Hur väljer man fackförbund, del V – Nu ska arbetsgivardjävlarna få se på fan!

“Nu ska vi visa arbetsgivaren vem som bestämmer. De ska få se på fan i den här förhandlingen! Sätt åt dem riktigt ordentligt!”

Ovanstående är något jag vid något enstaka tillfälle har fått höra, men jag vill noga betona att det är otroligt ovanligt.

Det första budskap jag däremot vill föra fram är att en överväldigande majoritet av alla arbetsgivare är BRA arbetsgivare.

Det andra budskap jag vill föra fram är att de flesta fackförbund, både centralt och lokalt, är BRA fackförbund.

Och det tredje budskapet, som riktas till både arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer och arbetstagare, samt arbetstagarorganisationer är att det enda som i det långa loppet kommer att förbättra något är konstruktiv dialog där parterna lokalt och centralt respekterar varandra.

Att föra fram saker som vore man en vandrande missnöjesmegafon kommer aldrig att hjälpa till med att förbättra något. Det enda som inträffar då är att saker polariseras och jag vill hävda bestämt att förhållandet arbetsgivare och arbetstagare inte är ett bipolariserat förhållande för fem öre, annat än att arbetsgivaren förstås är den som bestämmer och den som leder och fördelar arbetet.

Och precis som det inte är konstruktivt att vara missnöjesmegafon så är det inte heller konstruktivt att som arbetsgivare/arbetsgivarorganisation föra fram myter om att alla fackförbund är bromsklossar och bara vill företagen ont, samt att lagar och kollektivavtal är något negativt och att alla fackförbund är socialistiska, eller har partipolitiska kopplingar öht. För det är inte på det sättet (Se exempelvis del I i min serie, länk längre ned).

För saken är helt enkelt den att vi sitter i samma djävla båt och då är det enda som gäller att vi agerar för att få fart på årorna och samtidigt säkerställa att vi har flytvästar, livbojar och att det inte finns några läckor i båten. Att vi tillsammans tar det gemensamma ansvaret för att utveckla företaget. En av många oerhört strategiska frågor för företagen är t ex att arbeta strategiskt och kontinuerligt med systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett arbete som alltför ofta fokuserar på fysiska faktorer, medan det som verkligen behöver utvecklas är att arbeta med psykosociala faktorer, som stress, m m. Inte minst med tanke på att mängden övertidsuttag de senaste åren har ökat lavinartat. I vanlig ordning mycket bra rapport av TCO.

För att få full schvung beträffande det andra och det tredje budskapet så underlättas allt av att det finns lokala arbetstagarparter, alltså i form av Akademikerförening, Unionenklubb, IF Metall-avdelning, o dyl. Enligt många samverkansavtal (en del av kollektivavtal inom flera kollektivavtalsområden) så ska s k samverkansförhandlingar ske i första hand med de som är anställda på arbetsplatsen. Och så ska det vara, tycker jag, men då kräver det att arbetsgivare visar att de ser positivt på det hela och att vi från förbunden drar vårt strå till stacken och slutar upp med att sitta på kontoret – Ut och träffa medlemmar och oorganiserade, bövlar anamma.

Jag måste nämna de mycket lyckosamma projekt vi från Akademiker-håll har lanserat kring att stötta medlemmar med att bilda Akademikerföreningar inom ett antal kollektivavtalsområden (Handels- och Tjänsteområdet, IT- och Telekom-avtalen, Svenska Teknik- och Designföretagen, Teknikarbetsgivarna, Industri- och Kemi-gruppen, samt Skogsindustrierna), men att vi inte har gjort det till vilket pris som helst. Vi har gjort det exceptionellt resurssmart och aldrig med målet att få igån en förening bara för att. Är du f ö medlem i ett Saco-anslutet förbund och vill veta mer om att etablera en Akademikerförening, maila lfr[at]sverigesingenjorer.se. Är du medlem i Unionen, kontakta respektive regionkontor.

Vi har nämligen varit mycket måna om att medlemmarna ska skapa BRA föreningar som ska fortleva under lång tid och att föreningarna ska vara just konstruktiva, kommunikativa (med arbetsgivaren, medlemmarna och med oss på förbunden) och inte nödvändigtvis att det första man lokalt gör är hänvisa till en paragraf, utan att man initialt fokuserar på att bygga upp relationen med arbetsgivaren. En utmaning, kan jag lova, särskilt på företag med tusentals anställda i hela landet och kanske ägare som inte är helt bekanta med den svenska modellen.

För det handlar faktiskt inte bara om att gå en viss väg, utan det handlar ibland även om att vägen måste byggas, utifrån de resurser som finns. Och därför satte jag och mina kolleger som satt med i en Akademikerförenings styrelse (i mitt fall i nio år, varav fem som ordförande) en ära i att alltid börja med att prata med ledningen, inte genom att per omgående påkalla en tvisteförhandling. För egen del hänvisade jag för första gången till paragrafer enligt Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och Lagen om anställningsskydd (LAS) först under det nionde året och då för att göra arbetsgivaren medveten om att vi för verksamhetens bästa borde säkerställa att en medarbetare i laboratoriet tillsvidareanställdes.

Vi var alltid noga med att ställa frågor till arbetsgivaren.

Vi var alltid noga med att tala om vad vi tyckte.

Vi var nästan alltid noga med att komma med förslag till lösning.

Vi försökte så gott vi bara kunde ge en bra information till medlemmarna och ha en bra dialog med dem.

Mer än så kan man inte göra. Mer än så SKA man inte göra som lokalfacklig part.

För att förbättra ytterligare den lokala dialogen mellan exempelvis Akademikerföreningar, eller Unionenklubbar och arbetsgivare så anser jag att vi från alla håll och kanter måste lyfta fram goda exempel, för det är så fruktansvärt enkelt att lyfta fram dåliga exempel och att gorma om hur åt helvete det är att det ska gå till på det sättet. Men vad blir egentligen bättre av det? En stor risk är nämligen att om det är en genuint dålig arbetsgivare, att den bara blir än mer försiktig, än mindre informativ, än mindre dialogsökande och att det t o m kan bli värre framledes.

Jag säger inte att det alltid är enkelt, men om t ex erfarenhet av att ha varit engagerad lokalfackligt ska vara så karriärmeriterande som vi från förbunden gärna vill göra gällande, då måste vi kunna visa på just de goda exemplen och dessa goda exempel får en ökad genomslagskraft om det sker i samarbete med arbetsgivare, för det är ju just det allt handlar om.

Som arbetsgivare handlar det om att maximera användningen av alla smarta medarbetare, eftersom det är otroligt värdefullt att snabbt kunna förankra beslut och, vilket är än viktigare, att kunna få konstruktiv feedback som gör att besluten blir ännu bättre från början!

De tidigare publicerade delarna finner du nedan:

Del I – Om att välja utifrån partipolitisk koppling eller inte?

Del II – Ska man välja utifrån att förbundet är med och tecknar kollektivavtal i branschen man arbetar inom?

Del III – Vad innehåller egentligen ett kollektivavtal? Är det ett fängelse? (Nope)

Del IV – Vad finns det för bra saker som ingår i och med att du går med i ett fackförbund?

Advertisements
Tagged , , , , , , , , , , , , , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: