GS-IT, eller “para sit”?

Ja, det är alltså frågan. “Para sit” skall uttalas som om du är från något byasamhälle i Norrbotten och lika gärna talar byfinska, som bysvenska. Och ofta sammanfalla de två. Det står förstås för “bara skit” och det för mig åter till ämnet som sådant, att saker skall benämnas för vad de är. Skit kommer alltid att vara skit, oavsett hur man förpackar det.

När jag var laboratoriechef för ett sömn- och stresslaboratorium så hade vi en devis som delades av många elektrofysiologiska labb världen över: SISU, vilket alltså innebär skit in, skit ut. Man kan alltså inte vänta sig bättre signaler än de man har lagt grunden för att kunna spela in. För er som vet hur en hjärnaktivitets (EEG)-signal ska se ut är det inga problem med att se att det är en dålig signal, men det gör inte saken bättre, för då måste man likförbaskat göra om hela rasket, vilket är kostsamt utav bara tusan.

Så för att kunna säkerställa att man inte får in skitsignaler, så måste man veta vilka frågor man ska ställa och kunna ge svar på de flesta själv. Ska man kunna bedöma om man har fått in skitsignaler, ja, ni fattar poängen, man måste ha kunskapen om hur en önskvärd signal ska se ut och då är det bara att göra om.

Det finns en sjukdom när det gäller hantering av IT-frågor som innebär att personer som inte kan någonting upphandlar saker av personer som gör allt för att vinna stora kontrakt och sedan sitter man där med ett kontrakt som visade sig vara avsevärt dyrare än det hade varit att behålla status quo.

Detta för att man inte vet något om vad en god IT-verksamhet faktiskt utgörs av och lika mycket för att man inte kan säga något om att, vänta, det här är faktiskt skit, nu får vi backa bandet, göra om, eller vad som nu krävs. Tyvärr kan man inte diagnosticera denna sjukdom via EEG-mätning.

Kontentan av att Stockholms stad har lagt ut all IT på Volvo IT kommer med mycket stor sannolikhet att bli en kraftig fördyring av IT-driften, samt att man fjärmar sig från respektive verksamhet i fråga. Upphandlingen innebär bl. a. att alla skolor ingår och trots att grundtanken med all IT-verksamhet borde vara att den är anpassad efter kundens behov, så innebär ett dylikt jätteprojekt raka motsatsen. Om en dylik IT-upphandling i slutändan skulle betyda att datorerna på skolorna är bättre, snabbare, mer stabila och billigare – fint, men det kommer inte att bli fallet. Så ÄR inte fallet. Det finns siffror som pekar i riktning mot att vissa skolor kommer att behöva betala ca 1,5 miljoner för sin IT-drift, vilket innebär att skolorna totalt i Stockholms stad kan få en fördyring på ca 100 miljoner kronor. Årligen. Rimligt? Ja, vad säger du?

Och om jag känner IT-bolag rätt, utan att dra alla över samma kam, så finns det med den största sannolikhet en mängd händelser som kommer att inträffa inom ramarna för en fullt normal IT-drift som innebär merkostnader för skolorna. Har någon hört exempelvis denna fras någon gång? “Det där får ni betala extra för, för det ingår inte i grundavtalet…” Så blev exempelvis fallet på Stockholms Universitet. Det gör att man för att få fram den faktiska kostnaden av ett IT-avtal måste ha kunskap om hur mycket dylika händelser som inträffar under ett år, vilket naturligtvis kan variera. Men att de inträffar, det är lika säkert som att tiden alltid kommer att finnas, oavsett om jorden finns eller inte.

“Men det är ju så bra att de kan lösa allt på distans när det dyker upp problem!”

Ja, det är bra att det finns som en möjlighet, men när en konsekvens av denna fejkade streamlining blir att uppstartstiderna för datorerna ligger på runt tio minuter. Med 40000 datorer (och vi talar om ca 44000) så motsvarar detta ett tidstapp på en fyrahundratusen minuter, eller 6666 timmar eller drygt 833 arbets-, eller utbildningsdagar, som försvinner i tomma intet varje dag. Samhällsekonomiskt försvarbart? Hell NO!

Till beställare av IT-tjänster:

1. Ställ rätt frågor, utifrån fakta.

2. Ha koll på vad som är rätt svar, utifrån fakta.

3. Vid det fall att det finns en osäkerhet i samband med punkterna 1 och 2, genomför inte en upphandling.

4. Och sätt för håken alltid verksamheten i fokus, inte IT-driften.

5. Ingen parasIT i verksamheten.

Tanken med all IT är att det ska utgöra ett stöd för verksamheten. Den dag det inte är ett stöd, oavsett om det beror på att det är för dyrt, eller för långsamt, för irreliabelt, eller att det är för svårt att som kund komma till tals därför att besluten är fattade av någon annan, långt borta från verksamheten i fråga, då är det bara att börja om från början, för IT är inte ett mål, ska inte vara ett mål, utan det är ett medel, som faktiskt borde innebära rejäla kostnadsbesparingar på sikt, t ex genom att med stordriftsfördel kunna köpa in billigare hård- och mjukvara.

Kanske man borde ha lagt ut undervisningen också, till Volvo IT? Fasen, det sprack ju på att de måste ha lärarexamen. Men då kanske de kan bli ansvariga för ledningen av staden, för där krävs det sannerligen inga särskilda kvalifikationer, bara tillräckliga sådana.

Advertisements
Tagged , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: