Hur väljer man fackförbund, III – Vad innehåller ett kollektivavtal?

Ursprungligen publicerad 2012-04-26, uppdaterad 2014-12-03

Den här posten handlar avsevärt mindre om HUR man väljer ett fackförbund att bli medlem i utan fokuserar på den, enligt mig, absolut viktigaste konsekvensen av – och upprinnelsen till – den svenska modellen och det tyngst vägande skälet till att fackförbund existerar, nämligen att man genom samarbete verkar för att få till goda villkor på ett sätt som anpassas efter en specifik branschs behov och förutsättningar.

Jag ska helt enkelt tala om vad ett kollektivavtal kan innehålla och hoppas att det ska bidra till att fler får kännedom om kollektivavtal, att fler slutar att ta kollektivavtal för givna och att många slutar att klanka på något som är mycket gynnsamt för arbetsgivare och arbetstagare. Vissa förenklingar har gjorts, för att hålla det hyfsat kort (det är ändå mycket information, får jag lov att erkänna).

Kom till att börja med ihåg att det finns över 600 olika kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden och att det, med all rätt, finns variationer mellan kollektivavtalen.

Ett kollektivavtal är, som jag skrev om igår, ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation (t ex IT & Telekom-företagen inom Almega) och en arbetstagarorganisation (Sveriges Ingenjörer, Unionen, m fl), eller mellan en arbetstagarorganisation och ett företag (Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Unionen, SEKO och Ledarna har ett företagsavtal med Tele 2). När avtal råder så råder fredsplikt. Sverige hade enormt mycket strejker innan den svenska modellen föddes, med BNP-bortfall på hiskeliga nivåer.

Det kollektivavtal jag utgår från i detta exempel är avtalet som är tecknat mellan Almega, eller rättare sagt IT & Telekom-företagen inom Almega och Unionen, samt Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna (OBS att detta är skrivningar från avtalet som löper ut 31/3 2016 och även att detta inte är text från avtalet i sin helhet, men det ger en tydlig bild av de delar som leder till ett mycket konkret värde för medlemmar och, på gott och ont, till icke-medlemmar).

*Prisbasbelopp (Pbb – används vid beräkning av sjuk- och föräldralön)=44400 kr (2014)
*Inkomstbasbelopp (Ibb – används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och för nivågräns för tjänstepension enligt modellen som heter ITP1, premiebestämd tjänstepension)=56900 kr
*7,5 pbb motsvarar 27750 kr/månad
*7,5 ibb motsvarar 35563 kr/månad

1. Tydligare skrivningar och regler kring provanställning

a) att provanställning får ingås om medarbetarens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade
b) att det föreligger särskilda skäl att pröva kvalifikationerna mot arbetsuppgifternas speciella krav
c) arbetsgivarens rätt att anställa på prov kan sägas upp vid missbruk av provanställningsreglerna
d) ömsesidig uppsägningstid om en månad om någon av parterna vill avbryta provanställningen i förtid.

Enligt lag ska man meddela 14 dagar i förväg om provanställning ska avbrytas i förtid.

2. Övertidsersättning

a) Kl 06-20 helgfri måndag-fredag ersätts i pengar månadslönen/94 och i tid 1,5 timmar för varje övertidstimme (enkel övertid).
b) Under annan tid ersätts i pengar månadslönen/72 och i tid 2 timmar för varje övertidstimme (kvalificerad övertid).

Övertiden ska vara beordrad i förväg eller godkännas i efterhand av arbetsgivaren. Övertiden beräknas utifrån arbetstiden per DAG.

c) för chefer eller medarbetare som har frihet i arbetstidsförläggningen kan överenskommelse träffas om att övertidsersättning istället ges genom högre lön och/eller tre, eller fem extra semesterdagar.

T ex Sveriges Ingenjörer har ett beräkningsverktyg via hemsidan (efter inloggning) för att vid överenskommelser enligt c räkna ut vad övertiden är värd utifrån en uppskattning av antalet övertidstimmar per år.

3. Restidsersättning

För restid under ordinarie arbetstid betalas ordinarie lön. För restid utanför ordinarie arbetstid betalas restidsersättning.

a) För restid från kl 18 dag före arbetsfri dag (t ex en fredag) till kl 06 dag efter arbetsfri dag (t ex en vanlig måndag) ger en ersättning på månadslönen/190.
b) Övrig tid ges en ersättning på månadslönen/240.

4. Tillägg vid obekväm arbetstid, samt beredskapsersättning

a) OB: må-fre, kl 18-24, månadslönen/600, till en högsta ersättning från kl 07 på t ex jul- och nyårsafton till kl 00 första vardagen efter helgen på månadslönen/150. (3 mellannivåer utelämnade)
b) Beredskap (att vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen): från måndag kl 00-fredag kl 18, månadslönen/1800, till en högsta ersättning för motsvarande tider som vid OB ovan på månadslönen/350. (2 mellannivåer utelämnade)

5. Sjuklön

Fr o m 15:e arbetsdagen utbetalas sjuklön fram till den 90:e kalenderdagen under sjukdomsperioden (för de som varit anställda i minst ett år eller kommer direkt från en anställning där man haft samma rätt). Övriga medarbetare har rätt till sjuklön från den 15:e till den 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

Från försäkringskassan får du som mest ut 21534 kr före skatt under 2014, vilket är ett bra riktmärke på effekten av sjuklönen. Sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är årsinkomsten x 0,97, med ett tak på 7,5 pbb (333000), vilket sedan multipliceras med 0,8, för att slutligen divideras med 12 för att få fram det månatliga taket.

Från den 15:e dagen ersätter arbetsgivaren med 10 % på lönedelar om högst 27500 kr/månad och med 90 % på lönedelar ÖVER 27750 kr/månad. Vid en lön på 35000 kr/månad motsvarar det ca 10000 kr om du är sjuk i en hel månad i jämförelse med ett bolag utan kollektivavtal.

Vid längre sjukskrivningar än 90 dagar, se punkt 9.

Obs att de första 14 dagarna, minus karensdagen, betalar arbetsgivaren din sjuklön.

6. Föräldralön

Har du varit anställd i minst ett år får du föräldralön för två 30-dagarsperioder i samband med hel föräldrapenning och har du varit anställd i över tre år får du ersättning för hela fem 30-dagarsperioder.

Här går brytpunkten vid 10 pbb, vilket motsvarar 37000 kr/månad för 2014 och då erhåller man ca 10 % på lönedelar under brytpunkten och 90 % på lönedelar över brytpunkten. Precis som vid sjuklön så räknas nivån fram genom att sjukavdrag görs och för föräldralön så utbetalas alltså en månadslön minus 30 sjukavdrag.

Med en månadslön på 39000 kr (från ett färskt tvisteexempel) så innebär det att månadslönen på 39000-de 30 sjukavdragen innebär att drygt 6000 kr/mån före skatt utbetalas i föräldralön.

Ingen föräldralön betalas på lönedelar över 55000 kr/månad (15 pbb).

7. Permission

Rätt till ledighet utan löneavdrag i samband med hastigt påkommande sjukdom i familjen och i samband med nära anhörigs död.

8. Uppsägningstid

Framförallt att uppsägningstiden vid arbetsbrist blir 1 år för den som fyllt 55 år och arbetat i minst 10 år vid företaget istället för 6 månader.

Det är inte ovanligt med att man i enskilda överenskommelser kommer överens om längre uppsägningstider än avtalet.

Och det finns mer att hämta ur kollektivavtalet!

9. Tjänstepension (kommer att förenkla denna del något)

Allmän pension tjänar du bara in på lönenivåer upp till 7,5 ibb, alltså 35563 kr/månad för 2014. Det finns ingen lagstadgad rätt till tjänstepension, så det här handlar om stora pengar. Allmän pension består av inkomstpension och premiepension, totalt 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst.

a) För den som är född 1978, eller tidigare, gäller en tjänstepensionsvariant som kallas ITP 2 (förmånsbestämd). Du börjar tjäna in denna från 28 års ålder och för att få ut fullt belopp krävs 360 tjänstemånader (30 år). Med fullt intjänande så vet du vad du kommer att få i procent av din slutlön, vilket man förstås inte kan sia om hur enkelt som helst.

Du får även en premiebestämd del på 2 % (ITPK) som du får placera själv.

Med en slutlön på 50000 kr/månad får du ut ca 13700 kr/månad före skatt PLUS ITPK:n.

b) För den som är född 1979, eller senare, gäller en variant som kallas ITP 1 (premiebestämd) och den börjar du tjäna in från 25 års ålder.

För en arbetsgivare som nytecknar kollektivavtal kan denne dock välja att ta in samtliga anställda på ITP 1. Vill du veta om det är ITP 1, eller ITP 2 som gäller, så kan du enkelt kontrollera det via Collectum.

ITP 1 är alltså premiebestämd och innebär att arbetsgivaren avsätter en premie på 4,5 % på lönedelar upp till 7,5 ibb, vilket alltså ligger på 35563 kr/månad.

På lönedelar ÖVER 35563 kr avsätter arbetsgivaren hela 30 % i premie. Du får placera 50 % i fondförsäkringar (ingen garanti) och 50 % i traditionella försäkringar (garanterad avkastning). Observera att det är bruttomånadslönen som ska inrapporteras här (för jämförelse ITP 1 och ITP 2 om vilken lön som ska rapporteras in, se Collectum).

Några saker som ska räknas in är bonus, rörlig lön, semesterlön, restidsersättning. Dessa parametrar leder till en ersättning den månad det betalas ut och får inte “smetas ut” över 12 månader. Beräkningsmetoden för pensionsgrundande inkomst vid ITP 2 skiljer sig, men går inte in i detalj på den (se länken ovan).

Med en bruttolön på 39000 kr/månad avsätter arbetsgivaren knappt 3000 kr/månad i premie.

En mycket stor skillnad mot frivilliga tjänstepensionslösningar är nivån på avgifterna, där försäkringsbolagen har sagt att marknadskrafterna kommer att hantera avgifterna. Jo jo! Den första upphandlingen som PTK genomförde sänkte i snitt avgifterna med, ta-ta, 65 %. Då hade avgifterna inte sänkts på 17 år. Den andra upphandlingen renderade i 44 % avgiftssänkning i snitt.

Dessutom ingår en sjukpension från den 91:a sjukdagen, där 65 % av lönedelar över 27750 kr/månad utbetalas.

Höll nästan på att glömma att du som är anställd på ett bolag som har tjänstepension utifrån kollektivavtal inom privata sektorn (Fråga ditt förbund om du är osäker) har tillgång till GRATIS och OBEROENDE rådgivning om pension och föräkringar.

10. Trygghetsförsäkring vid Arbetsskada – TFA

Premien för detta ligger på 0,01 % av inrapporterad lönesumma. Alla förvärvsarbetande omfattas av en allmän arbetsskadeförsäkring, men den ger begränsad ersättning. Med TFA ersätts kostnaderna för arbetsskadan, man får ersättning för karens, samt kan få motsvarande ett skadestånd utan att behöva stämma arbetsgivaren, vilket gör att det är en stor fördel för arbetsgivaren också, eftersom försäkringen s a s övertar arbetsgivarensskadeståndsansvar. Läs mer hos afa.

11. Tjänstegrupplivförsäkring – TGL

Premien för denna ligger på ca 480-600 kr/år och anställd. I TGL:en ingår grundbelopp (44400 kr upp till 266400 kr), barnbelopp, makeförsäkring och efterskydd. För mer info, se här.

Viktigt att komma ihåg återbetalningsskydd, respektive familjeskydd för tjänstepensionen. För ITP 1, eller för ITP 2.

12. Omställningsavtal via Trygghetsrådet – TRR

Arbetsgivaren betalar 0,3 % av lönesumman i avgift. På bolag med s k hängavtal*, eller företagsavtal* är avgiften på 0,7 %.

*Dessa arbetsgivare har alltså kollektivavtal, men är inte medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

Personer som blir uppsagda p g a arbetsbrist får alltså omställningsstöd via TRR. De har även under hårdast kris haft en oerhört bra statistik med 8 av 10 som erhållit ett nytt arbete på samma, eller högre nivå som tidigare och ca 7 av 10 som fått en lön på samma, eller högre nivå än tidigare. Det ingår även, för de som fyllt 40 år och arbetat i minst 5 år på ett TRR-anslutet företag en avgångsersättning (AGE). Den kan innebära att individen erhåller ca 70 % av sin lön i upp till 6 månader, tillsammans med A-kasseersättningen.

Kom ihåg att A-kasseersättningen bara ligger på 14960 kr/månad. FÖRE skatt. Och kom ihåg att en inkomstförsäkring ingår i medlemskapet och den täcker, så länge du uppfyller de kriterier som försäkringen har, din lön upp till 80 med ett tak på 100000 kr/månad % i ett halvår (reglerna och gränserna varierar utifrån vilket förbund man är medlem i). Men man kan inte stapla A-kassa, AGE och inkomstförsäkring på varandra som om de var helt oberoende av varandra. Som mest får 80 % av din lön utbetalas i total ersättning.

13. Löneavtal

Löneavtal kan se olika ut. En del innehåller förutbestämda siffror (s k pottavtal), medan andra innehåller en oenighetsklausul, alltså att om man inte kommer överens, så faller en viss siffra ut (s k stupstocksavtal), medan en del avtal inte innehåller något centralt angivet utrymme.

Men rätt till lönerevision har man bara enligt kollektivavtal, eller att du som arbetar på ett företag utan kollektivavtal skriver in det i ditt anställningsavtal.

Nu har jag bara gått in på saker som är av ett direkt värde för dig som individ och det är inte alla som omfattas av samtliga punkter som jag räknar upp ovan, men värdet uppgår till allt mellan lite över 30000 kr/år ända upp till gott och väl över 100000 kr på ett år.

Höll ju dessutom på att glömma att nämna att de år som nationaldagen infaller på en lör-, sön-, eller helgdag så får man ta ut den på en annan dag utan löneavdrag (bara det värt ca 1315 kr).

En sak som jag inte går in på här, men som är av ovärderlig betydelse är att rätten till att få ta del av relevant information och rätten till att få tycka till innan viktigare beslut fattas är en del av att det finns kollektivavtal, samt rätten att tillsammans med arbetsgivaren teckna lokala kollektivavtal, vilket är vanligt förekommande, t ex flextidsavtal, hantering av s k klämdagar, halvdagar innan helger, ev arbetstidsförkortning och mycket annat. Det kallar jag en del av ett modernt arbetsliv, där en arbetsgivare lyssnar på de konstruktiva förslag som arbetstagarna har, vilket både underlättar förankring i samband med svåra beslut och som leder till bättre beslut utifrån dialogen.

Och nej, i samverkansförhandlingar är det inte facket som bestämmer. Det gör arbetsgivaren. Och så ska det vara!

Är det en tvistefråga är det förstås i slutänden domstolen som bestämmer hur tvisten ska avgöras, om det inte går att nå en lösning via förhandling.

Nästa del kommer att fokusera på vad som finns med i paketet om du är medlem i ett fackförbund (och ja, jag kommer att stuva om bland delarna när jag är färdig). Välkommen tillbaka!

Del I

Del II

Advertisements
Tagged , , , , , , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: