facket som bestämmer. Det gör arbetsgivaren. Och så ska det vara!

Är det en tvistefråga är det förstås i slutänden domstolen som bestämmer hur tvisten ska avgöras, om det inte går att nå en lösning via förhandling.

Nästa del kommer att fokusera på vad som finns med i paketet om du är medlem i ett fackförbund (och ja, jag kommer att stuva om bland delarna när jag är färdig). Välkommen tillbaka!

Del I

Del II

Tagged , , , , , , ,

Hur väljer man fackförbund, II – Utifrån kollektivavtal, eller vad?

Jag är väl medveten om att del I på denna odyssé kanske inte var den mest logiska, nämligen att börja med att resonera utifrån om ett fackförbund har en partipolitisk koppling eller inte. Orsaken till att jag valde att göra så är att jag har fått väldigt många frågor om det med partipolitisk koppling till fackförbunden och att många uttrycker en tveksamhet kring detta, medan det för många andra är en absolut självklarhet. Mitt mål är att visa på hela spektrat av vad facket är och kan göra, att visa på likheter och olikheter, inte att spela ut olika förbund mot varandra. Facket har viktigare uppgifter än så att ta tag i. Och vem vet, jag kanske stuvar om i de olika delarna när hela serien är klar!

I denna del tänker jag gå igenom det här med att resonera utifrån att bli medlem i ett fackförbund utifrån om ett förbund är s k avtalsbärande part, alltså att de rent konkret har varit med och förhandlat fram ett kollektivavtal, ofta tillsammans med ett, eller flera andra fackförbund och förstås tillsammans med en motpart i form av en arbetsgivarorganisation (ELLER direkt med ett företag).

Grunden för vad som utgör ett kollektivavtal är ett skriftligt (obs) avtal mellan arbetsgivarorganisation (t ex Almega, IT & Telekom-företagen) och arbetstagarorganisation, alltså det vi kallar facket (t ex IF Metall), eller mellan facket och direkt med ett företag. Tele2 är ett exempel på ett företag som har ett eget kollektivavtal. De fackliga parterna på det avtalet är Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna (för Saco-förbundens räkning), Unionen (för TCO), SEKO (för LO) och Ledarna (som ju inte är medlem i en facklig paraplyorganisation).

En stor skillnad för företagets del är att de alltså inte är med i en arbetsgivarorganisation, som i deras fall skulle ha varit just IT- & Telekom-företagen inom Almega och därmed inte kan få rådgivning av dem och inte heller förhandlingsstöd. En viktig del av kollektivavtalet, nämligen s k omställningsstöd via TRR, blir också dyrare, 0,7 % av lönesumman istället för 0,3 %.

En komplicerande faktor är att det finns gott och väl över 600 kollektivavtal, där exempelvis Sveriges Ingenjörer ensamt är part på över 80 olika kollektivavtal. Och det är därför vi i rådgivningen/jouren alltid frågar om bolaget du har anställning på har kollektivavtal och om ja, i sådana fall vilket, för om det uppstår en tvist i någon fråga så börjar man alltid med att se i a) anställningsavtalet, b) lokala och centrala kollektivavtal och c) i relevanta lagar. Även praxis från domstolar, eller t o m branschsedvänja kan bli något man tittar på.

Sedan måste man ha i bakhuvudet att det är en skillnad utifrån vilken sektor du är anställd inom, privat, statlig, eller inom kommun/landsting. Jag fokuserar något mer på privat sektor, eftersom det är mer ovanligt inom privat sektor med kollektivavtal och lokalavdelningar än inom offentlig sektor.

Så, varför ska du då ha det här med om ett förbund är s k avtalsbärande part när det handlar om att välja förbund att bli medlem i?

Till att börja med därför att de förbund som har varit med och tecknat kollektivavtalet kan förhandla i alla viktiga frågor som rör det s k verksamhetsfallet (chefstillsättnngar, budget, omorganisation, övertalighet) samt även i det s k arbetstagarfallet, alltså viktigare förändringar som berör enbart den personen beträffande arbets-, eller anställningsvillkor. Arbetsgivaren har alltså en s k primär förhandlingsskyldighet i den typen av frågor och som arbetsgivare är det väldigt värdefullt att få konstruktiv feedback på förslag som man vill driva igenom, plus att det blir avsevärt enklare att förankra det bland de anställda. Se Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) , särskilt 11 §.

Om du däremot är medlem i ett förbund som INTE finns med på kollektivavtalet så behöver arbetsgivaren bara förhandla i arbetstagarfallet (Se MBL, 13 §, 1 st), alltså när det handlar om något som rör en enskild medlems arbets-, eller anställningsvillkor. Enligt samma §, men i det andra stycket, står det också att arbetsgivaren måste förhandla (enligt MBL 11 §) med ALLA fackförbund som har medlemmar som berörs när det handlar om att bolaget behöver genomföra uppsägningar på grund av s k arbetsbrist eller vid verksamhetsövergångar. Det senare gäller dock för arbetsgivare som inte alls är bundna av ett kollektivavtal.

Konsekvensen blir alltså att man som medlem i ett förbund som inte står med på kollektivavtalet inte har chansen att kunna föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren utifrån en rättslig grund. Det ska i sammanhanget nämnas att det finns arbetsgivare där det finns personalföreningar, men dessa får då föra en dialog utifrån arbetsgivarens goda vilja, vilket tyvärr är något som kan tendera att påminna om aprilvädret.

Och är man medlem i förbund som finns med på kollektivavtalet, då finns den rättsliga grunden att etablera lokalavdelningar till de centrala fackförbunden som får förhandlingsmandat lokalt och det är där dialogen i första hand ska vara, utifrån att man bygger upp bra, tillitsfulla relationer och där man sätter verksamhetens väl och ve i fokus, men utan att för den skull äventyra arbetsmiljön och anställdas hälsa. När lokala Akademikerföreningar, Unionenklubbar, eller IF Metall-klubbar etableras så måste de även utgå från de stadgar som finns inom respektive förbund för den saken. Det utgör i alla fall, enligt mig, en nyckelfaktor i hela den svenska modellen med “medbestämmande” och kollektivavtal, att det finns en lokal part där man noga ska undvika att vara en missnöjesmegafon, utan så långt det är möjligt vara konstruktiv och komma med förslag på lösningar.

En myt här är att det är facket som fattar beslut i diverse samverkansförhandlingar, som t ex en omorganisation utgör, på ett bolag som har tecknat kollektivavtal, men det är självklart arbetsgivaren som i slutänden fattar beslutet, men förhandling ska ske innan beslut har fattats, vilket är nyckeln.

Är du som akademiker och medlem i ett Saco-anslutet förbund inom privat sektor anställd på ett företag som har kollektivavtal men inte har en Akademikerförening på plats så har förbunden flera personer som arbetar mycket aktivt med att ge medlemmar stöd med att bilda föreningar. Det är bra för arbetsgivaren, det är bra för dig som medlem och det är bra för alla anställda. Är man medlem i Unionen kontaktar man deras regionkontor och är du medlem i exempelvis IF Metall så kontaktar du dem.

Sammanfattningsvis:

a) fråga arbetsgivaren om de har tecknat kollektivavtal och om vilket. En del arbetsgivare säger att de FÖLJER ett kollektivavtal, vilket inte har samma kraft som att man tillämpar det utifrån att man har blivit fullvärdig medlem i en arbetsgivarorganisation.

b) Funderar du över var det är lämpligast att bli medlem så talar mycket för att det är klokt att gå med i ett förbund som är avtalsbärande, eftersom det ger helt andra möjligheter till att få fortlöpande information OCH att få tycka till i viktiga verksamhetsfrågor, vilket är fenomenalt för arbetsgivaren. Dessutom så är ju de förbunden avsevärt mer insatta i vad som gäller och vad som händer inom just den branschen, vilket är ännu en fördel.

c) kontakta de förbund som är parter på respektive avtal för att bolla med dem om vad som gäller om ni vill bilda en lokalavdelning när en sådan inte finns.

d) har arbetsgivaren inget kollektivavtal alls så spelar det avsevärt mindre roll vilket förbund du går med i, men ett tips är ändå att gå med i ett förbund som förstår sig på den bransch företaget verkar inom (se punkt b).

e) Baserat på Tele2-exemplet ovan så skulle medlemskap i Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna), Unionen, SEKO, eller Ledarna alltså lämpa sig extra bra utifrån att samtliga är avtalsbärande parter.

Skulle man ta ett exempel utifrån Almegas IT-avtal så är det Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna) eller Unionen som är avtalsbärande fackförbund och alltså INTE SEKO eller Ledarna.

Och i nästa del kommer jag att gå in på något som är otroligt relevant när vi pratar om kollektivavtal, nämligen om vad ett kollektivavtal innehåller och vad det innebär för dig som medlem och icke-medlem. Därefter kommer jag att gå in på saker som ingår i medlemskapet i ett fackförbund.

Och till alla fackförbund säger jag bara följande: Se till att synliggöra de kollektivavtal som ni tecknar. Det stora problemet är att arbetsgivare och medarbetare inte känner till avtalet och än mindre känner till dess innehåll. Och uppmanar vidare alla förbund att bli mycket bättre på att verka för etablerande av lokalavdelningar, vilket skapar bättre möjligheter till lokala avtal och är det bästa sättet att få koll på att/hur kollektivavtalet tillämpas.

Glöm inte heller att Saco-förbunden organiserar många chefer, totalt ca 30 %, där över 50 % av dessa är kvinnor. Unionen har ca 20 % chefsmedlemmar, men vet inte hur stor andel av dessa som är kvinnor.

Än en gång, tveka inte att kontakta mig med frågor och kommentarer, antingen här nedan, eller via Twitter.

Tills vi ses igen – Ta-tah och glöm inte att #facketäger i #mittsverige!

Tagged , , , , , , , , , , , , , , ,