Hur väljer man fackförbund, II – Utifrån kollektivavtal, eller vad?

Jag är väl medveten om att del I på denna odyssé kanske inte var den mest logiska, nämligen att börja med att resonera utifrån om ett fackförbund har en partipolitisk koppling eller inte. Orsaken till att jag valde att göra så är att jag har fått väldigt många frågor om det med partipolitisk koppling till fackförbunden och att många uttrycker en tveksamhet kring detta, medan det för många andra är en absolut självklarhet. Mitt mål är att visa på hela spektrat av vad facket är och kan göra, att visa på likheter och olikheter, inte att spela ut olika förbund mot varandra. Facket har viktigare uppgifter än så att ta tag i. Och vem vet, jag kanske stuvar om i de olika delarna när hela serien är klar!

I denna del tänker jag gå igenom det här med att resonera utifrån att bli medlem i ett fackförbund utifrån om ett förbund är s k avtalsbärande part, alltså att de rent konkret har varit med och förhandlat fram ett kollektivavtal, ofta tillsammans med ett, eller flera andra fackförbund och förstås tillsammans med en motpart i form av en arbetsgivarorganisation (ELLER direkt med ett företag).

Grunden för vad som utgör ett kollektivavtal är ett skriftligt (obs) avtal mellan arbetsgivarorganisation (t ex Almega, IT & Telekom-företagen) och arbetstagarorganisation, alltså det vi kallar facket (t ex IF Metall), eller mellan facket och direkt med ett företag. Tele2 är ett exempel på ett företag som har ett eget kollektivavtal. De fackliga parterna på det avtalet är Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna (för Saco-förbundens räkning), Unionen (för TCO), SEKO (för LO) och Ledarna (som ju inte är medlem i en facklig paraplyorganisation).

En stor skillnad för företagets del är att de alltså inte är med i en arbetsgivarorganisation, som i deras fall skulle ha varit just IT- & Telekom-företagen inom Almega och därmed inte kan få rådgivning av dem och inte heller förhandlingsstöd. En viktig del av kollektivavtalet, nämligen s k omställningsstöd via TRR, blir också dyrare, 0,7 % av lönesumman istället för 0,3 %.

En komplicerande faktor är att det finns gott och väl över 600 kollektivavtal, där exempelvis Sveriges Ingenjörer ensamt är part på över 80 olika kollektivavtal. Och det är därför vi i rådgivningen/jouren alltid frågar om bolaget du har anställning på har kollektivavtal och om ja, i sådana fall vilket, för om det uppstår en tvist i någon fråga så börjar man alltid med att se i a) anställningsavtalet, b) lokala och centrala kollektivavtal och c) i relevanta lagar. Även praxis från domstolar, eller t o m branschsedvänja kan bli något man tittar på.

Sedan måste man ha i bakhuvudet att det är en skillnad utifrån vilken sektor du är anställd inom, privat, statlig, eller inom kommun/landsting. Jag fokuserar något mer på privat sektor, eftersom det är mer ovanligt inom privat sektor med kollektivavtal och lokalavdelningar än inom offentlig sektor.

Så, varför ska du då ha det här med om ett förbund är s k avtalsbärande part när det handlar om att välja förbund att bli medlem i?

Till att börja med därför att de förbund som har varit med och tecknat kollektivavtalet kan förhandla i alla viktiga frågor som rör det s k verksamhetsfallet (chefstillsättnngar, budget, omorganisation, övertalighet) samt även i det s k arbetstagarfallet, alltså viktigare förändringar som berör enbart den personen beträffande arbets-, eller anställningsvillkor. Arbetsgivaren har alltså en s k primär förhandlingsskyldighet i den typen av frågor och som arbetsgivare är det väldigt värdefullt att få konstruktiv feedback på förslag som man vill driva igenom, plus att det blir avsevärt enklare att förankra det bland de anställda. Se Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) , särskilt 11 §.

Om du däremot är medlem i ett förbund som INTE finns med på kollektivavtalet så behöver arbetsgivaren bara förhandla i arbetstagarfallet (Se MBL, 13 §, 1 st), alltså när det handlar om något som rör en enskild medlems arbets-, eller anställningsvillkor. Enligt samma §, men i det andra stycket, står det också att arbetsgivaren måste förhandla (enligt MBL 11 §) med ALLA fackförbund som har medlemmar som berörs när det handlar om att bolaget behöver genomföra uppsägningar på grund av s k arbetsbrist eller vid verksamhetsövergångar. Det senare gäller dock för arbetsgivare som inte alls är bundna av ett kollektivavtal.

Konsekvensen blir alltså att man som medlem i ett förbund som inte står med på kollektivavtalet inte har chansen att kunna föra en konstruktiv dialog med arbetsgivaren utifrån en rättslig grund. Det ska i sammanhanget nämnas att det finns arbetsgivare där det finns personalföreningar, men dessa får då föra en dialog utifrån arbetsgivarens goda vilja, vilket tyvärr är något som kan tendera att påminna om aprilvädret.

Och är man medlem i förbund som finns med på kollektivavtalet, då finns den rättsliga grunden att etablera lokalavdelningar till de centrala fackförbunden som får förhandlingsmandat lokalt och det är där dialogen i första hand ska vara, utifrån att man bygger upp bra, tillitsfulla relationer och där man sätter verksamhetens väl och ve i fokus, men utan att för den skull äventyra arbetsmiljön och anställdas hälsa. När lokala Akademikerföreningar, Unionenklubbar, eller IF Metall-klubbar etableras så måste de även utgå från de stadgar som finns inom respektive förbund för den saken. Det utgör i alla fall, enligt mig, en nyckelfaktor i hela den svenska modellen med “medbestämmande” och kollektivavtal, att det finns en lokal part där man noga ska undvika att vara en missnöjesmegafon, utan så långt det är möjligt vara konstruktiv och komma med förslag på lösningar.

En myt här är att det är facket som fattar beslut i diverse samverkansförhandlingar, som t ex en omorganisation utgör, på ett bolag som har tecknat kollektivavtal, men det är självklart arbetsgivaren som i slutänden fattar beslutet, men förhandling ska ske innan beslut har fattats, vilket är nyckeln.

Är du som akademiker och medlem i ett Saco-anslutet förbund inom privat sektor anställd på ett företag som har kollektivavtal men inte har en Akademikerförening på plats så har förbunden flera personer som arbetar mycket aktivt med att ge medlemmar stöd med att bilda föreningar. Det är bra för arbetsgivaren, det är bra för dig som medlem och det är bra för alla anställda. Är man medlem i Unionen kontaktar man deras regionkontor och är du medlem i exempelvis IF Metall så kontaktar du dem.

Sammanfattningsvis:

a) fråga arbetsgivaren om de har tecknat kollektivavtal och om vilket. En del arbetsgivare säger att de FÖLJER ett kollektivavtal, vilket inte har samma kraft som att man tillämpar det utifrån att man har blivit fullvärdig medlem i en arbetsgivarorganisation.

b) Funderar du över var det är lämpligast att bli medlem så talar mycket för att det är klokt att gå med i ett förbund som är avtalsbärande, eftersom det ger helt andra möjligheter till att få fortlöpande information OCH att få tycka till i viktiga verksamhetsfrågor, vilket är fenomenalt för arbetsgivaren. Dessutom så är ju de förbunden avsevärt mer insatta i vad som gäller och vad som händer inom just den branschen, vilket är ännu en fördel.

c) kontakta de förbund som är parter på respektive avtal för att bolla med dem om vad som gäller om ni vill bilda en lokalavdelning när en sådan inte finns.

d) har arbetsgivaren inget kollektivavtal alls så spelar det avsevärt mindre roll vilket förbund du går med i, men ett tips är ändå att gå med i ett förbund som förstår sig på den bransch företaget verkar inom (se punkt b).

e) Baserat på Tele2-exemplet ovan så skulle medlemskap i Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna), Unionen, SEKO, eller Ledarna alltså lämpa sig extra bra utifrån att samtliga är avtalsbärande parter.

Skulle man ta ett exempel utifrån Almegas IT-avtal så är det Sveriges Ingenjörer (+Jusek och Civilekonomerna) eller Unionen som är avtalsbärande fackförbund och alltså INTE SEKO eller Ledarna.

Och i nästa del kommer jag att gå in på något som är otroligt relevant när vi pratar om kollektivavtal, nämligen om vad ett kollektivavtal innehåller och vad det innebär för dig som medlem och icke-medlem. Därefter kommer jag att gå in på saker som ingår i medlemskapet i ett fackförbund.

Och till alla fackförbund säger jag bara följande: Se till att synliggöra de kollektivavtal som ni tecknar. Det stora problemet är att arbetsgivare och medarbetare inte känner till avtalet och än mindre känner till dess innehåll. Och uppmanar vidare alla förbund att bli mycket bättre på att verka för etablerande av lokalavdelningar, vilket skapar bättre möjligheter till lokala avtal och är det bästa sättet att få koll på att/hur kollektivavtalet tillämpas.

Glöm inte heller att Saco-förbunden organiserar många chefer, totalt ca 30 %, där över 50 % av dessa är kvinnor. Unionen har ca 20 % chefsmedlemmar, men vet inte hur stor andel av dessa som är kvinnor.

Än en gång, tveka inte att kontakta mig med frågor och kommentarer, antingen här nedan, eller via Twitter.

Tills vi ses igen – Ta-tah och glöm inte att #facketäger i #mittsverige!

Advertisements
Tagged , , , , , , , , , , , , , , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: