Sömn, del II – Varför sover vi?

Introduktion
Del I – Vad styr sömnen?
Del III – Hur mäter man sömn och vad ÄR sömn?
Del IV – Den störda sömnen, från insomni till restless legs
Del V – Stress, vad är det och är det så farligt?
Del VI – Avslappningsövning à la Jacobson
Del VII – De 12 sömntipsen du inte klarar dig utan

Varför sover vi? (kommer att kompletteras med fler länkar, etc)

Den frågan skulle enkelt kunna besvaras genom att se vad som händer när du håller dig vaken i ett dygn. En sådan gång kommer din funktionsförmåga att försämras avsevärt och det i ett brett spektrum, med allt från försämrad uppmärksamhet till försämrad exekutiv funktionsförmåga, med effekter i stil med insomningar bakom ratten och försämrad förmåga att fatta beslut i exceptionella situationer.

Frågan skulle tämligen enkelt också kunna besvaras genom att du arbetar skiftarbete under lång tid och med rätt hög sannolikhet kommer att få besvär av lindrig, eller mer allvarlig form när det handlar om mag-/tarmsystemet.

Frågan skulle även kunna besvaras genom att se vad som händer om du under lång tid lider av insomni (engelska), eller om du lider av sömnapné, med en högre dagtidssömnighet och även ofta effekter på funktionsförmåga och hälsa, särskilt i samband med sömnapné.

Frågan skulle t o m kunna besvaras med att du blir fulare med för lite sömn! Tro mig, jag vet av egen erfarenhet, dessutom.

Den allra tyngsta förklaringen till varför vi sover är att om du inte gör det så dör du. Studier på råttor har visat att de dör efter 3-4 veckor efter att ha varit vakna hela tiden. Om man enbart stör bort den s k REM-sömnen så inträffade döden efter ca 6 veckor (se mer om REM i del III).

det finns även ett syndrom som kallas Fatal Familial Insomnia (FFI) där snittiden som passerar från att sjukdomen inträder tills personen dör är 18 månader. 18 månader där personen inte kan sova annat än mycket ytligt.

De grundläggande förklaringarna till att vi sover kan, något grovt, delas in i aspekter som handlar om återhämtning/uppbyggnad, samt aspekter som är av mer funktionell karaktär, samt i viss mån även i beteendemässiga aspekter.


* CNS=Centrala Nervsystemet

Man måste även betrakta sömnens betydelse utifrån både kortsiktiga och långsiktiga effekter.

Exempel på kortsiktiga effekter är:

Till att börja med för att förhindra ökad grad av sömnighet (alltså en ökad drift gentemot att somna utifrån för lite sömn, för dålig sömn, eller att man är vaken i fel fas av dygnsrytmen)

Det här kan man beskåda om man gör en mätning av hjärnans aktivitet i samband med sömnbrist:

De områden som är mindre aktiva förknippas med vakenhet/uppmärksamhet, samt med kognitiva/exekutiva funktioner (främre delen av hjärnan).

a) Nedsatt prestationsförmåga (i ett brett spektrum, från uppmärksamhet till exekutiv funktion Ja, jag är ändå lite stolt över den artikeln…)
b) Sämre kommunikation
c) Inlärnings-/minnesstörningar
d) Ökad hunger

P g a “a” och “b” (i viss mån även “c”) så ökar olycksrisken alltså, t ex i samband med för lite sömn (folk som av olika skäl har vakat, eller inte kunnat sova), för dålig sömn (t ex p g a oro inför morgondagen, vilket trycker ned mängden djupsömn, m m, alternativt att man lider av sömnapné och därför har en försämrad sömnkvalitet), eller att man kör bil, arbetar, eller dylikt under en tid på dygnet då vi på grund av vår dygnsrytm inte fungerar optimalt (t ex nattarbetande, skiftarbetande, eller väldigt tidiga morgonpass).

Exempel på några långsiktiga effekter av för lite/störd sömn är:

a) förämrad anabolism
b) Störd hormonbalans – I normala fall utsöndras exempelvis tillväxthormon framförallt under den första delen av sömnen, som vanligtvis kännetecknas av hög andel djupsömn. Insulinresistens är ett annat fenomen som kan ha en koppling till störd sömn/för lite sömn.
c) Nedtryckt immunfunktion – Vissa parametrar av immunsystemet är så intimt associerade till sömnen att det är svårt att säga om sömnen initierar vissa immunsystemsaktiviteter eller om det är tvärtom.
d) Fulhet!
e) Hämmad könsdrift (för män)
f) höjd ämnesomsättning

Det kan i värsta fall leda till en ökad sjukdomsrisk och dödlighet:

a) Hjärt-/kärlsjukdomar
b) Mag-/tarmproblem
c) Diabetes
d) Övervikt
e) Ökad risk att dö i förtid

Vi behöver alltså en balans mellan s k nedbrytande processer och uppbyggande processer och i detta sammanhang utgör just sömnen en av de viktigaste faktorerna för att återhämtningen ska vara god både på kort och lång sikt.

Kom ihåg att sömnbehovet är ytterst individuellt. De flesta sover ca 7 h/natt under arbetsveckorna och ca 1 timme längre under helgerna, men ca 15 % av befolkningen sover regelmässigt kortare än 7 h/natt och ca 5 % kortare än 6 h/natt. Einstein var en långsovare av rang, sov runt 11 h/dygn, medan en sådan som Leonardo da Vinci sägs ha sovit 15-20 minuter var fjärde timme.

Dessutom sover vi olika länge beroende på vår ålder OCH att vi har olika fördelning av de olika s k sömnstadierna (se mer om dem i del 3, som kommer att handla om hur man mäter sömn, m m). Vi sover alltså vanligen kortare i takt med ökad ålder och när vi är yngre har vi en avsevärt högre andel av s k REM-sömn (det vi normalt förknippar med s k “drömsömn”) och djupsömn.

Kvittot får du som sagt varje dag – upplever du hög grad av sömnighet under stora delar av dagen så är sannolikheten hög att du sover för lite, eller kan ha en störd sömn. Det kan dock, bl a p g a stress, vara svårt att känna den s k latenta sömnigheten, vilken s a s maskeras bakom fysisk och mental aktivitet, uppvarvning p g a stress, eller liknande.

Det är dock en mycket stor skillnad på att ha tillfälliga besvär med sömnen, kontra att ha det flera (>3) nätter i veckan där det dessutom finns en koppling till ökad sömnighet dagtid, eventuella hälsobesvär, samt eventuella funktionsbesvär. Sömnproblem och regelbunden trötthet kan ha väldigt många underliggande orsaker, vilket gör att det är en läkare som ska diagnosticera det hela.

Kör du bil (eller andra färdmedel) nattetid eller väldigt tidiga morgnar, särskilt om du dessutom har sovit för lite innan/haft störd sömn så är rådet att du ska vara mycket försiktig med tanke på olycksrisken. Se denna graf:

Bilden visar alltså den relativa risken för att drabbas av en bilolycka beroende på vilken tid på dygnet det är och ni ser också den relativa risken när man har exkluderat alkoholintag.

I vanlig ordning, tveka inte att ställa frågor, eller kommentera här, eller så kontaktar du mig via Twitter. Nästa del kommer alltså att handla om hur man mäter sömn och därefter går jag in på lite olika sömnstörningar, kort om hur man kan diagnosticera dem och kort om hur man kan behandla vissa av dem.

Var rädda om er!

Advertisements
Tagged , , , , , , , , , , , , , , , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: